Kill your darlings (men skona barnen)

Detta är based on a true story, det utspelade sig sommaren 2013 vid en badsjö, min två barn var huvudpersoner, övriga närvarande hade som vanligt biroller.

Prinsessan och Prinsen badar. Prinsen loskar på prinsessan och får tillsägelse från följet att låta bli.
Han lätt uppbragt: Men hon är ju med på det!
Vi: Du får inte ändå.
Prinsessan inställsamt: Men jag ÄR med på det.
Vi: Ni får inte spotta på varandra, det är äckligt.
Prinsessan besviket: Men jag hade ju samlat ju!
– – – – –

sync-diagram-mastebordevillskullekunnaJag förstår känslan. Man har precis harklat sig, grundligt, hämtat slem längst bort i bihålorna och djupt ner bland gomseglen, sen fått ihop en skön loska. Att i det läget bli avbruten kan ju inte vara kul. Snopet.

Rätt så ofta får jag ta den rollen i byggprojekten – att dräpa älsklingar, kväsa roliga idéer och avstyra till synes charmiga små upptåg av kreativitet.
Inte sällan använder jag mig då av min lilla bild på MåsteBordeVillSkullekunna-diagrammet (antingen Filosofiskt, Ekonomiskt eller Helt enkelt)

Oftast i mitt jobb handlar det om pengar ellerom lagar och regler. Mer sällan om uppfostran och hyfs.

Snorloskor kostar förvisso inte så mycket men går bort ändå. Så gammelmodig är jag.

– – – – –

Så hur opassande det än kan vara att använda uttrycket Kill your darlings i berättelser om sina barn så vill jag ju dem inget ont. Aldrig. Men de får nog trots allt lära sig att man inte spottar på varandra.

Det finns olika sorters byggprojekt

Det finns olika sorters projekt, visst. Byggbranschen hävdar ibland att varje projekt är unikt, visst.

Vi håller oss till husbyggnadsprojekt här – broar, vägar och andra anläggningsjobb finns förstås men är inte Syncs kopp te. Då kan det ju knappast vara särskilt komplicerat ändå.

Det är ganska lätt att dela in dem i nybyggnad och ombyggnad. Fast då hamnar förstås tillbyggnad lite mittemellan. Möjligen kan man lägga till renovering och standardhöjning också, det är inte självklart en ombyggnad. Det kan vara av mer kosmetisk karaktär trots allt. ROT är ett bra samlingsnamn.
Det är också ganska lätt att dela in dem i bostäder, kommersiella lokaler och annat. Kommersiella lokaler och annat kan dela in i en oändlig mängd varianter av kontor, butiker, fabriker, verkstäder, daghem, skolor och ett och annat sjukhus.
Bostäder kan man dela in i flerbostadshus, enbostadshus och de småhusområden som är något mittemellan. Mer intressant är kanske att dela in dem i hyresrätter respektive eget ägande. Eget ägande  får vi sen dela in i friköpta hus respektive bostadsrätter.
Om man sen tänker sig att det råder en stor skillnad i prisklass och standard på nyproduktion så blir det ännu rörigare. Ännu mer varierat blir det när det gäller ombyggnader där kulturhistoriska värden, kåkar som passerat sitt bäst-före-datum rent tekniskt eller förekomsten av kvarboende kan bli riktigt besvärligt.
Sen kan det så klart skilja ganska mycket på tekniskt utförande, prefab eller platsbyggt, betong eller trä, bu eller bä.

Det är alltså inte alldeles självklart att sortera byggprojekt.

För att skoja till det lite så gör vi det därför ännu svårare. Vi delar in projekten efter vilken entreprenadform de följer och sen vilken ersättningsform som gäller och sist vilken typ av byggherre som håller i trådarna – privatperson, Brf eller fastighetsägare. Fastighetsägare måste man förresten dela in i fastighetsutvecklare och  förvaltare. De kan vara kommunala eller privata och stora eller små.  De kan också vara företag som äger sin fastighet för att driva en verksamhet.

Det gör inte saken lättare. Om man nu skall sortera dem alls.

Så märkligt nog pekar Syncs forskning på denna slutsats – Alla projekt är ändå lika.

– – – – –

Återkommer med uppdatering och jag kommer på någon poäng med det här inlägget. Eventuellt finns början till en förklaring här.

– – – – –

Detta är elektrikerns fel, Berra

Läser i GP om hantverkare som dragits till reklamationsnämnden av sina kunder. Inget skoj alls.

Det är påtagligt många fall där parterna har olika uppfattning om vad som sagts innan jobbet utfördes. Märkligt. Men det är i och för sig väl känt att dåligt minne ofta drabbar människor just när pengar skall byta ägare.

Det verkar inte riktigt som man bråkar om vad som blivit utför utan mer om att det blev dyrare än det var sagt. Enligt kunden då alltså. Hantverkaren verkar ju tycka att han aldrig lovat ett fast pris, eller att det möjligen blivit så mycket mer än vad han tänkt sig.

——-

Jag kan se det framför mig, ungefär som det brukar gå till. Kunden är glad ock tacksam att en hantverkare tagit sig tid att komma och titta. Hantverkaren är i vanlig ordning en trovärdig och lätt charmig kille som är lätt att snacka med. Man går runt och pratar om det som måste göras, lite om det som borde göras men mest om det man vill göra och faktiskt skulle kunna hitta på om man hade råd. Sen när man skiljs åt så har man av någon anledning inte  uppfattat det hela riktigt på samma sätt. Igen.

——-

Kunden har tolkningsföreträde när det gäller muntliga avtal. Så därför tycker jag det är enkelt – hantverkaren skall se till att ha ett skrivet avtal.

——-

GP har en bra sammanställning från Konsument Göteborg i denna  artikeln.

Jag tror jag skall göra om den så den blir en instruktion för hantverkaren istället. Det verkar behövas.
(Kampen går vidare:) )

——

Detta är del 13 av typ skitmånga i serien tillägnad Berra. Klicka för att läsa från början.

MåsteBordeVillSkullekunna – helt enkelt

Efter lång forskning, mycket skoj och några bedrövelser så kan nu Sync avslöja hur ett projekt skall se ut. På pappret, alltså. Man kan säga att det här är ett försök att bestämma graden av ”nödvändighet” på varje funktion, önskning och idé. Och att ha pengar i projektet som räcker hela vägen.

För i vårt diagram framgår det att vi behöver en budget där 50% täcker det du måste, 25% fyller upp det borde, 15% till sånt du vill göra och ända ha kvar 10% till det där lilla extra som du skulle kunna göra.

Sync diagram - MåsteBordeVillSkullekunna

Sync diagram – MåsteBordeVillSkullekunna

Detta går att applicera på de mesta i livet, men vi håller oss till byggprojekt för bostadsändamål för stunden. De flesta beställare (människor) börjar mentalt sitt projekt med en idé eller möjligtvis ett behov. Direkt hamnar tanken i sektorn ”Vill göra”, i den sektorn kan man få in ett fräckt badrum och stort kök med dubbelugn, kanske en altan i västerläge eller platt-tv’n infälld i väggen. Det är en rolig fas, mäklare och säljare tycker detta är en bra sektor, man börjar spåna och utan att man märker det glider man in i nästa sektor, ”Skulle kunna göra”. Här är det riktigt skoj. Nu kan man planera en altan stor som en hockeyrink, 25 meter swimmingpool i trädgården, en extravåning för barnen eller varför inte ett utekök modell License to grill. Mäklare och säljare följer gärna med hit, och får arkitekten också hänga på kan det bli riktigt livat.

Få människor uppehåller sig särskilt länge i sektorn ”Borde göra”. Här får man fundera på värmepumpar och dränering, tilläggsisolering och fönsterbyten. Inget roligt men sådant som betalar sig med tiden. Miljösamvetet drar en del människor till denna sektor. Mäklaren har dock annat för sig nu.

Ibland finns det saker man ”Måste göra”, laga ett läckande tak eller helt enkelt uppfylla lagar och regler. Bygger du nytt så måste du bygga ett badrum med vissa mått, och du måste bygga ett kök men det måste inte ha dubbelugn. Är det renovering eller ombyggnad så är denna sektor kanske mindre, det beror helt på startläget och din egen värdering av måste. Ett badrum enligt BBR kan väl vara ca 5 m2 som minst med badkar och WC, det är ett måste. I ett badrum borde det finnas en bra förvaring. Många vill ha både dusch och badkar. En del önskar att de skulle kunna få en hel spa-avdelning istället.

Som sagt – Graden av nödvändighet?

——

UPPDATERING: Andra inlägg på samma tema

MåsteBordeVillSkulleKunna – Definitioner och filosofi

MåsteBordeVilleSkullekunna – Styrnining mot budget