byggahus.se – mitt semesternöje

Jag läser bloggar och nyheter via min RSS-läsare. Det är ett enkelt sätt att bevaka flödet av inlägg och artiklar och det blir lätt ett småsjukt beroende att hålla koll. Just nu är det för övrigt ingen vidare fart på byggbloggare och branschtidningar, det verkar vara stiltje på det mesta.

En oväntad effekt i min RSS är flödet från Byggahus.se. Jag tänkte bara bevaka deras redaktionsblogg men istället kommer alla nya inlägg på deras forum. Det kan bli hundra stycken om dagen, det är allt mellan golv och tak och lite om tomten. Juridiska problem blandas med oro för bankräntor och problemet med tryckimpregnerat trä i planteringslådor.

Jag som projektledare och f.d. byggentreprenör läser vartenda inlägg, och det känns som jag tjuvkikar rakt in i folkhemmet. Ibland följer jag tråden med svar, följdfrågor och synpunkter. Det är ett väl känt faktum att Sverige till stor del befolkas av gördetsjälvare, här får man det i koncentrat.

Det är verkligen stort och smått, ibland komplicerat, ibland väldigt enkelt. Det kan vara lite gulligt, som när någon skall ge sig på ett projekt att stapla några stenar till en mur eller när man diskuterar vilken skruvdragare som är bäst att köpa (Rusta vs Jula). Men ibland också mer skrämmande, som när frågorna handlar om hur man gör elektriska installationer. Det faktum att man frågar om detta i ett konsumentforum borde omedelbart diskvalificera en från all vidare koppleriverksamhet när det gäller el, det är farliga grejor.

Exempel på fråga:
Hej, jag ska dra fram ny el till en spis i sommarstugan och behöver lite hjälp på traven.
Spisen är en gammal pjäs med 400V elementspänning och en effekt på ca 9000W. Hur grov kabel ska dras och vilka säkringar ska användas? Är det 2,5mm och 16A som gäller?
Spisen har perilexkontakt med tre piggar plus jordstift, då är det tre faser och jord som skall dras fram, utan nolla, om jag har förstått det hela rätt?

Jag följde tråden och han fick lite olika svar (rätt eller fel vet jag inte, jag kan inget om el). En näsvis person förslog att han skulle anlita en elektriker, den personen blev tillrättavisad att en seniormedlem som menade att alla ”vet vad som gäller med föreskrifterna men man måste få fråga utan att få kommentarer som den här”. Jag tycker det är helt ok att fråga men att det är genomkorkat och livsfarligt att utföra handlingen med informationen man fått från okända kontakter på ett konsumentforum som grund.

Redaktionen på byggahus.se har klistrat in regler överst på sidan för vad man får göra utan behörighet och påminner om brandfaran, man visar med statistik hur många som dör per år på grund av elolyckor. Och visst, en brand kan förvisso vara ödesdiger, dyrbar och känslomässigt raserande, men det jag fasar för är att mina barn skall dö för att någon klåpare kopplat fel och hela spisen blivit strömförande.

Frånsett den eventuella livsfaran så är foruminläggen från byggahus.se min bästa semesterunderhållning. Soliga hälsningar från byggnörd med RSS-beroende.

Uppdatering:

Detta idoga forskningsarbete resulterade i serie inlägg som började med detta. Sen fortsatte det av bara farten.

SAAB-chefen och ”balkongstriden”

Sommar, sol och nyhetstorka, då hittar man kul saker i media. Läste ett tips på Bloggfrossa som är på samma tema, lokala nyheter med tveksamt nyhetsvärde kan man säga.   E24 är en sådan lokalblaska på nätet, tror jag. Där kan man läsa att en ganska hög chef på SAAB ägnar fritiden åt styrelsearbete i bostadsrättsföreningen hemmavid. Det går sådär. Den 13 juli så står det om en ”balkongstrid” som pågår, antagonisten är en känd skådespelerska som inte vill framträda med namn. (Läs hela artikeln).

Hemma hos SAAB-chefen handlar det om ganska nybildad förening där några lägenhetsinnehavare valt att förbli hyresgäster. När det skulle köpas balkonger så blev naturligtvis problem. Hyresgäster betalar inte kostnader rätt av, utan det kommer på hyran under en lång tid. Grannarna, de nyblivna bostadsrättsägarna, däremot får slanta ut hundratusen egna pengar.

Det är ingen idealisk situation när en eller några boende blir hyresgäster till sina grannar, som i sin tur blir hyresvärd och fastighetsägare. Det måste inte bli ett problem men det kräver ett visst tänkande från styrelsen och inte så lite ödmjukhet. Det är nog lätt att önska hyresgästen till ett varmare ställe, så att föreningen kan få sälja lägenheten, casha in och minska föreningslånen eller bättra på kassan istället.

Jag tror man kan lista ut ungefär hur snacket har gått i huset och hur förhandlingen med hyregästerna har låtit. Men att bygga balkonger utan balkongdörrar och sen låta balkongerna stå använda måste vara en misslyckad förhandling som slutat med en löjlig princip. SAAB-chefen borde kunna bättre.

Wallenstam

Läste i tidningen på nätet (var annars?) en ganska intressant intervju med Hans Wallenstam. Bl a om utländska investerare i Sverige.

”– Många av dem kommer att få stora problem. De har köpt kommersiella fastigheter och hyreshus i små orter. Deras köp av fastigheter är bara en excelkalkyl. Men det är så mycket mer jobb med hyreshus.” Hans Wallenstam, E24, 2009-07-13, hela artikeln.

Jag tycker det var att bra uttryck – köpet är en excelkalkyl – det beskriver klockrent hur ett tyskt fondbolag investerar i fastigheter. Man räknar på valutaskillnader och räntor, vakansgrad och hyresnivå. Men man har nog ingen riktig koll hur hyresgästen mår. Wallenstam vill vara ”nära” kunden och ha den kollen. Det klarar de nog bättre än tyska fonden, gissar jag. Det stämmer bra med min uppfattning om en medveten och närvarande fastighetsägare.

Jag har själv försökt att lösa projekt, uppgifter och kriser med ett enda magiskt exceldokument. Det spelar ingen roll hur mycket jobb jag lägger ner, hur många sidor jag har, hur snyggt kolumnerna är uppställd, hur bra ihopkopplat allting är. När verkligheten knackar på då kommer det med känslor och irrationella beslut, oförutsedda händelser och dåligt väder. Tyvärr eller lyckligtvis (välj själv) så kan inte livet få plats i en excelfil på datorn.

Företagare – ROT-avdraget är bra för dig

Sync ömmar för de små företagarna, F-skattarna, skuttarna. Vi känner många, jobbar med de flesta av dem, sorterar bort några ibland och nya kommer till. Vi brukar säga att vår största tillgång är telefonen. I telefonen har vi drygt tusen kontakter, jag vågar påstå att vi har en komplett uppsättning hantverkare ett par knapptryck bort.

Så vi gillar våra småföretagare. I vår bransch är det nästan alltid män. Män som ibland beter sig som pojkar, ibland som nästan vuxna, ganska sällan är de så vidare bra på själva företagandet. Att bli egenföretagare i byggbranschen är nog ganska sällan ett planerat karriärsteg, snarare en slump och en axelryckning. Utan att ha gjort en djupare research så kan jag avslöja att merparten av de här pojkarna satt längst bak i skolan och inte gärna ägnade rasterna och fritiden åt att plugga lite extra. Snarare så var det nog ett hormonstint fokus på tjejer, mopedtrimning och rökrutan.

Så om människor i allmänhet skjuter upp saker till sista stund, så toppar F-skattaren det lätt med att jobba som en tok, pruta med sig själv för att han själv tyckte det tog lång tid, skicka sina räkningar alldeles för sent och sluta svara i telefon när det sista lilla blir för jobbigt. Det är dessa pojkar som nu skall administrera ROT-avdraget. Hehe.

Problemet för våra kära kompisar som hellre väljer någon lättare form av tortyr än administrerar sina jobb är att om deras kunder skall kunna nyttja ROT-avdraget så måste det skötas rätt. Livet är hårt och orättvist – jag vet – men ibland måste man besegra monstren och tala snällt med sina spöken. Just ROT-avdraget är inget att vara rädd för.

Det skrivs en del på byggbloggar om ROT-avdraget, bl a annat här rot-avdrag.se där man kan läsa väldigt mycket om nackdelarna och riskerna men ganska lite om möjligheterna och fördelarna. Trygghetsvakten är mer resonerande men är lite inne på samma spår att det blir ett stort bekymmer för företagaren. Byggahus.se har konsumentperspektivet, det är bra. Byggahus-bloggen heter nästan likadant men är mer torrt informativt, lite som en uppslagsbok. Sync tar sitt ansvar och gör en svensk sommarsoppa på alltihop.

Jag skall vara helt tydlig – Sync tycker att ROT-avdraget är en kanonmöjlighet till sysselsättning. Det är dessutom ett ganska bra alternativ till svartjobb för bägge parter, åtminstone rent matematiskt. Potentialen i det är enorm, siffrorna blir gigantiska om man multiplicerar de som äger en del i en bostad med 50 000 kr. Låt vara att alla inte kan dra av hela beloppet och några kanske använder avdraget till annat som fönsterputsning och gräsklippning. Det blir ändå en väldigt stor hög med pengar.

När vi samlade våra närmsta så försökte vi plantera budskapet att det är kunden som har nyttan av ROT- avdraget, så  det är helt ok att ställa lite motkrav. Du kan begära en ersättning för extra administration och du kan faktiskt få pengarna fortare än du är van vid. Det hänger på din egen hantering, inget annat. Så vi avslutar dagens predikan med ett urklipp från vår info-kväll:

”Tips från coachen – Om ROT-avdrag skall tillämpas

  1. Skriv avtal inkl ROT-klausul, denna finns på www.bygg.org och det kommer snart att finnas fler branschanpassade på nätet.
  2. Begär kundens utdrag från Skatteverket på vad kunden har kvar att nyttja.
  3. Kräv vänligt men bestämt omgående betalning på kundens del av fakturan och skicka sen in blanketten till Skatteverket
    (och skriv rätt på fakturan…)”

ROT-en till mycket gott

Skrev nyss en kommentar på Tryggehtvakten men tyckte att den kan ju lika gärna stå på Syncbloggen, så jag citerar mig själv.

”Jag tyckte först att det här med fakturametoden var ett korkat förfarande som sätter hantverkaren i sämre läge, men har nu fattat bättre.

ROT-avdraget är en fantastisk möjlighet för hela branschen och de människor som äger sin bostad (orättvisan ligger snarare i att hyresgäster inte får del av detta). Det kan generera miljarder i omsättning på privatmarknaden, som sin tur spiller av på materialleverantörer och till och med på en stackars byggkonsult:)

Sköter hantverkaren sitt avtal med kunden rätt så behöver han inte ligga ute pengarna längre än normalt, kunden är den som får problem om inte avdraget går igenom. Risktagandet ekonomiskt är inte större än förut och administrationen är enkel. Om Skatteverket fixar sin hantering på utlovade 10 dagar så är detta en kanongrej.”

Ny bloggkompis i kryprumsgrunden

Trygghetsvakten heter ett företag i fuktochmögel-branschen som överaskar med en riktigt intressant blogg. Välskrivet och inte så mycket mumbojumbo om mögelsporer på latin och RF-halter som det lätt blir när man pratar fukt i hus. Faktiskt inget alls  tror ja. Mycket bra.

Jag har ju tidigare avslöjat en del av mitt förflutna i den nischen, och har en viss klockarkärlek till just kryprumsgrunder och dess problem. Det blir sannolikt läge att berätta mer om det med tiden. Tills vidare så läser ni här.

Uppdatering:

Lustigt att man sammanfattar bloggens fokus som ”blandad kompott”. Hyfsat avancerad fokusering det:)

Stadsplanering med hjälp av grävskopor

Mats på Byggbloggarna har hakat på i underhållningsbranschen. Han skall presentera bra musik med någon slags relation till byggandet, tror jag. Bra idé. Sync kan hjälpa till lite här med.

Tomas Andersson Wij är en svensk rockare som skrivit De gröna vagnarna, en låt som Springsteen skulle varit stolt över (hittar den inte på youtube, men väl ett smakprov från TAW’s hemsida.). I Blues Från Sverige sjunger han rakt ur folksjälen och in i hjärtat. Texten rymmer dessutom lite stadsplanering. Yimby kan ju ha den som ledmotiv, vet ja.

Det är en tidig morgon och dimman hänger mellan träden
Jag går ensam genom Jesusparken och hör Malmö vakna
För sådär 40 år sen åt sig grävskopor genom staden
Och man stöpte den nya sköna världen i cement och glömska
Sen när husen stod skinande höga gick Malmöpampen
med partinål på finkostymen och dränkte sig i sundet

 

Familjedagen

En dag fick jag en idé, och just då hade jag också möjligheten att få genomföra den. Ibland har man flyt. Jag chefade då på ett stort bygge med mycket folk, många sköna människor som ansträngde sig och för att göra ett bra resultat (inte bara avseende pengar). Vi har ju den fördelen i byggbranschen att vi faktiskt kan få bygga saker ibland som blir bestående, vackra att se på och till och med betydelsefulla för människor.

Vi ville göra något för att tacka dem som finns där bakom. De där människorna, stora och små, som får höra om pappas eller mammas jobb hemma men aldrig direkt se det i verkligheten. Så vi skulle ha en familjedag. Det var själva idén.

Vi hade väl i och för sig redan bränt hela festkontot i projektet, så det fick vara en budgetvariant, korv och mos, kaffe och bulle och en rundvandring. En söndag i oktober (i konkurrens med Blåvitts guldmatch, hur dum får man bli?!) så öppnade vi dörrarna. Det var mer än uppskattat, minst sagt. Det var nästan rörande att se hur tuffa byggjobbare tog med sig sin gamla mor för att visa vad de gjorde på dagarna. Våra polska vänner verkade särskilt stolta att visa upp sin arbetsplats, och att få presentera sin käresta för beställaren och platschefen.

För att inte tala om alla glada barn förstås. Barnen sket nog i och för sig i det fina hantverket och de vackra lägenheterna så länge det fanns Festis och kanelbullar, godis och varmkorv. Men vi hade en barnteater som blev till klockren succé.

Jag har inte riktigt koll på vad en HR-chef gör, men kanske är det sånt här. Det skulle kunna kallas personalvård, men vi kallade det bara för en kul grej. Det kostade några tusen för kaffet med tilltugg, men kan också räknas som 0,004% av hela budgeten eller för den skull motsvarande att 80 man sitter 6 minuter för länge med kaffekoppen för att bygget är så trist. Teatern kostade väl några minuter till om jag minns rätt.
Hyfsad payoff-tid på den investeringen!

Arslet ur vagnen

Som jag ser det är det klart att vi skall bygga lågenergihus, nollenergihus, passivhus, miljötänkwhatever hädanefter. På nybyggen så blir det enda rimliga standarden, det är snart vardag. Ingen säger emot, och NCC har till och med lovat försöka sänka byggkostnaderna (!) så alla förutsättningar finns.

Men nybyggnationer av bostäder var ca 1 % av det totala beståndet, åtminstone för den stora kraschen (Minns ni Hösten 2008? Ojojoj!). Nu när de flådiga mäklarna har slagit igen (lappen på dörren säger: ”Åter 2011”) och alla bostadsbyggare skall sysselsättas i infrastrukturprojekt (köra grävmaskin:), så kan det vara läge att fundera på att starta de där åtgärderna som alla vet behövs. Miljonprogrammet behöver en uppfräschning, en bedömning jag läst är att det kan kosta en sisådär 300 miljarder. Som hittat! Sync tror iofs att det kostar 500 miljarder, lite strul blir det ju alltid.

Startar planprocess och planering nu och utförs den vanliga frenesin (OBS OBS – ironi!), så är det igång lagom med byggstart till nästa konjunkturuppgång, 2011 sådär. Känn ingen stress beslutsfattare, nej det här måste naturligtvis funderas igenom, klimathotet är ju nästan helt nytt dessutom, och inte helt utrett ännu.

Så om vi skall rädda Planeten Jorden, så rekommenderas:
”Arslet ur vagnen”
Producerat:   Regeringen
Regi:             Boverket
Starring:      100 000 byggjobbare som annars skall leva på A-kassa och svartjobb

Konsumera mindre kök – laga riktig mat istället

En arkitekt sa något klokt (!) för ett tag sen: – Vi kan sluta prata om teknisk livslängd på vissa saker, t ex kök. Nu konsumerar vi kök istället. Det är inte slitage som avgör när köket skall bytas, det är mode och trender.

Och det stämmer ju naturligtvis. Den villaägare som inte bygger ett kök i vardagsrummet, med slaktarbänk och dubbelugn är en snåljåp och tråkmåns. En ensam diskbänk räcker väl knappast (minst två) och köksblandaren skall helst ha inbyggd kolsyrepatron så man får Ramlösa direkt ur kranen. Rostfritt är sannolikt det mest korkade material man kan tänka sig i kombination med kladdiga barnhänder, men – skit i det.

– Pappas drömfabrik, sa annan arkitekt att det köket har kallats. Träffande.

På ett bygge jag hade så sålde köksfirman in ett kylskåp till en kund, det kostade hyfsat mer än min bil. Jag frågade förundrat: – Vad är det som så speciellt med det kylskåpet? Blir maten extra god, eller nåt?

Kökssäljaren svara. – Nej, men det har väldigt fräck belysning!

Så om du anser att det är viktigt att den där skrumpna ostbiten, mjölkpaketen och morötterna skall belysas på ett attraktivt sätt, och det ligger en femtitusenlapp och skräpar hemma, så finns det kylskåpet för dig. Det här blir lagom ironi när man konstaterar att ett svenskt hushåll ägnar en kvart om dagen åt matlagning, snart tar det mer tid att sopsortera emballaget från all hämtmat som köps hem. Jag själv älskar matlagning, framförallt på helger och stora kalas när kompisar och familj kommer och äter. Vårt kök är dimensionerat för stora kalas och flera kan jobba där samtidigt, men kylskåpet kostade femtusen och håller maten kall. (Hade det legat stålar hemma i överflöd så hade jag gjort roligare saker än köpt kylskåp.)

Vi har en del i-landsproblem att fundera över här på Planeten Jorden, avdelning Sverige. Att det är dyrt att bygga nya bostäder beror delvis på vad vi själva bedömmer som viktigt, t ex vilken belysning vi vill ha i kylskåpet.