– – – – –
Konstnären Tina Frausin är en bekant till mig. Bland mycket annat så broderar hon på stängsel.
Innovativt och roligt.
– – – – –
Det finns olika sorters byggprojekt
Det finns olika sorters projekt, visst. Byggbranschen hävdar ibland att varje projekt är unikt, visst.
Vi håller oss till husbyggnadsprojekt här – broar, vägar och andra anläggningsjobb finns förstås men är inte Syncs kopp te. Då kan det ju knappast vara särskilt komplicerat ändå.
Det är ganska lätt att dela in dem i nybyggnad och ombyggnad. Fast då hamnar förstås tillbyggnad lite mittemellan. Möjligen kan man lägga till renovering och standardhöjning också, det är inte självklart en ombyggnad. Det kan vara av mer kosmetisk karaktär trots allt. ROT är ett bra samlingsnamn.
Det är också ganska lätt att dela in dem i bostäder, kommersiella lokaler och annat. Kommersiella lokaler och annat kan dela in i en oändlig mängd varianter av kontor, butiker, fabriker, verkstäder, daghem, skolor och ett och annat sjukhus.
Bostäder kan man dela in i flerbostadshus, enbostadshus och de småhusområden som är något mittemellan. Mer intressant är kanske att dela in dem i hyresrätter respektive eget ägande. Eget ägande får vi sen dela in i friköpta hus respektive bostadsrätter.
Om man sen tänker sig att det råder en stor skillnad i prisklass och standard på nyproduktion så blir det ännu rörigare. Ännu mer varierat blir det när det gäller ombyggnader där kulturhistoriska värden, kåkar som passerat sitt bäst-före-datum rent tekniskt eller förekomsten av kvarboende kan bli riktigt besvärligt.
Sen kan det så klart skilja ganska mycket på tekniskt utförande, prefab eller platsbyggt, betong eller trä, bu eller bä.
Det är alltså inte alldeles självklart att sortera byggprojekt.
För att skoja till det lite så gör vi det därför ännu svårare. Vi delar in projekten efter vilken entreprenadform de följer och sen vilken ersättningsform som gäller och sist vilken typ av byggherre som håller i trådarna – privatperson, Brf eller fastighetsägare. Fastighetsägare måste man förresten dela in i fastighetsutvecklare och förvaltare. De kan vara kommunala eller privata och stora eller små. De kan också vara företag som äger sin fastighet för att driva en verksamhet.
Det gör inte saken lättare. Om man nu skall sortera dem alls.
Så märkligt nog pekar Syncs forskning på denna slutsats – Alla projekt är ändå lika.
– – – – –
Återkommer med uppdatering och jag kommer på någon poäng med det här inlägget. Eventuellt finns början till en förklaring här.
– – – – –
Direkt från tryckpressarna
Sync Blog har ynglat av sig i tryckt form, på papper.
På underliga vägar har denna bloggaren på äldre dar blivit krönikör i tidningen Fastighetsförvaltaren. Tidningen når typ skitmånga brevlådor hos fastighetsägare och branschfolk, en del av de brevlådeägarna läser säkert också.
Om man bläddrar till sidan 32 finns en utläggning om kontrollplaner och på sidan 38 finns en till doktorsavhandling gränsande utredning om ÄTA-arbeten. Det är lätt bedagade blogginlägg som pietetsfullt renoverats för ny användning 🙂
– – – – –
Om någon undrar vad Sync gör…
…så är detta en grej. Rita och förklara byggbranschdjungeln, relationer, beroende, förutsättningar och kopplingar.
(och samtidigt hoppas att få ett uppdrag på köpet)
🙂
– – – – –
– – – – –
Hajar du byggsnacket?
Jorå, jag har allt lite koll på Byggahus.se fortfarande.
Och, bara för att visa min ödmjukhet tänkt jag dela med mig av ett test för kreti och pleti, ett test på hur mycket man fattar av byggsnacket.
– – – – –
Så, klicka på bilden och svara på 10 frågor. Hur svårt kan det vara?
Jag gjorde det.
– – – – –
Så, Sync är bättre än 58% av läsarna på Byggahus.se! Tjohooo, 😉
– – – – –
Snabblektion i byggprocess
Stockholms Byggmästareförening har vänligt nog gjort ett vad vi förr i tiden kallade för bilderband.
(nostalgi – jag minns det som en diabildsprojektor och en rullbandsspelare i ett nedsläckt klassrum i slutet på sjuttiotalet, där en entonig röst långsamt malde något om något, förmodligen Bockstensmannen eller kostcirkeln eller skeppet Vasa, och det hördes ett pling varje gång fröken Berit skulle byta bild – typ 30 år innan Youtube)
Eeh, i alla fall. Det här handlar om byggprocessen i stort, om hur en bostadshus blir till. Den långa vägen.
För det är en lång väg från idé till inflyttning. Det har varit en käpphäst för undertecknad länge, det faktum att vi i branschen använder projekttiden så dåligt. Många säger att de pressade byggtiderna är ett stort problem. Visst, det kan det ju vara, men jag brukar kontra med att det handlar om att planera tiden så det funkar alternativt avstå från projektet. Vi är inte så duktiga på det alltid. Men det är helt klart sjukt att de sista månaderna på ett bygge så ofta skall vara kaos och panik när hela processen lunkar fram i övrigt under många år. Men det är en annan historia 
Tillbaka till bilderbandet *pling*
– – – – –
– – – – –
Ambitiöst beskrivet och, tycker jag, väldigt komplett. Just nu är det populärt att påpeka att man i Tyskland på 2 år hinner med samma process som tar 10 år i Sverige. Oklart om det stämmer.
Kanske de uppgraderat från bilderband till Youtube, administrativt? 🙂
– – – – –
Vad är ÄTA i byggbranschen?
Olika varianter på sökningar om ÄTA är vanliga på denna bloggens statistiksida. Väldigt vanliga, typ 20-30% av alla träffar faktiskt. Uppenbarligen är detta något som man vill veta mer om.
Så – Vad är ÄTA i byggbranschen?
Jo, om man är någorlunda byggjuridiskt bevandrad så vet man att det i början på AB04 och ABT06 finns en sida men Begreppsbestämningar.
Det var ju inte så konstigt. Väl?
– – – – – –
Trots att statistiken totalt sett gått ner betydligt här så tycker Google av någon anledning att Sync Blog är ett bra ställe att börja läsa om ÄTA. Det kan ju bero på att bloggen varit trägen i sin iver att förklara fenomenet, men också att många människor undrar vad det handlar om.
För så är det ju, man googlar när man inte fattar eller inte känner igen ett uttryck. Jag gör det jämt. Uppenbarligen pratar vi som är insatta i bygglingon om det utan att alla som lyssnar vet vad ÄTA är och några av dem håller uppenbarligen masken för att när tillfälle ges tjuvläsa på Sync Blog för att kanske begripa vad byggaren just snackade om.
Det skrämmer mig lite.
Pyttelite. För jag vet ju att de som söker skall finna i det här inlägget, ÄTA – psykologi och annan bullshit. Där finns ju nästan allt man behöver veta om varför ÄTA överhuvudtaget uppstår.
– – – – –
Annars kan man ju fråga IRL också, det skulle förmodligen vara bättre. Byggaren skulle säkert svara att det betyder Ändrings- och TilläggsArbeten.
(i övrigt ganska seriösa entreprenörer har svårt att förstå det där med Avgående arbeten, så det där A-et är inte så utslitet)
– – – – –
Annat som ofta träffar Sync Blog är entreprenadformer, olika varianter på ombyggnad av råvind och en ständig jakt på platschefer. Statistiskt sett alltså.
MVM är på väg att ta över helt?
Ja, jag tillhör ju MVM (medelålders vita män), vi är en rätt stor klubb.
Tydligen är vi på väg uppåt i byggbranschen, åtminstone enligt Byggnadsarbetaren.
Det hjälper tydligen inte att lagstiftningen talar om biologisk mångfald.
Suck.
Industriellt byggande behöver inte vara tråkigt
Tipstack till Nils Östergren som öppnade dörren till Faircompanies där det finns gott om nörd-filmer för byggintresserade
– – – – –
Förspel och eftersnack
Jorå, nu är man i smöret 🙂
Sync har fått ett ”press-kit” för att tycka något om en nyutgiven bok. (Wouwww säger publiken)
Det är logistikgurun Fredrik Friblick som skrivit den, och han har döpt den till Skippa inte förspelet.
–
–
Boken är utgiven på Xenofilia och är egentligen en samling krönikor man kunde läst i tidningen Byggindustrin under åren 2008-2012 (om man nu inte hade snålat som undertecknad och enbart skummat tidningen på nätet).
– – – – –
Fredrik Friblick omnämndes här på bloggen redan för fyra år sen i ett av mina första inlägg. Han imponerade på mig då genom sitt otvungna sätt att sätta perspektiv på fenomen inom byggbranschen. Det gäller väl fortfarande.
Perioden 2008-2012 sammanfaller helt med den här bloggens levnad och parallellerna är många. Om jag och Friblick skulle diskutera byggbranschen skulle vi antagligen vara löjligt överrens och med det urtråkiga att lyssna på. Två medelålders, lagom tjocka män som fått lite grått i skägget. Han är är 8 dagar yngre än jag, han är från Skåne, jag växte upp i Göteborg. Vi har bägge jobbat i byggbranschen rätt så länge nu.
Jag gillar Friblicks bok för att jag gillar att läsa om byggbranschen. Jag gillar hans sätt att skriva, det är lättsamt, roligt och samtidigt betraktande i sin enkelhet. Problemet med boken är förmodligen att den knappast tillför så mycket till någon annan än oss redan frälsta. Det är trots allt krönikor, korta texter som skrapar lite på ytan och som är avsedda att distrahera en branschkunnig läsare när han eller hon bläddrar mellan tyngre och längre artiklar i Byggindustrin.
Jag skulle önska mig att Friblick nästa gång skrev en bok där han går på djupet, resonerar mer om sammanhang, orsak och verkan. Gärna med goda exempel och något konkret att ta på. Den boken kanske jag inte får gratis, men jag är tillräckligt mycket byggnörd för att köpa den ändå.
– – – – –
Bokens titel kommer för övrigt från en krönika om att man borde ägna mer engagemang åt förberedelserna, förspelet. I en annan krönika handlar det om hur dåligt vi i branschen hanterar projekt när det är klara, eftersnacket. (Möjligen är det en manlig åkomma men det är nog ganska vanligt att man slarvar sig igenom förspelet, presterar halvbra men blir någorlunda nöjd för egen del, sen somnar man – OBS min uppfattning/fördom.)
Vi borde nog försöka hålla oss vakna en stund och se till att alla inblandade blir nöjda.
– – – –
Navelskåderi 2.0
Jag kan inte låta bli att le åt att Friblicks krönikor och Syncbloggens inlägg snuddar vid varandra så ofta. Vi har bägge funderat över uttrycket Samhällsbyggare, vi skriver bägge om erfarenhetsåterföring i olika form, vi reagerade bägge på centerpolitikerns klumpiga inlägg (även om jag missade hela ”näthat”-vinkel), vi saknar båda invandrare och kvinnor på byggena, vi imponeras båda av platschefsrollen.
– – – – –
Sync Blog 