Olycksstatistik och orsaker till död

GT/Expressen hade en ledare signerad Liv Landell den 19 augusti om byggbranschen olyckor och hur en byggnadsarbetares liv värderas. Det är en befogad frågeställning. Jämförelsen med om det skulle kola lika många journalister eller lärare i arbetsmiljörelaterade olyckor är intressant.

Statistiken på döda i byggbranschen har hanterats här på bloggen förrut och jag är inte helt klar över om olyckorna faktiskt ökar. Det kan man annars lätt få för sig när man läser de svartaste rubrikerna. Fast det är egentligen skit samma, en död per månad är en familjetragedi för mycket. Varje månad.

Man kan undra varför det är som det är. Igår refererade jag till en annan artikel i GT/Expressen. I den fanns en del matnyttigt som jag kan skriva under på. Bland annat att Arbetsmiljöverket har tvingats minska sina inspektioner på grund av minskade resurser. Det är synd för det det är definitivt en sak som fått mig att skärpa mig under åren som platschef. Besöken av arbetsmiljöinspektören har i princip alltid lett till en uppryckning.

Problemet med arbetsmiljön och säkerhetstänkandet på  de arbetsplatser där arbetskraften inte heter Johansson, Lundström och Andersson, det påtalas också i artikeln. Det finns många byggnadsarbetare och alltfler företag som tagit färjan över Östersjön till Sverige. Man har ibland med sig en arbetsmiljökultur som i vissa stycken är helt apart från den vi önskar uppnå. Det är ett problem som på vissa håll  förstärks av skumrask som ibland tangerar människohandel.

 

Men det är också en fråga om attityder bland svenska pojkar, män och en och annan kvinna. ”Grabbigheten, stressen och de korta byggtiderna påverkar säkerheten”, sägs det i Expressentexten. Jag håller nästan helt med. Kort byggtid funkar alldeles utmärkt om man planerat bra och har ordning på sin arbetsplats och sitt projekt. Stress genereras när det inte fungerar.

Jag tror att AV´s uppsökande verksamhet är viktig och att den borde förstärkas. Facket har en fortsatt viktig roll, jag tycker man skall hålla isär prat om löneformer och koncentrera sig på arbetsmiljön. Företagen måste jobba ännu mer med arbetsmiljön, för mig är det en självklar faktor för att få en långsiktig lönsamhet i byggföretag.

Sen är det förstås så att våra kära byggherrar har ett tungt ansvar även här. Byggherren kan ställa krav på entreprenören, även när det gäller arbetsmiljön för byggnadsarbetare, även om det råkar vara polacker, även om gubbarna konstant går med en cigg i mungipan och envist dissar hörselkåpor och skyddsglasögon. Förändringen kommer uppifrån och går nedåt.

—–

(GT/Expressens ledare)

Ackordssystemet tar inte livet av folk

Ackordssystemet tar inte livet av folk, knappast räddar det någon heller. Inte från att skadas på en byggarbetsplats.

—–

Expressen hade i fredags den 19 augusti en bra artikel och olyckorna i byggbranschen. Flera kloka människor intervjuas. Verkligheten blir grymt påtaglig av av att en nyligen förolyckad ung man och hans anhöriga får plats i artikeln. Han dog när trapphuset rasade i Stockholm i maj 2011. Han blev 26 år.

En som citeras i artikeln är Hans Tilly, Byggnads ordförande.

”Hans Tilly medger att byggvärlden är grabbig, trots att mycket blivit bättre jämfört med för 20 år sedan.

– Men våra medlemmar känner sig inte pressade av varandra att göra saker som kan ge ökad risk för olyckor. De framhåller i stället att stressen och slarvet som orsak.
– Och ett arbetslag som arbetar på ackord är väldigt starkt. Det finns inte en platschef som säger nej om basen exempelvis kräver hjälpmedel att lyfta. Arbetslagen håller ordning på grejerna och det betyder ökad lönsamhet och säkerhet, säger Hans Tilly.”

Va?

Fick han med just in ackordslönesystemet som en faktor som förbättrar arbetsmiljön?
Jag gissar att jag kan samla in rätt många objektiva och insatta personer som tycker precis tvärtom.

—–

Jag tycker så här.

Fackföreningsrörelsen i Sverige är viktig, den omtalade svenska modellen har gynnat alla vad jag kan se. Vi kan till stor del tacka facket för den trots allt goda arbetsmiljö som finns. Man behöver inte titta så långt bortom landets gränser för att se skillnaden. Sen kan man tycka vad man vill om lönenivån för byggnadasarbetare i förhållande till andra yrkesgrupper men det är ett faktum att Byggnads varit framgångsrika på den fronten, och det är självklart i medlemmarnas intresse. Jag tycker det är bra att man kan tjäna pengar i byggbranschen.

Sen tycker jag så här också.

Ackordslöner har inte minskat dödsfallen i byggbranschen, ackordslöner har knappast förbättrat arbetsmiljön i allmänhet och ackordslön skulle inte räddat Chrisse, 26 år, från att klämmas ihjäl när trapphuset rasade.

—–

(Artikeln i GT/Expressen + Byggvärlden om olyckan med Chrisse)

PoÄng (seriöst trams om viktiga saker)

Ackordslönesystemet i byggbranschen är en för närvarande helt iskall fråga. Undrar varför. Det finns mycket att fundera över .

—–

Jag är verksam i och deläger ett par olika företag. Hemma driver jag med min sambo en verksamhet som tidigare på bloggen kallats Familjen AB. De anställda i Familjen AB, även kallade Barnen, har förhandlat fram ett poängsystem som i utbyte mot hushållsnära tjänster ger dem en del extra favörer. Vi testade systemet under semestern.

Först vill jag påpeka – jag är ingen tyrann, vi har en lägsta nivå här hemma. Stupstocken kallas det i byggbranschen.

I systemet utbyttes  poäng mot prestationer, poäng som kunde omsättas på olika sätt. Poängskalan var förmodligen lite för snabbt framarbetad och borde justerats. Enhetstiderna stämde dåligt överens, vissa jobb blev väldigt bra betalda medans andra jobb helt enkelt inte blev utförda när de anställda inte såg sin personliga vinst i det.

Jag vet, göra rent kryddburkar är ett udda jobb. Men vi hade ett gäng stående på ett dumt ställe, de blev mer och mer ingrodda med stekflott med tiden och ingen ansvarig har tagit tag i det på länge. Tioåringen såg denna svaghet direkt, hon gjorde rent burkarna och cashade hem fett, som man säger.

Denna tioåring har tidigare figurerat här på bloggen som en kallhamrad kapitalist, en listig tjej som räknar ut sitt bästa utfall och inte backar för att utnyttja svagheterna i ledarskapet. Det var ingen överraskning att just hon skulle lusläsa underlaget och hitta kryphålen.

Dottern samlade poäng och planerade sina köp noga. Sonen gjorde hjälpligt en tur till brevlådan eller slängde en soppåse, sen brännde han rubbet på en datatimme direkt. Hon har alltid varit krass, han är mer drömmande och lever för dagen.

På raderna för Tvätt och städ hittade hon lättförtjänta poäng i att hänga tvätt på tork, sen att vika ihop densamma och lägga in i hyllorna. Förvisso ett jobb som varit en smula eftersatt de senaste åren här, vi har ärligt talat mer rafsat runt i högen för rena kläder och skippat vikandet/ordningen.

Belöningarna då?

Ja, tanken var att det skall vara lätt att tjäna ihop till en någorlunda dräglig tillvaro och en möjlighet att få det lilla extra med en rimligt bra prestation. De här barnen har en viss erfarenhet att att hjälpa till, de har också en viss erfarenhet av att äta godis. Betydligt mer av att äta godis och fredagsmys än av diskmaskinsjobb dock.

—–

Utfallet? Ja, det gick väl så där.
Sjuårige sonen var inte så pigg på jobbandet, han körde hundvalpstaktiken (=ledsna ögon och huvudet på sned) och fick på så sätt avtalsvidrigt mer datatid än han tjänat ihop. Dottern utnyttjade skamlöst svagheterna i systemet och ligger nu på ett besvärande högt poängantal, än så länge oreglerat och förhandlingarna lär bli tuffa. Utvärderingen i övrigt är inte helt klar än, men det lutar åt att det inte heller blev så påtagligt mycket bättre ordning i vare sig köket ellet tvättstugan. (Oräknat kryddhyllan som skiner av perfektion)

Så vad har det här att göra med ackordsystemet som används som lönemodell i byggbranschen undrar ni nu?
Typ, allt.

Återkommer om detta.

—–

Vi säger en sak och gör en annan

Jag tycker det är trist när bloggare inleder med att ursäkta sig att de inte uppdaterar sig tillräckligt. Vi släpper det.  Man har ju krav på sig och så, visst, men det kan man faktiskt hålla för sig själv. Tycker jag.

Nej, annars? Jorå.

Det är mycket om arbetsmiljö nu. Byggvärlden kör hårt. BI likaså. Till och med så har åklagare Sven-Erik Alhem uttalat sig. Man kräver nollvision. Svårt att säga emot. Varför skulle någon göra det efter tre dödsolyckor bara i maj 2011?

Jag tillhör ju annars dem som brukar kontra när jag tycker det blir för negativt i media om byggbranschen. Jag försöker vända på kuttingen och visa att vi är ganska bra, att vi menar väl men misslyckas med en del saker. Det synsättet funkar dåligt när det gäller döda kamrater, eller för den sakens skulle risken att någon mer dör.

För ett litet tag sen så satt jag med två chefer på ett mellanstort bolag och pratade ledningssystem och hur man skall jobba i framtiden. Det vi återkom till hela tiden var att man har bra system, man vet hur det borde göras och man har avsikten att vara precis så duktig som man egentligen kan vara. I teorin. Ändå gör man inte så. Eller rättare sagt vi, för det gäller många av oss. Vi säger en sak och gör en annan.

Dyrbara kvalitetssystem och dyrbara företagspolicys blir ju helt meningslösa om de inte används. Arbetsmiljöplanen gör bara nytta som pappersåtervinning om den inte används på rätt sätt. Ett meningslöst dokument. Vi säger en sak och gör en annan.

Den tysta minut som utlystes häromveckan och säkert också respekterades på många håll kan tjäna som exempel. Jag hittade ett inlägg från en kille på JM som beskrev hur arbetsledningen ryckte på axlarna åt ett riskfyllt jobb samma dag som högste chefen uppmanade alla till en tyst minut. Vi säger en sak och gör en annan.

—–

Artiklar i Byggvärlden med begränsad livslängd och blogginlägg som försvinner i rymden kommer inte förändra, möjligen påverka pyttelite. Gott så, men det räcker ju inte.

Det som behövs är att vi tar det på allvar, att vi gör arbetsberedningar som alltid inkluderar riskanalyser, att vi alla följer de regler vi själva satt upp.

Typ så. Vi kan bättre.

—–

Sonny, Conny och Ronny – The Movie

Det var livat här på bloggen igår kväll. Jag gjorde ett enkelt inlägg om rasismen mot våra Y-barn – Sonny, Conny och Ronny. Berra kommenterade och han har ju en förmåga att få igång folk. Han trampar en precis lagom hårt på tårna och ältar en ganska unken besvikelse mot hela byggbranschen. De som åstadkommit hans bekymmer borde rimligen vara ganska få och knappast vara mall för en hel bransch.

Calle tog diskussionen med Berra igår, liksom en gammal (egentligen ung) kollega till mig, Robert, från tiden på stora konsultbolaget. Tidigare i veckan har Berra gått ett par ronder med Olle på ungefär samma tema.

Det är allvarligt tema men sent igår kväll blev det lite flamsigt – jag sa att det inlägget kommer ut som bok och sen kanske som film. JAg skrev nog att jag till och med dramatiserar lite och får mig själv som hjälte där i det sliskiga Hollywoddslutet. Trams. Förlåt.

——

Men så tänkte jag nu på morgonen. Inte så dumt. Jag följer ju Byggnads på Twitter som en del i forskningsprojektet om Sociala medier i byggbranschen. Där  kom det tweets i mängder häromdagen om Youtube-klipp. Det är kortisar om olika yrken i byggbranschen. Killar med noll mediaträning får en kamera i ansiktet och skall berätta om sitt jobb. Som slutkläm kommer ett par ord om varför de är med i Byggnads och hur bra det är. (Det skulle ju till och med göra en kaxig projektledarjävel nervös! Stackare)

——

Så – trumvirvel – samma vecka som Göteborg Internationella Filmfestival – mera trummvirvel!

I give you – BETONGARBETARE

——-

Tro nu för allt i världen inte att jag raljerar eller hånskrattar. Tvärtom.

Det här är basic. Det är enkelt. Det är naket och äkta (kliché visst). Klicka på Byggnads övriga filmer , det finns några stycken nu. Titta på dem. Den jag länkat till hade tre visningar hittills i morse, jag har sett den två gånger 🙂

Jag misstänker att målgruppen är ungdomar som skall välja gymnasiprogram. Möjligen tråkar man ut en femtonåring ganska snabbt med det här, men va fan – Varför inte försöka.

——

Och Berra kan ju passa på att kolla igenom och känna efter om var och en av det personerna gjort sig förtjänt av sorteras i bland skurkar och banditer.