Varning för grovt språk!

Våren 2011. En beställare, min kollega och några till satte sig ner för ett byggmöte.  Kaffet var på gång fram på bordet och beställaren sa:

– Ni har väl inte ollat mjölken?

Den nämnda hanteringen av mjölk är främmande för mig och sannolikt för de flesta andra också. Min salig farmor hävdade i och för sig att filmjölk hjälpte mot urinvägsinfektion, så i medicinska syften så har kanske någon enstaka man också använt mejerivaror på just det viset, men det känns lite långsökt.

Nej, vår beställare hade ingen anledning att tro någon gjort så. Istället var det en ice-breaker som hette duga. Beställarens satte nivån, på flera sätt. Han manifesterade en manlig höhö-jargong som är på utdöende men som lätt får liv om man bara värmer den lite grann. Dessutom markerade han att han inte alltid litade på entreprenören (som stod för kaffet och mjölken).

Ingen kvinna var närvarande.

– – – – –

Våren 2013 i ett fikarum hos en entreprenör gör sig en av platscheferna vid bordet lite lustig och refererar till en gammal kuf som varje fredag drog sin replik:

– Idag är det fredag. Då är det fitta och jordnötter! (breeeeed götebosk dialekt)

Listigt sätt att återge någon annans skämt, då är det inte lika illa om någon tar illa upp. I byggbyssjan med 100% testosteron går det slämtet säkert hem, med uppmuntrande skratt och grymtningar som belöning.  På kontoret passade det inte lika väl, men ingen protesterade heller. Jag som utböling kände i magen att det var över gränsen men fegade ur i stunden och jag sa inget.

2 kvinnor var närvarande. Oklart vad de tyckte egentligen.

– – – – –

Jag träffar inte på speciellt många kvinnor ute på byggena, det är enstaka arbetsledare och tjänstemän. Inne på kontoren hos byggfirmorna och brukar det finnas några få, ofta är administratörerna just kvinnor. Hos konsulterna är fördelningen bättre, i vissa fall faktiskt helt jämn.

I ett inlägg på byggcheferna.se så kan man läsa att ”andelen kvinnor som arbetar i byggbranschen ungefär 17 procent, i den siffran ingår även administrativa tjänster som exempelvis assistenter”. Japp, ingen överraskning alltså. Balansen blir bättre efterhand enligt prognoserna, i alla fall i utbildningsväsendet. Fler kvinnor väljer att bli tekniska ingenjörer. Det står inget om hur man skall locka fler att vilja bli hantverkare, dock.

Bara ett tipsJag känner inte att jag tillfört så mycket i frågan, för länge sen blev i alla fall lite diskussion i en serie blogginlägg här. Då skrev jag det högtravande:
”Om byggbranschen rycker upp sig en smula, putsar upp sitt sargade anseende, satsar på att skapa arbetsglädje och stimulerande arbetsmiljö så tror jag att det här kommer lösa sig självt med tiden. Kompetenta kvinnor tar plats bredvid kompetenta män och jobbar tillsammans och bygger bra boende för framtida generationer utan att slita mer än nödvändigt på Planeten Jorden.”

En stimulerande arbetsmiljö kan kanske för en del vara att skämt om fitta och jordnötter inte förekommer. En annan sak kan vara att vi hjälper dem som känner sig illa behandlade att inte vända ansvaret för olusten mot sig själva.

– – – – –

Epilog 2013. Den nästan unge mannen som drog det ovan nämnda fredagsskämtet är för övrigt en trevlig prick, han hade nyligen ansvaret för att byta kök på firmans kontor. Som alla förstår är det en grannlaga uppgift, risken att råka ut för tråkningar är mer troligt än allt smör i Småland.

Så slutet gott allting gott när kollegorna en fredag ordnade invigning av mästerverket och den ena av de två kvinnorna i sällskapet till platschefen överräckte ett hjärtligt leende och en påse jordnötter. (Om någon ollat dem först förtäljer inte historien)

🙂

– – – – –

Annons

Cynisk byggchef startar uppror

Man på bilden är 43 år. Precis som jag.

Så här är det.

En helt vanlig tisdag i oktober runt fyratiden på eftermiddan når cynismen normalt sin peak på ett byggkontor. Då har det hunnit inträffa tillräckligt många dumheter för att föregående helgs rekreation skall vara konsumerad och fortfarande liiiite för långt kvar för att kunna ta ut förskott på nästa helg .

Det är oklart vad mannen på bilden vill åstadkomma med detta, vi i byggbranschen har en del att reda ut. Jag måste nog ringa och fråga.

– – – – –

Det går naturligtvis bra att fylla på med sin egna frustration i kommentarstråden nedan så rasar den här  Arge Chefen på kommando (=mot ersättning).

Fucking awesome skiss

Hej

Det har ju varit tyst här ett tag, det betyder inte att vi inte jobbbar. Bara att vi inte bloggar om det.

Det betyder inte heller att vi har slutat tycka saker om byggbranschen. Bara att vi inte fläkt ut åsikterna och spydigheterna publikt på ett tag.

En sak som vi (eller jag) faktiskt gör just nu är att tvinga en arbetsledare att göra arbetsberedningar. I stället för att springa runt på bygget och lösa problem skall han förekomma dem. Arbetsberedning är egentligen inte särskilt jobbigt och behöver inte vara så speciellt formellt utformad.

Bild

Det här är en ställning för ett skärmtak. En typisk grej som ofta löses i sista stund, helst när arbetet just skall starta eller skulle startat. Ett snabbt telefonsamtal till en oförberedd ställningsbyggare, instruktioner som skall gå i flera led och sen en ställning som ändå inte riktigt funkar likförbannat.

I detta fallet funkade det extra bra eftersom vår ställningsbyggare kommer från Irland och byggbranschens muntliga instruktioner inte alltid funkar över språkgränserna. Hans kommentar:

”Fucking awesome ritning! Best ritning ever”

Disclaimer:
Skissen är inte helt korrekt, snickarn som står uppepå är i verkligheten inte vänsterhänt och han som står där nere är inte alls så fåfäng som han ser ut på (nid)bilden 🙂

Matvanor i byggbranschen

image

– – – – –
– Ja, vad säger man?

Bilden är tagen i ett kylskåp nära mig. Oroande nära.
Det är min kollega som har det på platskontoret, i sitt rum. Han är platschef för det stressiga bråttombygget.

Innehållsdeklaration:
En gammal tub räkost, en gammal burk rödbetssallad, McDonaldsetchup, en något åldrad cheeseburgare, rester av en juice, en litten bytta kebabsås,
Längst ner en tonfisksallad från svunna tider, 3 (!) paket Lätta och för att liksom toppa allt – 4 (!!!) bedagade leverpastejpaket.

Killen behöver hjälp.
Han väger 28 kg mindre än jag, dessutom.

(folk undrar hur en kuf kunde överleva utan mat två månader i en bil, jag undrar hur kollegan har kunnat överleva i byggbranschen på Skogaholmslimpa och messmör).

Platschef sökes – någon som vågar?

Fick ett mail i går om en person som inget hellre önskar än att få jobba, arbetstillståndet är precis klart. Kvalifikationerna är de många arbetsgivare i byggbranschen söker efter.

Utbildning: Business Managenment på universitetsnivå (administration och teknologi)
Arbetslivserfarenhet: 10 år på olika positioner (t ex som urklippet nedan från en anställning)

– – – – – –

Den här personen pratar inte svenska, men – hey – vad spelar det för roll? Vi kan ju engelska, eller hur?

Någon som vågar sig på en anställningsintervju?

– – – – – –

Mer om Platschef sökes på Sync Blog

– – – – – –

Platschef sökes – Noggrann och nitisk

Att vara platschef på byggen är ingen lek. Det krävs en lång rad goda egenskaper. Ibland räcker man inte till ändå.

Idag skriver Byggvärlden om en platschef på NCC som dömts för arbetsmiljöbrott. Olyckan där en betongpelare föll så olyckligt att det kostade en ung man livet. Sorgligt för alla inblandade, grymt och omänskligt för killens familj och närstående.

Byggvärlden skriver:

Betongpelarna hade levererats av Strängbetong tillsammans med montageanvisningar och en konstruktionsritning. Några lyftöglor ingick inte i leveransen, men av handlingarna framgick pelarnas vikt, att de skulle lyftas med ingjutet skruvfäste i pelartoppen och att lyftöglorna skulle ha gängstorleken M20.

Platschefen gav därför sin arbetsledare i uppdrag att handla M20-öglor, och arbetsledaren åkte till Ahlsells. I tingsrätten har han berättat att han inte tänkte på vad pelarna vägde när han köpte öglorna.

Tingsrätten konstaterar att både platschefen och arbetsledaren felaktigt utgick ifrån att öglor med gängstorleken M20 skulle vara tillräckligt starka för lyften”

—–

Platschefen hade gjort ett så ynka litet misstag att vem som helst av oss kunde gjort detsamma. Av tusen beslut och saker att tänka på så passerade en fundamentalt viktig detalj förbi utan eftertanke.

Hantering av tunga element är ett moment solklart skall noteras som arbete med särskild risk i arbetsmiljöplanen. Därmed skall det också noga beskrivas hur jobbet skall utföras, vilka hjälpmedel och säkerhetsåtgärder som skall vidtas. Det framgår inte av artikeln men platschefen var säkert Bas-U och ansvarig för arbetsmiljöplanen, kanske hade han till och med gjort den själv.

En arbetsmiljöplan brukar i regel innehålla en del ordningsregler som normalt sett är så självklara att en normal arbetarklassuppfostran egentligen täcker in det mesta av det. Typ att man inte skall röka på arbetsplatsen, inte skräpa ner och inte spela hög musik så att omgivning störs av de det. Typ så. Längst bak brukar vi lista Arbeten med särskild risk (AFS 1999:3 §11), det är där det blir riktigt allvarligt.

Allvarligt och därmed extra viktigt att göra rätt.

—–

Jag kan lätt känna med samtliga inblandade, jag har själv varit med om en olycka med samma tragik, det minnet sitter kvar och bubblar upp gång på gång.

Domen är säkert helt korrekt, det hjälper inte att skylla på arbetsbörda, okunskap eller otur, det får bara inte hända sånt här. Platschefen och arbetsledaren har min sympati men det får inte hända.

—–
(mer om Platschef sökes på Sync Blog – här)
—–

Platschef sökes – Paus

Fick frågan igår:

– Har du nånsin avslutat någonting?
(betoningen på första stavelsen, sista ordet)

—–

Det var i ett annat sammanhang men gäller ju för bloggen med. Så jag tänkte stänga ett ämne/projekt tills vidare.

Min analys av platschefandet kommer fortgå i lönndom men pausa här på bloggen.

Och hur konstigt det än låter så har inte allt skrivet godkänts för publicering här på redaktionen. I kolumnen för utkast ligger följande:

Det här går ni alltså miste om.
(Ni får läsa det som slank igenom censuren/omdömet)

—–

Platschef sökes – till Afrika

Jag har ingen som helst susning vilken karaktär, erfarenhet eller bokstavssjukdom som krävs, men jag vet att det behövs en person som håller i trådar när Emelie skall bygga skola..

Hit. Sex till nio månader under 2011.

—-

Beställaren tror att det behövs en svensk på plats.

Jag vet inte om det är den viktigaste kvalifikationen. Måste nog fundera på det.

(mer platschefsfunderingar här och förstås hos Fredrik, chef för hela Byggvärlden)

—-

Platschef sökes – Ett jävla callcenter

Jag citerar ett gammalt inlägg om platschefskompisens dåliga vana att svara alla tider på dygnet:

”Kompisen berättade om den kommentar hans fru brukar lämna ibland när det ringer mitt i middagen och han bara måste ta det.

–          Du är ingen byggare, du är ett djävla callcenter!”

Nu skall det sägas att han inte formellt är platschef, men han är ägare och chef för en byggfirma med ett tjugotal anställda. Det är ungefär lika samma jobb.

—–

Ett annat gammalt blogginlägg om platschefstelefonerandet. Det var 1996 och jag ringde eller svarade 60 gånger om dan. 3 minuter åt gången.

Det gör jag inte nu, å andra sidan finns mailen i telefonen hos alla numera och den plingar snart dygnet runt. SMS är dessutom betydligt mer använt även bland icke-ungdomar. Mängden samtal/mail/meddelanden är kanske konstant.

—–

Tillgänglighet är viktigt, chefen skall vara nåbar och på plats. Men en platschef får också tusentals onödiga telefonsamtal, alltså de som rings bara för att det är enklare att ringa än att ta block och penna och notera frågan för senare hantering. Det verkar för vissa vara en bortglömd konst att skriva ner, strukturera lite och sen artigt ställa frågan eller lämna beskedet i rätt forum vid rätt tillfälle.

Kort sagt – Allt behöver inte vara så jävla bråttom!

—–

Kommunikation är viktig, byggbranschen sumpar miljarder varje år då dålig sådan. Platschefen är en central person, en länk mellan de som faktiskt bygger och övriga inblandade, det kan vara konsulter eller kunder kundernas kunder. Branschens lönsamhet hänger på att platschefen kommunicerar bra och effektivt.

Telefon och mail är verktyg för kommunikation, så även personliga möten där man har ögonkontakt, uppfattar varandras kroppsspråk och faktiskt pratar med varandra.

Platschefen är alltså ett callcenter. Eller snarare en kommunikationscentral.
(Den skall användas med förstånd – överbelastning kan bli dyrbart!)

Mer om platschefer på denna länken.

—–