Julknytkalas Extra Grande

Även om jag lagt jobbet åt sidan idag för familjebestyr med adventssång i kyrkan och lussebule i skolan så hinner jag med det viktigaste uppdraget Sync har just nu – Kalaset.

—–

I första inbjudan skulle man tacka ja senast den 25 november, det var igår. All känd forskning på området visar att det är då de flesta vaknar till, börjar fundera och kolla i kalendern. Vi är inte omöjliga och blir glada för alla som vill komma, vi stänger först vid 200 st.

Glädjande så har nu redan knappt hundra personer bokat plats. Hälften kvar alltså.

Ännu mer glädjande är att vi fått till ett arrangemang som där överflöd av mat blir till gagn för många fler. Det blir så att säga positivt med mycket mat över, mer om det senare. 🙂

—–

Nu väntar vi in de sista, sen blir det fördelning. Snart kommer tilldelningsbeslutet.
En del av dem som tackat ja har önskat sig att få ta med:

”Mormor Mias mjuka pepparkakor”
Bröd, hembakt
Godis
Godis
Inlagd anjovis
Janssons frestelse
kan servera (utbildad)
kärlek
makaroner och korv
mammas legymsallad
något sött (eller glittrigt)
Ostar
Ostar
Ostar
Ostar
Ostar
Ostar
Ostar
Ostar
Ostar
Ostar
Ostar
Ostar
Ostar
Ostar
Revben
revben
Revben
rödbetssallad, västkustsallad
rödbetssallad, västkustsallad
Sill
Sill
Sprit
Sprit – Genever
Sprit – Vodka
Sprit – Vodka
ägghalvor
ägghalvor med nånting på
äggost eller hembakt tunnbröd

—–

Mycket ost blir det 🙂

—–

Pappa, det här skall vi bygga i år

Att jag misslyckats med något hindrar ju inte mig från att köra på igen. Speciellt inte när beställaren är stöttande/glömsk och lika tokigt naiv som jag själv.

Förra året gick såg det riktigt bra ut med pepparkaksbygget, godkänd slutbesiktning och allt.

Sen blev det blev värre och värre och värre.

—–

Med andra ord så var det förvånande och glädjande att dottern idag kom med en ny ritning med ett ännu finare slott.

– Pappa, det här pepparkaksslottet skall vi bygga i år 🙂

—–

Ok, skall räkna på det, sa jag då.

—–

Kalkylbloggen – var god dröj

Syncs analysavdelning jobbar på underlaget till en serie blogginlägg om byggkalkylering. Det går så där. Det var mummel om strukturer, gnyenden om i vilken ände man skall börja, ifrågasättande vad det skall tjäna till.

Så här långt är detta det jag har att jobba med:

—-

Det blir inte mer än så ikväll, mest för att vi tramsat i mailen. Det var så att en byggare messade om platschefsrekrytering, igen. Han satte dessutom dagspriset på en platschef, hittelönen är betydande. Jag skickade frågan vidare på övriga Sync.

Så det ena ledde till det andra och ordföranden skrev:

”Jag tipsar om Dej Mattias och sedan åker vi andra till Barcelona för pengarna!”

Jag:

”60 lägenheter nybyggnad. Det kan inte vara så svårt?

(Ses 2012 på lämplig vårdinrättning så fort jag får frigång igen)”

Ordföranden:
”Frigång? Jag har inte sett den möjligheten än för Dej.”
Jag:
”Nej, jag förstår att de ekonomiska bidrag staten skjuter till för övervakningen av mig är betydande. Stämmer det att både NASA och neuroforskarna är intresserade/oroade? ;)”
Ordf.:
”Mest intresserade!”
—-

Det sista saknar förmodligen allmänintresse, men skitsamma, det är min blogg, jag gör som jag vill.
—–

Bra skit

I Byggvärlden läser man idag en artikel som hakar på gårdagens ämne om kostnaderna måste gå ner och tips på hur det skall gå till. Idag alltså en artikel om att arkitekter tycker att projektledare och byggherrar prutar bort deras darlings.
(Artikeln refererar till en undersökning är beställd av Cembrit. Cembrit säljer jävligt dyra fasadskivor. Dyra men bra, såna som jag alltså prutar bort och byter till billigare material. 🙂 )

Håhåjaja.

Jag kan lätt hålla med kommentatorn ”Byggherren”

”Fritt att bli byggherre
Det är fritt fram för Olof Hultin att bli byggherre. Finns inget som förbjuder honom. Rimligtvis är det den som bekostar byggnaden och som tar risken avseende funktion, beständighet mm som också skall ha sista ordet om materialvalet, inte arkitekten.”

Roligt att läsa kommentaren till den kommentaren. Min nya kompis GJ verkar gå under namnet Johansson där han predikar:

”att projektera kostar faktor 1
att bygga kostar faktor 10
att driva och förvalta kostar faktor 100 till 1000″

Han fortsätter en lång stund…

Väldigt klokt, tycker jag.

—–

Roligt då att den artikeln som toppar sidan är om ett arkitekturpris.

Kasper Salin-priset går till Ryaverket i Göteborg. Om jag inte är helt ute och cyklar så har arkitekten här lyckats rita något som blev vackert, uppseendeväckande och beständigt utan att det för den skull blev okristligt dyrt.

Det måste vara så. Ryaverket är en skogsdunge i ett industriområde på Hisingen i Göteborg som man inte gärna besöker, det är ett reningsverk som processar bajs och sannolikt inte påkostat speciellt många kronor utöver funktion och prestanda.

Grattis till KUB Arkitekter.

—–
Läsa i GP och DN om detta?
—–

Kalkylforskning på Sync

Jag har ett outtömligt förråd av historier om kalkyler, kalkylatorer och kalkylerande. Jag tror det är det som behövs på internet just nu. Byggkalkyler.

Dåliga kalkyler.
Bra kalkyler.
Snabba kalkyler.
Spruckna kalkyler.
Dumma kalkyler.
Noggranna kalkyler.
Slarviga kalkyler.

Om man skall bedriva entreprenadverksamhet (vilket jag tycker är mycket tveksamt ibland) så är kalkylen fundamentet i snart sagt alla projekt. Alltså är kalkylen värd att ägna lite kärlek.

T ex så ägnade jag och en byggare den här rivningskalkylen en hel kvart igår. Det är kärlek det.

I det här fallet gällde det en glasfasad i en ny entré och en trappa. 200 tusen. Så enkelt kan det vara.

Det här tänkte jag ägna mig åt här på bloggen en lång tid framöver.
(Det plus sedvanligt trams, lågmälda känsloutbrott och statistikfiskande från tidningsartiklar)

—–

Platschef sökes – Paus

Fick frågan igår:

– Har du nånsin avslutat någonting?
(betoningen på första stavelsen, sista ordet)

—–

Det var i ett annat sammanhang men gäller ju för bloggen med. Så jag tänkte stänga ett ämne/projekt tills vidare.

Min analys av platschefandet kommer fortgå i lönndom men pausa här på bloggen.

Och hur konstigt det än låter så har inte allt skrivet godkänts för publicering här på redaktionen. I kolumnen för utkast ligger följande:

Det här går ni alltså miste om.
(Ni får läsa det som slank igenom censuren/omdömet)

—–

Sync redovisar publikt

Liten rapport från verkligheten på det lilla konsultbolaget.

—–

Bloggen gör nytta.

Min favoritkommentator boostade min självkänsla i en kommentar här för några dar sen. Jag är glad för det. Jag är glad och tacksam för att jag har några som faktisk gör det, alternativt som säger ifrån när det inte är så bra. Jag hoppas att ger tillbaka lika mycket på mitt vis.

—–

Vi fick ett smickrande uppdrag i fredags. Kunden ville absolut träffas på fredagen, jag hade det tajt och fick justera kalendern men det var det värt. Sen åkte kunden på semester och jag tog helg – Win-win 🙂

Vi fick nog ytterligare ett uppdrag idag som löser eventuella problem med överskottsfritid över december och januari.
En utmaning – det gillar jag.
(jag lovar på hedersord att blocka tid i kalendern för jullov också, både sportlovet och påsklovet kom som överaskningar för mig i år och sommaren gick åt i ett nafs – det skäms jag för fortfarande)

—–

Vi hade månadsgenomgång med vår styrelseordförande idag. Det gick ganska bra. Hade vi varit ett börsbolag så hade vi skrutit om god orderingång, att vi står väl rustade för 2011, att det finns utrymme och planer på expansion och att vi har en godtagbar lönsamhet. Nu är vi bara en liten skutt så sammanfattningen fick bli:
– Det ser väl ok ut.

De här mötena är nyttiga och numera känns det bra, det har det inte alltid varit. Osäker beläggning, bristande likviditet och oknutna soppåsar i hörnen som luktar illa blir väldigt påtagligt i den sitsen. Jag tror jag delar den egenskapen med ganska många, just det att låta små problem bli onödigt stora. Vi jobbar på det.

—–

Lunchade idag med en gammal vän, en vän med en medelstor byggfirma. Han suckade och sa att en de stora gått in med ett ramavtal hos Göteborgs Kommun med 200 kr/tim. Min vän som räknar tioöringar när han fakturerar sina 270 kr/tim är borta där.

Det skulle vara intressant och höra hur resonemanget går inne på storbolaget. Man har ju både kollektivavtal, centrala kostnader och en ambitiös arbetsmiljöpolicy. Hur fan går det ihop?

—–

Mer allvarligt nu:

Inbjudan till vårt grandiosa julknytkalas den 9 december gick ut i en farligt massa mail igår. Anmälningarna har börjat trilla in 🙂

Totalt en (1 st) bloggläsare har hittills fjäskat sig till en inbjudan och jag räknar med att han kommer.
(Jag förväntar mig en ass-kissing-contest här med motivering varför man skall få komma på kalas. )

—–

Sen finns det några som önskar Sync till ett varmare ställe, men man vet inte hur det skall gå till.
(vi funderar just nu på om någon kan hjälpa dem med det…)

—–

Byggbranschen är väldigt social

I DN redovisar man en undersökning som är viktig och bra.

Det handlar om hur mycket folk fikar i olika delar av landet.

Dessutom konstateras att man blir effektiv av fikandet! Tjohoo 🙂
(det har vi inte blivit anklagade för på ett tag)

Nu sitter jag här och väntar på att den undersökningen görs branschvis så kanske vi i byggbranschen kan få toppa något annat än korruptionslistan.

—–
Mer om kaffe i byggbranschen här, här och här.
—–

Om klockan, kalendern, karriären och kroppen?

Jag jobbar ganska mycket, det är ett faktum.
Jag försöker ändå vara duktig på att utbilda mig, gå på seminarier, läsa byggmedia och sånt.
Det går sådär oftast.

Idag tänkte jag försöka mig på att bevista en massa skojiga seminarier när Ledarna ordnar Kunskapsdagar.

Bland annat:

Tid: 13:25-14:15
Titel: TimeOut – Om klockan, kalendern, karriären och kroppen
Föreläsare: Görhan Hellström

—–

Det slutar alltså 14:15 och om jag lubbar ganska snabbt så hinner jag till byggmötet 14:30.

Enligt Google tar det 14 minuter, så om jag sitter närmast dörren med jackan i famnen, skiter i att mingla med alla jag känner och träffar på och i stället drar direkt så har jag nästan en minut till godo.
( det måste gå)

—–

Är det så konstigt att folk blir gamla egentligen?

Läser i Byggindustrin om hur många som slutar i branschen inom kort. Eller rättare sagt – inom femton år.

Jag vet inte – jag kanske tänker fel – men om ett yrkesliv är ca förtio-förtiofem år så är det väl helt jävla statistiskt att en tredjedel slutar inom femton år?

Ibland låter det som jorden/byggbranschen skall gå under i samband med alternativt på grund av pensioneringen av förtiotalisterna. Nu verkar det som prognosmakarna säger att även femtiotalisterna skall åka Harley Davidsson och spela golf på heltid, fast tio år efter -40.

No shit.

Det är lika bra jag släpper bomben direkt. Jag representerar sextiotalisterna och jag tänker fan inte sitta på kontoret på söndagarna från år 2034 och framåt. Då har jag lagt av.  Så sätt igång och planera för det.

—–