Den här bloggen går ju ut world wide och läses över hela Sverige. Ibland kan det säkert vara problem att förstå göteborgskan. Därför sätter vi in en extralektion för alla utanför 031-området.
Kategoriarkiv: Övrigt och allt annat från Syncs lilla värld
Vad kostar Fuskbyggarna?
…eller rättare sagt – Vad kostar det när TV4 bygger?
—–
Fuskbyggarna på TV4 är ju ett kärt ämne här på bloggen och emellanåt också i min vardag när jag träffar annat byggfolk.
Igår var jag ute och tittade på ett jobb tillsammans med en annan byggbloggare, Robert på Archicon, som också följer Fuskbyggarna med stort intresse. Vi kom in på en vinkling som jag tänkte föreslå för TV4, något som skulle tillföra programmet en hel del.
Jag tänkte så här.
TV4´s byggare räknar på vad det aktuella jobbet borde kostat egentligen. För att göra det måste man tydligt slå fast vad som skall byggas och sen visa hur jobbet skall utföras. Självklart då med en godkänd arbetsmiljö, rätt säkerhetstänk och möjligen också ett väderskydd eller två. Har man kommit så långt så kan man räkna ut hur många timmar det tar att bygga, hur lång tid bygget behöver spänna över och alltså när det kan vara klart.
Timpeng skall sättas så att det går att betala avtalsenliga löner och arvodet på UE och material skall vara såpass att en arbetsledare har möjlighet att jobba i projektet.
Helt enkelt en vederhäftig kalkyl som visar vad det kostar på riktigt.
Sen tänker jag mig en grafisk uppställning där priset som Fuskbyggaren lämnat jämförs med kalkylen som TV4´s byggare gjort och *trumvirvel* differensen däremellan.
—–
Nu är jag inte helt säker på att jag kommer göra karriär inom underhållnings-TV. Jag är inte säker på att TV4 vill visa det heller, oavsett underhållningsvärdet.
Jag vet att några av de gråtande människorna i programmet faktiskt betalt ett normalt marknadspris men blivit offer ändå. Men när byggfolk pratar om det här programmet så är en återkommande fråga den om hur i hlvte man kan tro att man får ett bra jobb utfört till ett väldigt lågt pris.
Hårdhjärtat, cyniskt eller bara realistiskt?
—–
(Väldigt mycket om Fuskbyggarna kan man hitta här på Sync Blog)
—–
Heja Göteborg
Fuskbyggarnas ordlista
På hemsidan för TV-programmet Fuskbyggarna, Hemmakanalen.se, finns en ordlista. Där kan lära sig facktermer eller what we call byggbranschlingo.
Bra.
Men Sync måste ändå lämna in en protest. Som vanligt rör det sig om missbruket av och missuppfattning runt ordet Totalentreprenad.
”Totalentreprenad
Byggherren sluter endast ett avtal som omfattar både projektering och produktion. Byggstart kan ske relativt snart då projektering delvis kan ske parallellt med produktionen.”
Ehh? Nej.
Ordet Totalentreprenad är missvisande, jag vet, men skriver man en ordlista på facktermer så måste det vara rätt. Allt ingår inte i en totalentreprenad, det måste man påpeka varje gång. Jag tycker man skall läsa Sync Blog istället om man vill lära sig entreprenadformerna.
—–
I övrigt har jag inga kommentarer om Fuskbyggare no 5, programmet går på tomgång och upprepning. Att man skulle ge sig på större byggare var tydligen en bluff.
—–
Dödsolyckorna ökar/minskar en gång om året
Människor dör i olyckor, på arbetstid, på byggarbetsplatser. Det är sorgligt och helt oacceptabelt men ett faktum.
Varje år sitter någon och räknar ihop hur många sådana oacceptabla dödsfall som inträffat.
Varje år bloggar jag om den artikel som följer på statistikräknandet. Förra året blev det med tanke på det allvarliga ämnet en smula tragisk ironi att samma artikelsida på BYggindustrin båda hade ökning och minskning som nyhet.
Det är alldeles för många som dör, men för få för att göra statistik av det.
—–
Jag inser att nollvisionen är just en vision. Hur mycket vi än anstränger oss i arbetsmiljöarbetet så kommer någonting någonstans ändå hända, något som tar en människas liv och lämnar omgivning och familj i sorg och saknad. Tyvärr.
—–
Tack bra!
Byggindustrin undrar i sin ledare hur byggbranschen mår. Jag tar chansen och svarar för alla – Tack bra!
Mest för att det är det man säger när någon man inte känner så väl frågar hur man mår. Jag menar – Hur skulle det bli om man svarade ärligt på sånt hela tiden?
Orsaken till frågan är egentligen att det forskats om byggbranschen, sammanställt det i en antologi och kommit fram till att det nog inte är så illa ändå. Kanske till och med riktigt bra. Lite oklart dock.
Antologin av Anne Landin, Lunds Tekniska Högskola, LTH, och Hans Lind vid KTH heter ”Hur står det egentligen till med den svenska byggsektorn? Perspektiv från forskarvärlden.”
—–
Jag har inte lyckats googla fram antologin än, men det löser sig nog snart. Då skall jag kolla vad våra forskare kommit fram till denna gången.
Det verkar glädjande nog som att man tagit fasta vid att att branschen spänner över så mycket att det inte går att uttala sig så generaliserande som det ofta gjorts och görs. I media blir det lätt en homogen krets med människor vilket ju är heltokigt. Stadskansliets skrifter Skärpning gubbar och Sega gubbar används gärna som något slags bevis.
Folk i stort har nog också sin bild av byggarna och byggbranschen, cementerad av TV4´s Fuskbyggarna, Byggfällan i TV3 och andra underhållningsprogram. Detta trots att det beskriver en liten del av en nisch i den stora byggsektorn.
Eller så är det jag som har har en generell uppfattning om folk? Fan vet.
Skönt i alla fall att forskarna har lite split vision. Jag var lite orolig.
—–
The Byggblasket Memorial Center
Ja, det är med sorg och saknad vi är samlade här idag *darr på rösten* för att ta avsked av en vän.
—-
Så är det. Han har checkat ut, stängt ner, deleatat (?), blivit en ex-bloggare, begivit sig till det virtuellt sälla jaktmarkerna.
Fredrik på Byggvärlden uppmärksammar att vår vän Byggblasket, eller som vi initierade sa – Blasket, har packat ihop datorn och lagt bloggkontot på hyllan.
Det var ett faktum redan i helgen som gick, han var här och snackade lite med Viktoria, GJ och Robban. Sen var han borta.
—–
Griftetal någon?
Sync kanske?
*host* Vad säger man en stund som denna?
Byggblasket var den som fick mig att börja blogga, eller egentligen en artikel på Byggvärlden.se om Blasket. Jag tyckte bloggen var skrikig och alldeles för genealiserande över problemen i branschen. Det var många versaler, massor av ord och väldigt stort stort typsnitt på den tiden *snyft*. Men med tiden så möttes vi i mittfåran, Blasket visade både känslor och storhet och trots sitt ursprung en viss humor och distans.
Men. Allvarligt talat.
Killen är inte död, han har släckt ner en blogg. Inte bra. Allting som stod i den borde finnas kvar på nätet för alla att läsa när andan faller på. Det finns ingen lag att man måste uppdatera.
Jag önskar – nej, kräver – att det blir ett The Byggblaket Memorial Center.
—–
(BB – skicka backupfilen till mig så fixar jag det, jag lovar 😉 )
Det är viktigt att man trivs på jobbet, väl?
Jag har legat vaken hela natten och funderat på om jag är alldeles ute och cyklar i ledarskapsfrågor. Gårdagens inlägg ledde mig in på den tankebanan.
När jag läser i Ny Teknik och vidare i Arbetarskydd om Sveriges sämsta personalrum så tycker jag nog trots allt att vi måste prata lite om vikten av trivas på jobbet ändå.
Fika någon?
Läsvärt om chefer
En läsvärd artikel på DN.se skriven Maciej Zaremba.
Läsvärd och tänkvärd för oss som är chefer eller som i mitt fall ibland hjälper chefer att chefa. Jag tillhör dem som gärna predikar om delaktighet och ansvar, som tycker det är viktigt med kommunikation genom alla led i våra projekt, som ibland ifrågasätter om demokrati verkligen är bättre än diktatur.
Så läsningen blev extra intressant för mig.
Smakprov ur artikeln:
”För några år sedan gjorde doktorn i ekonomisk psykologi, Ingrid Tollgerdt-Andersson, ett ambitiöst försök att jämföra ledarkulturer. Hon delade upp ett antal vårdanstalter i två grupper, en med hög sjukfrånvaro, den andra med låg. Därefter utfrågades cheferna och personalen. Resultatet blev oväntat. Det var anställda vars chefer betonade delaktighet, jämlikhet och medinflytande, som sade sig ”vara till för personalen”, som hade högst sjukfrånvaro.
Märkligt nog visade det sig att chefer som inte tog ”trivsel” i sin mun, som betonade ansvar, tydlighet, höga krav och rent av kunden utbrista ”jag är ingen mamma” eller ”jag tolererar inte …”, var mer demokratiska i praktiken: de delegerade både makten och ansvaret. Och deras personal höll sig friskare – utan massagestolar.
Tollgerdt-Andersson har funnit att trivselchefen gör tillvaron otydlig. Det blir oklart vem som bestämmer, vad som krävs och var ansvaret ligger. Dessa chefer törs inte säga ifrån – varken uppåt eller nedåt. Konflikter som borde ha lösts med en gång flyter ut i organisationen.”
—–
Artikeln beskriver också ett experiment där man utsatte chefer för ett minst märkligt upplägg på ledarutveckling.
”Det var ingen chefskurs. Det var ”Schibbolet”, ett konstnärligt collage av prosa, lyrik och dokument, komponerat av musikern Julia Romanowska. Men det var i egenskap av forskare vid Karolinska institutet och med bistånd av Försvarshögskolan som hon stressade cheferna med Kafka, Majakovskij, klezmer och Maria Callas om vartannat.
Det var en hypotes som Julia Romanowska ville pröva, berättar professorn i socialmedicin Töres Theorell. Också han är bekymrad över svensk chefskultur.
”Den har många fördelar. Men blir det kris eller uppstår etiskt problem – vill ingen ta ansvar.”
Men ansvarskänslan är just en känsla, ingen intellektuell konstruktion. Tänk om konsten, som påverkar de snabbaste delarna av hjärnan, kunde liksom bakvägen ruska om chefspersonens sinnelag? Ta sig förbi överjagets hämningar och invanda tankemönster?”
Resultatet blev fantastiskt
—–
Shit, vad det blev komplicerat plötsligt med Syncs nästa uppdrag 🙂
—–
Fuskbyggare no 4 – Husdoktor?
Ja, herregud så det kan bli.
Jag orkar inte se det klart ens. Det blir en snabb resumé med gissningar hur det slutade
- Barnfamilj får vattenskada
- Barnfamilj anlitar konsult
- Konsult gör bedömning – riv!
- Rivning för dyrt – man söker en genväg
- Konsult hittar på genväg
- Konsult anlitar släkting för kundens räkning
- Släkting är en klant
- Fler vattenskador följer
- Konsultens släkting vill ha mer betalt
- ….
- ….
- Familjen gråter
- ….
- ….
- Martin Timmels gubbar glider in och fixar allt.
- Nästa vecka blir det mer….typ
—–
Det är sent och jag är trött nu, men allvarligt talat – Får man döpa sin firma hur som helst?
Entreprenören Roger Nord har en firma som heter Bygg Rätt i Stockholm AB.
Ungefär lika trovärdigt som Lita På Bygg som frotterats här på bloggen 😉
—–
Konsulten Lennart Dahllöf kallar sig Husdoktor?
Renommésnyltare är vad han är – det finns en organisation där man får vara med och kalla sig byggdoktor om man kan en del viktiga saker om hus. Jag jobbade för länge sen med fukt- och mögelskador, jag jobbade ihop med en byggdoktor, vi var på många märkliga uppdrag, både här och där. Han är en liten tjatig, ettrig jävel men han kan mycket om hus – den saken är klar.
Jag gissar att Dahllöf inte är byggdoktor.
—–
Jag har för övrigt tramsat om Syncs eventuella insats som doktor i vårdandet av kunder och andra.
—–




