Det vill jag vara. Spindeln i nätet.
Ordna, fixa, tänka, planera, fånga in, lösa upp, släppa loss, smaka på.
Jag känner att jag har en bit kvar tills den positionen.
—–
Häromsistens var vi på besök hos den verkliga spindeln.
——
På tu man hand…
Med kollegan.
Ganska osannolikt sysselsättning på Sync just i kväll.
Berättar mer en annan gång.
Here we go again
Jag har tillfälligt lämnat det där bygget jag ägnat sommaren åt. Det finns ny(gammal) platschef och nytt självförtroende där nu. Det kommer bli ett bra avslut där, det känns i kroppen.
——
Istället – Månadsgenomgång på Sync.
Fakturerat, utfört ej fakturerat, fakturerat ej utfört. Utskrifter från revisorn. Frågor att fundera över. Är det nödvändigt med så höga telefonkostnader? Kunder som inte betalt (hur göra)? Nya uppdrag? Beläggning 80% – är det ok?
Mycket vuxengrejor på en gång kan man säga. Bordet svämmar över av viktiga papper när vi leker kontor på riktigt.
——
Skönt då att få ett avbrott från en annan del av världen. Vår styrelseordförande har kompanjoner som precis fått en fin present, den låg för avhämtning i fönstret i rummet där vi satt. En konjak som är 104 år gammal. Konjaksgubben är 84 år och avslutar sitt yrkesliv med en limited edition. Det blev en fin kontrast till våra ekonomipapper.
Kontrast även till våra eventuellt intjänade pengar eller möjliga förluster. Den konjaken kostar. Och smakar. Om man vågar öppna flaskan, vill säga.
——
Sen lite snack om hösten och nya projekt. Knöliga bygglovsfrågor och två detaljplaner som måste funderas på snarast.
Ett uppdrag är mer spektakulärt och kommer bli en snackis i stan. Helt klart. Men vi måste ligga lågt och smyga fram ett tag. Jaja, det kommer bli kanonroligt i vilket fall som helst.
——
Efter långmötet fick jag och kollegan till en värdig avslutning på dagen. Dubbel espresso och hjotrongrotta (sic).
Min kollega är noga med att viktiga saker skall skötas på ett värdigt sätt. Det tycker jag är bra.
🙂
——
Flickan och kråkan – i verkligheten
Jo, på riktigt.
En flicka som sprang (nästan) för livet. Fast det var inte en skadskjuten kråka i famn utan en burk målarfärg märkligt nog. Och flickan är arbetsledare på en byggarbetsplats. All övrig symbolik funkar fint.
(Sug på den – Mikael Wiehe!)
——
Saken var den att den unga arbetsledaren sprang från bygget i Annedal till en färgaffär vid Järntorget för att köpa en burk färg, sen sprang hon tillbaka. På vägen tillbaka hamnade hon lite vilse, ty hon är inte från stan. Hennes plan var att måla en hissgrop och det var bråttom.
Hon sprang i arbetskläder och skyddsskor (jajamän – stålhätta och spiktrampskydd!). Hon sprang ungefär enonhalv kilometer, köpte en burk färg, sen sprang hon enonhalv kilometer tillbaka igen.
Orsaken till språngmarschen var att en hissbesiktning var bestämd till kl 14 den dan och hissfirman påtalade en stund innan att hissgropen minsann inte var målad vilket var ett krav för godkännande. Man hade på bygget ansträngt sig rätt så hårt så dags för att få igång hissen. Det var angeläget, på gränsen till akut, att få den i drift. Så därför lubbade hon iväg en trekvart innan besiktningen för att hämta färg.
Jag tycker det ganska fokuserat och imponerande.
Den unga arbetsledaren är välutbildad, energisk, initiativrik och ambitiös. Hon verkar också vara en hyfsad medeldistansare. Hon är dessutom helt ny i branschen, gjort sina första månader på ett bygge och kan omöjligt värdera vad som viktigt i stunden.
(Hade det varit jag hade jag väl på sin höjd lyft luren och högröstat beställt en budbil och skrämt upp en målare att avsluta sin semester för att måla gropen:) )
——
Anekdot:
1989 var jag ung arbetsledare på stora byggbolaget, nyss utkommen från skolan och med ca noll koll på hur saker och ting funkar i byggbranschen. Jag hade tur och fick jobba med den bästa platschef jag vet. Han lärde mig helt ovärderliga saker, t ex den gången som jag åkte buss till jobbet, bakis efter en torsdagskväll på krogen med mina nya kollegor.
Att köra bil var inte tänkbart så jag åkte kommunalt från den allra yttersta förorten i öster till Sisjöns industriområde i väster. Jag hade nog varit hemma max ett par timmar innan jag i ottan klev på första bussen, sen skumpade jag åksjuk genom stan under mer än enonhalv timme. Väl på bygget sa min platschef bara:
-Det fattar du väl att taxi ingår?!
Nu vet jag det.
—–
Epilog:
Den unga nyss provanställda arbetsledaren blev fastanställd ganska snabbt, strax efter löpningen. Oklart om det hade något samband. Byggföretaget insåg att det var vanskligt med en provanställning, hon kunde ju få för sig att försvinna till annat.
Det komiska tvisten på det är att hon försov sig för första gången dagen efter det beskedet.
(Hon tog taxi till jobbet…)
🙂
——
När polisen stormar in på bygget…
…då blir det ätt lite puls även på en härdad f.d. platschef.
Det hände häromdagen. Vi satt i fika rummet på en arbetsplats när en polisman kommer in lätt anfådd, de har fått larm om en arbetsplatsolycka på ett bygge. Vi som sitter med kaffet och hårdsmörgås med prickig korv och har det mysigt får plötsligt högre puls.
Det tar en kort stund men sen inser vi att det är ett annat bygge de skall till. Men under en kort minut har jag den otäcka känslan och minnena från olyckan för länge sen bubblar under ytan.
—–
Dagen efter pratar jag med en gammal platschefskollega som numera också är kringflackande konsult. Det visar sig att han är inhyrd platschef två kvarter ifrån mig och att det hos honom olyckan skett. Det var en snickare jag också känner ganska väl från tiden på den firman som hoppat ner från en valvkant och landat snett. Han fick två frakturer i foten, stackarn. Ett hopp på 80 cm som han gjort många gånger blev plötsligt till en ganska elak olycka.
Min käre platschefskollega kunde glädja sig åt att få fina betyg av arbetsmiljöverkets utsända, bygget var i god ordning och olyckan var inte på grund av slarv eller försummelser.
——
Han kunde också glädja sig att att farbror polisen, som förmodlingen är en tuffing annars, inte gillade bygghissen. Han svalde hårt och vitnade alltmer ju längre upp de åkte. Han var mer än tacksam att det fanns en annan väg när han skulle ner. 🙂
—–
Jaså nu passar det?
Här har man jobbat/bloggat/jobbat/bloggat hela sommaren. Ansträngningen på jobbet belönas ju med att man får skicka en fakturera på en del timmar, bloggens däremot betalar sig ju bara med statistik.
Nu kan jag med fog säga att det är fler än jag som jobbar. Semestern är slut. Byggbranschens kontor börjar fyllas upp och då mjukstartar man med att kolla gamla mail och läsa Sync Blog. (Uppenbarligen)
Det kan också bero på ett enskilt blogginlägg med någorlunda substans och allmänintresse. Det kan vara så att man måste prestera något bra och nyttigt för att få betalt bygger upp en press. Tråkigt.
Inlägg om vad vi äter för lunch på Sync får aldrig samma genomslag. Konstigt.
Lunch är viktigt. Tänk på det.
——
Negativ accept – bättre än ingen alls
Ibland får jag för mig att jag kan en del om entreprenadjuridik och avtalsrätt. Ibland får jag veta att jag har en bra bit kvar till examen.
—-
Igår så satt vi på ett möte och pratade om en lösning för en tvättstugeventilation. Frågan har blivit onödigt utdragen, ett förslag kom från totalentreprenören för ett halvår sen, beställaren undrade varför det blev dyrare och bägge väntar på besked från motparten. Lite irritation var det allt också inblandad.
Byggaren tycker alltså att beställaren i princip beställt jobbet genom att beställarens konsult själv gjort förslaget och platschefen menade att eftersom inget meddelats så kunde man se det som en negativ accept.
——
Smaka på det – negativ accept.
Uttrycket är nytt för mig, möjligen också för platschefen men skam den som ger sig – vi skall vara nyskapande 🙂
——
Jurister har en konstigheter för sig, den saken är klar. Jag har snuddat vid det här tidigare. Några uttryck har jag snubblat över också.
Till exempel:
- Oren accept – när någon i avtalsskedet ändrar, lägger till eller stryker efter det att motparten signerat (= inget avtal)
- Tyst accept – kan vara en beställare som lämnar en oren accept och en entreprenör som börjar jobba (då träder avtalet i kraft i alla fall)
- Hårdrocksbandet Accept – i detta sammanhanget helt ovidkommande men alla exempel måste vara tre stycken (so WTF)
——
Om lekmän, privatkunder och annat löst folk undrar varför det tar lång tid att bygga saker så beror det bland annat på att vi är upptagna med sånt här.
——
Sync börjar om – imorgon
För ett par år sen körde vi en personalminskning som gjorde gott. Vi tappade många dödviktskilon. Nu känns det som det är dags igen. På lunchen pratade vi om vikten av att äta bra mat, inte för mycket och att vi skall röra på oss fysiskt då och då.
Vad vi åt?
Rårakor och stekt fläsk. Kollegan tog en Hof också.
——
Det känns som att det kommer gå bra.
——
Tidplanering härifrån och framåt
Jo, det kanske inte kommer som en chock för precis alla men är ändå inte helt självklart tydligen. Historierevisionister till exempel. Andra världskrigets judeutrotning förnekas fortfarande av några tokar. Utsvängda jeans, fårskinnsvästar och sniffning i limpåsar är nog fortfarande lite pinsamt för sjuttiotalets tonåringar. Själv har jag ett flertal tidplaner och byggkalkyler i bagaget som jag inte gärna vill påminnas om.
Vi kan inte få gjorda saker att bli ogjorda bara för att vi önskar oss det.
——
Min dator förklarade för övrigt detta för mig mer konkret kan man säga.
——
Detta faktum gäller även byggbranschen, tyvärr.
Vi kan alltså inte planera förfluten tid. Det vi kan göra är att stämma av tidplanerna och se hur det läget är, sen kan vi justera planen till verkligheten och jobba vidare.
Byggbranschen har för många projekt där man alltför länge suttit med en tidplan som inte stämt med verkligheten. Istället för att göra ett omtag och anpassa planen till verklighet med en rimlig sluttid så ägnar man energi åt annat.
(Som att träta om vem som för länge sen borde gjort vad och varför det som ändå gjordes inte blev så bra som man kanske kunde förvänta sig om det nu inte varit just så att förutsättningarna för jobbet inte var så goda för det hade ju faktiskt regnat och ritningen stämde ju inte heller och dessutom så ändrade sig kunden flera gånger och det var ingen som egentligen såg det som ett bekymmer förrän jobbet var klart fast blivit fel och lite för dyrt för då blev det tjat om pengar och när det redan blivit grinigt så började projektledaren ifrågasätta kvalitén fastän han stod jämte och såg jobbet utföras och redan då borde sagt ifrån. Ja, ungefär så.)
——
Sync sitter och tänker
Precis
Här sitter jag och tänker på jobbet.
——
——
Skönt att barnen kan fokusera på väsentligheter
——
Sync Blog 