I alla kvalitetssystem som jag har sett så ingår det en slags egenkontroll. Ofta innebär det att du skall fylla i en checklista när du gjort en viss given del av din arbetsuppgift. Alla har säkert sett listan på väggen i en del offentliga toaletter. Det står vem som senast städade och när hon (för det är fortfarande oftast en hon) städade sist. Har du sett en sån lista så vet du också att det inte är någon garanti för att toaletten är fräsch, besökaren innan dig kan ha ställt till det ganska ordentligt. Men heller inte att den är nödvändig, det finns ju fräscha toaletter utan lista på väggen också.
I byggbranschen har vi många kontrollplaner. Mig veterligen har det inte hjälpt upp kvalitén i någon större utsträckning, men det håller igång en hel del konsulter, det är helt säkert. Någon gång när jag har behövt förklara för en novis hur en kontrollplan fungerar så har jag använt toaletten som hjälp. Eller rättare sagt – toalettbesöket, det man själv gör, för sig själv. Alla kan det momentet, och det underlättar.
För att kvalitetssäkra det hela måste man upprätta sin checklista med de punkter som är kvalitetskritiska. I detta fall kan det vara:
1. låsa dörren
2. kolla att det finns papper
3. sitta ner
4. använda pappret
5. använda toaborsten
6. tvätta händerna.
Checklistan hjälper dig att lösa detta, du missar inget och du gör det i rätt ordning. Rent teoretiskt är det så.
Om man utvecklar sitt kvalitetssystem lite så kan man ha instruktioner för hur man skall agera om något gått snett. T ex om man kissat på golvet – då står det förmodligen ”Torka upp efter dig, din gris!”. Eller om man kanske haft lite för bråttom, sprungit in och lättat ett halvkilo, och sen insett att det saknas dasspapper. Då kanske det i din checklista finns förslag på alternativa lösningar, t ex dagens Metro, en bättre begagnad pappershandduk eller dina strumpor. Hursomhelst är det viktigt med erfarenhetsåterföring och eliminering av upprepade fel, för det här är inget kul när det händer.
Det vore ju egentligen ett rimligt krav att inte bara städaren utan även vi som toalettanvändare kunde kvalitetssäkras. Om alla hade en sån checklista och följde den så skulle det underlätta för den som har det som jobb att hålla fräscht mellan våra besök på toa. Det vore väl bra!
Sync Blog 
Mitt i prick!
Exakt detta med kvalitetssystem och kontrollplaner samt besiktningar är det Byggblasket ifrågasätter – dvs att:
-medlen är viktigare än målen i byggbranschen,
-att det är framförallt viktigare HUR du gör (vilka papper du fyllt i osv) än att du gör jobbet BRA…
Alla kontrollsystem som inte bygger på att var och en har ett eget ansvar för att tänka och göra rätt medför tyvärr också att ”minsta motståndets lag” tendera att gälla för arbetsutförandet – vilket i sig är ett effektivt sätt att ta död på engagemang och motivation!
Sen är jag övertygad om att Sync däremot skiter i kontrollplanen och istället använder huvudet för att göra ett bra jobb!
På tal om dagens metro – en laptop går väl lika bra… eller en kontrollplan!
…använt huvudet istället? Javisst, …
Stickspår:
När jag var liten så var det en liten film på ”Anslagstavlan” om en gubbe som förlorat benet i en snöslunga, han hade försökt sparka loss snö som fastnat. Då tuggade maskinen i sig benet också.
Han stod där och såg ledsen ut och sa: – Jag ångrar att jag satte dit benet, jag borde använt huvudet istället!
(Detta tyckte min far var det roligaste under hela sjuttiotalet)
Ibland får man lita på känslan snarare än struktur och förnuft.
Glad att jag hittade ditt inlägg. Har försökt hitta klippet på nätet utan att lyckas. Trodde jag var ensam om att tycka detta var roligt. Har inte talat med någon annan som reflekterade över humorn i detta, trodde nästan att jag drömt alltihop.
Roligt att du gillar det.
Inlägget är snart fem år gammalt, ett av de första jag skrev. Tyvärr är allvaret bakom humorn ungefär lika aktuell idag 2014.
Fräschören på offentliga toalette har blivit bättre, tror jag.
Byggbranschen levererade kvalitet? Vet inte, men jag är optimist 🙂
Tittade inte din far på Linus på linjen, Magnus och Brasse…
Hursomhelst fler borde använda känslan lite mer och kanske huvudet lite mindre…??? Jag har tipsat om en ledarskapsbok som handlar just om att använda känslans förnuft lite mer (finns under fliken LEDARSKAPSFORUM på Byggblasket).
Men allra värst är det ju med dom som VARKEN använder huvudet eller känslan – de som dagligen gör tvärtemot det som KÄNNS riktigt och rätt. Det är dessa Byggblasket vill sanera från branschen… Då kan man börja se ljuset i tunneln.
Dessa individer kommer att behöva ett mycket starkt fackförbund om de vill försöka nagla sig fast i branschen!
Det har dom!