SAAB-chefen och ”balkongstriden”

Sommar, sol och nyhetstorka, då hittar man kul saker i media. Läste ett tips på Bloggfrossa som är på samma tema, lokala nyheter med tveksamt nyhetsvärde kan man säga.   E24 är en sådan lokalblaska på nätet, tror jag. Där kan man läsa att en ganska hög chef på SAAB ägnar fritiden åt styrelsearbete i bostadsrättsföreningen hemmavid. Det går sådär. Den 13 juli så står det om en ”balkongstrid” som pågår, antagonisten är en känd skådespelerska som inte vill framträda med namn. (Läs hela artikeln).

Hemma hos SAAB-chefen handlar det om ganska nybildad förening där några lägenhetsinnehavare valt att förbli hyresgäster. När det skulle köpas balkonger så blev naturligtvis problem. Hyresgäster betalar inte kostnader rätt av, utan det kommer på hyran under en lång tid. Grannarna, de nyblivna bostadsrättsägarna, däremot får slanta ut hundratusen egna pengar.

Det är ingen idealisk situation när en eller några boende blir hyresgäster till sina grannar, som i sin tur blir hyresvärd och fastighetsägare. Det måste inte bli ett problem men det kräver ett visst tänkande från styrelsen och inte så lite ödmjukhet. Det är nog lätt att önska hyresgästen till ett varmare ställe, så att föreningen kan få sälja lägenheten, casha in och minska föreningslånen eller bättra på kassan istället.

Jag tror man kan lista ut ungefär hur snacket har gått i huset och hur förhandlingen med hyregästerna har låtit. Men att bygga balkonger utan balkongdörrar och sen låta balkongerna stå använda måste vara en misslyckad förhandling som slutat med en löjlig princip. SAAB-chefen borde kunna bättre.

Wallenstam

Läste i tidningen på nätet (var annars?) en ganska intressant intervju med Hans Wallenstam. Bl a om utländska investerare i Sverige.

”– Många av dem kommer att få stora problem. De har köpt kommersiella fastigheter och hyreshus i små orter. Deras köp av fastigheter är bara en excelkalkyl. Men det är så mycket mer jobb med hyreshus.” Hans Wallenstam, E24, 2009-07-13, hela artikeln.

Jag tycker det var att bra uttryck – köpet är en excelkalkyl – det beskriver klockrent hur ett tyskt fondbolag investerar i fastigheter. Man räknar på valutaskillnader och räntor, vakansgrad och hyresnivå. Men man har nog ingen riktig koll hur hyresgästen mår. Wallenstam vill vara ”nära” kunden och ha den kollen. Det klarar de nog bättre än tyska fonden, gissar jag. Det stämmer bra med min uppfattning om en medveten och närvarande fastighetsägare.

Jag har själv försökt att lösa projekt, uppgifter och kriser med ett enda magiskt exceldokument. Det spelar ingen roll hur mycket jobb jag lägger ner, hur många sidor jag har, hur snyggt kolumnerna är uppställd, hur bra ihopkopplat allting är. När verkligheten knackar på då kommer det med känslor och irrationella beslut, oförutsedda händelser och dåligt väder. Tyvärr eller lyckligtvis (välj själv) så kan inte livet få plats i en excelfil på datorn.

Företagare – ROT-avdraget är bra för dig

Sync ömmar för de små företagarna, F-skattarna, skuttarna. Vi känner många, jobbar med de flesta av dem, sorterar bort några ibland och nya kommer till. Vi brukar säga att vår största tillgång är telefonen. I telefonen har vi drygt tusen kontakter, jag vågar påstå att vi har en komplett uppsättning hantverkare ett par knapptryck bort.

Så vi gillar våra småföretagare. I vår bransch är det nästan alltid män. Män som ibland beter sig som pojkar, ibland som nästan vuxna, ganska sällan är de så vidare bra på själva företagandet. Att bli egenföretagare i byggbranschen är nog ganska sällan ett planerat karriärsteg, snarare en slump och en axelryckning. Utan att ha gjort en djupare research så kan jag avslöja att merparten av de här pojkarna satt längst bak i skolan och inte gärna ägnade rasterna och fritiden åt att plugga lite extra. Snarare så var det nog ett hormonstint fokus på tjejer, mopedtrimning och rökrutan.

Så om människor i allmänhet skjuter upp saker till sista stund, så toppar F-skattaren det lätt med att jobba som en tok, pruta med sig själv för att han själv tyckte det tog lång tid, skicka sina räkningar alldeles för sent och sluta svara i telefon när det sista lilla blir för jobbigt. Det är dessa pojkar som nu skall administrera ROT-avdraget. Hehe.

Problemet för våra kära kompisar som hellre väljer någon lättare form av tortyr än administrerar sina jobb är att om deras kunder skall kunna nyttja ROT-avdraget så måste det skötas rätt. Livet är hårt och orättvist – jag vet – men ibland måste man besegra monstren och tala snällt med sina spöken. Just ROT-avdraget är inget att vara rädd för.

Det skrivs en del på byggbloggar om ROT-avdraget, bl a annat här rot-avdrag.se där man kan läsa väldigt mycket om nackdelarna och riskerna men ganska lite om möjligheterna och fördelarna. Trygghetsvakten är mer resonerande men är lite inne på samma spår att det blir ett stort bekymmer för företagaren. Byggahus.se har konsumentperspektivet, det är bra. Byggahus-bloggen heter nästan likadant men är mer torrt informativt, lite som en uppslagsbok. Sync tar sitt ansvar och gör en svensk sommarsoppa på alltihop.

Jag skall vara helt tydlig – Sync tycker att ROT-avdraget är en kanonmöjlighet till sysselsättning. Det är dessutom ett ganska bra alternativ till svartjobb för bägge parter, åtminstone rent matematiskt. Potentialen i det är enorm, siffrorna blir gigantiska om man multiplicerar de som äger en del i en bostad med 50 000 kr. Låt vara att alla inte kan dra av hela beloppet och några kanske använder avdraget till annat som fönsterputsning och gräsklippning. Det blir ändå en väldigt stor hög med pengar.

När vi samlade våra närmsta så försökte vi plantera budskapet att det är kunden som har nyttan av ROT- avdraget, så  det är helt ok att ställa lite motkrav. Du kan begära en ersättning för extra administration och du kan faktiskt få pengarna fortare än du är van vid. Det hänger på din egen hantering, inget annat. Så vi avslutar dagens predikan med ett urklipp från vår info-kväll:

”Tips från coachen – Om ROT-avdrag skall tillämpas

  1. Skriv avtal inkl ROT-klausul, denna finns på www.bygg.org och det kommer snart att finnas fler branschanpassade på nätet.
  2. Begär kundens utdrag från Skatteverket på vad kunden har kvar att nyttja.
  3. Kräv vänligt men bestämt omgående betalning på kundens del av fakturan och skicka sen in blanketten till Skatteverket
    (och skriv rätt på fakturan…)”

Genialt

Jag trodde jag mentalt var i framkant på bygglogistik och de problem som byggbranschen har med transporter och lyft. Artikeln i Byggvärlden den 1 juli gjorde gott slut på den villfarelsen. Tänk att gamla beprövade lösningar ständigt poppar upp som nytänkande, det tycker jag är roligt.

Nu skall jag fan köpa ett luftskepp! Jag vill ha ett eget. Nu.

ROT-en till mycket gott

Skrev nyss en kommentar på Tryggehtvakten men tyckte att den kan ju lika gärna stå på Syncbloggen, så jag citerar mig själv.

”Jag tyckte först att det här med fakturametoden var ett korkat förfarande som sätter hantverkaren i sämre läge, men har nu fattat bättre.

ROT-avdraget är en fantastisk möjlighet för hela branschen och de människor som äger sin bostad (orättvisan ligger snarare i att hyresgäster inte får del av detta). Det kan generera miljarder i omsättning på privatmarknaden, som sin tur spiller av på materialleverantörer och till och med på en stackars byggkonsult:)

Sköter hantverkaren sitt avtal med kunden rätt så behöver han inte ligga ute pengarna längre än normalt, kunden är den som får problem om inte avdraget går igenom. Risktagandet ekonomiskt är inte större än förut och administrationen är enkel. Om Skatteverket fixar sin hantering på utlovade 10 dagar så är detta en kanongrej.”

Sync tycker…

… det börjar bli dags för semester. Byggbloggandet verkar stanna av Lennart ställde in tangentbordet i skåpet igår, Byggblasket lovar tidsinställda giftpilar.

Själv har jag en jordfräs hemma och en plan på att komma ikapp med vårbruket, det kan bli färskpotatis lagom till älgjakten.

Ha det gott själv:)

Alla borde få minst ett nytt syskon

Alla borde få minst ett nytt syskon i vuxen ålder. Jag känner en som fick fyra systrar en lördag förmiddag. Lyllos hon.

Min sambo hade tre systrar fram till januari 2002. Fyra tjejer som tagit hand om varandra genom en tuff barndom, tighta som få andra. Då presenterades de plötsligt för en halvsyster. De skedde på en vernissage, styvmoder till alla dessa systrar är en konstnär och säregen figur, hon låg bakom kuppen. Vi visste att halvsystern fanns för all del, men det hade aldrig varit aktuellt att ta kontakt med henne.

Jag missade första mötet i galleriet (jobbade förstås!) men har förstått att det var en smula chockartat och lite förläget och pinsamt. Men bara ett par veckor senare satt hon hemma i vår stora soffa och började ta igen 35 års missat syskonskap med sina systrar. Hon bytte från ensambarn till att vara syster till fyra för henne helt okända människor. Det tog ett par timmar, sen var det klart. Fyra tighta systrar blev fem tightare systrar.

Det var sju år sen. Den nya systern och hennes man är nu en lika självklar som naturlig del av vår familj. Deras barn är nästan jämnåriga kusiner till våra barn. Familjerna träffas på barnkalas, sommarstället och gårdsfester. Systrarna hinkar ibland rödvin på grekiska restauranger, och får prata ostört utan barn och män närvarande men förmodligen pratar de om just barn och män. Det känns helt självklart och skulle inte kunna vara på annat sätt. Vi borde skicka ett tackkort till den tokiga styvmodern.

Så vad kan byggbranschen lära sig av det här?

Kanske att det finns en massa halvsyskon som irrar runt, halvsyskon som skulle förgylla din familj och din vardag.

Matlådan luktar också illa

Nya bloggkollegan på Trygghetsvakten väckte en del minnen till liv. Under ett par år jobbade jag med fuktskadade kryprumsgrunder, unkna vindar och gödseldoftande golv i daghem, skolor och villor.

Fukt och mögel kan ställa till ett svårstoppat elände för människor. Det är svårt att åtgärda mögliga kryprumsgrunder och blöta källare för rimliga pengar. Ofta går det att fixa men omfattningen kan bli sådan att det knappt känns lönt att spara något, det är bättre och riva skiten.

Det vi kallar ”elak lukt” blir ett socialt handikapp som sänker människor. Vi byggde om kryprumsgrunden för en massa pengar hemma hos en familj som hade sina gåbortkläder hängande hemma hos hemma kompisar. Hade kläderna hängt hemma så hade de förstörts. Vi gjorde en besiktning hemma hos en annan familj, där det luktade riktigt djävligt. Där berättade mannen att hans matlåda luktade! Tänk dig att sitta med kollegorna och för att avnjuta en stunds vänligt skitsnack och din goda lunchlåda, när mögeldoften kommer smygande ur mikron då du värmer gårdagens köttbullar. Inte roligt. Inte alls.

I senaste BBR:en så har vi en ny rubrik om Fuktsäkerhetsprojektering. Man trycker hårdare på genomtänkta åtgärder både i projekterings- och utförandefasen. Det är naturligtvis en god tanke. Men precis som i gårdagens inlägg, så tycker jag man hittar på nya titlar och ökad debitering för en massa fuktkonsulter och annat löst folk. Vi är inte speciellt bra på att skriva byggbeskrivningar, även om vi blir skitbra på det så löser inte det Platschefens dilemma och det kommer att fortsätta regna på lösvirkeshus utan väderskydd. Så är det bara.

Vi sänker inte byggkostnaderna i samma takt som vi skaffar oss nya arbetsuppgifter, där vi administrerar oss själva, kontrollerar oss själva och försörjer oss på att rätta till felen efter oss själva. Vi sänker inte kostnaderna.

Bygg – helt enkelt! (SOU 2008:68)

Vi har ingen TV hemma (eller rättare sagt – vi har ingen TV-antenn så vi kan inte se Bolibompa och Sportspegeln och sånt men vi kan se på film). När detta kommer på tal med okända människor så ser man nästan hur vi tyst sorteras in i knäppgöksfacket. Sen undrar de nästan alltid vad vi gör istället. – Vad gör ni hela tiden?

Så är det, om man inte hänger tre-fyra timmar framför TV´n varje kväll så måste man ju göra något annat. Min sambo läser alla böcker som finns på Planeten Jorden (om hon inte fejsbåckar förstås), våra barn leker/bråkar/badar/spelardator/serpåDVD. Jag läser ibland Staten Offentliga Utredningar (SOU) på www.regeringen.se, där finns massa kul grejor. Ojojoj vad kul.

T ex Bygg – helt enkelt!” (SOU 2008:68) som är en riktig kioskvältare i min värld. Den kom för ett år sen och nu har jag orkat mig igenom innehållsförteckningen och sammanfattningen på 17 sidor. Bara 468 sidor till att plöja igenom.

Slutsatsen så här långt är att vi skall ha några titlar till bl a AA (arbetsansvarig), och så skall vi byta KA (kvalitetsansvarig) mot KA (kontrollansvarig). Dessa bägge personer skall vara certifierade. Same same but diffrent.

Man räknar hem allting också på ett enkelt sätt:

”Den nya AA-funktionen i vårt förslag innebär en marginell extra kostnad för de entreprenadföretag som ändå ser till att ha kunskaper om samhällets regelverk. En extra kostnad hör ihop med kravet på certifiering och blir då en administrativ kostnad.

Kostnaderna för utbildning och certifiering av AA och särskilt sakkunniga måste ställas mot de i princip omätbara samhällsekonomiska vinsterna i form av höjd kvalitet i byggandet.”

Fy fan va bra! Jag gillar ”…omätbara samhällsekonomiska vinsterna i form av höjd kvalitet…”. Samma gubbar skall utföra ungefär samma sak, fast lite nya benämningar, lite nya blanketter och rutiner, mera arbetsbelastning på våra kommunala tjänstemän. Logiken är klockren – här kommer det bli bättre kvalitet. Jajamän. Visst.

Om det mot förmodan är av intresse hos någon att få mer av detta så kan jag sammanfatta sammanfattningen en smula utförligare. Hör av dig i så fall.

År 2030 – mina förslag till åtgärder

Byggbloggarna håller sig med gästartister också, Russel Smieder från SCB skriver om prognosen för arbetsmarknaden 2030. Russel har räknat ut att vi kommer sakna 250 000 personer på arbetsmarknaden år 2030. Tuff skit.

  • År 2030 – då har de där förtiotalisterna slutat golfa och åka motorcykel, då sitter de på dyra äldreboenden och förväntar sig fett med samhällsservice från oss yngre.
  • År 2030 – då fyller jag 61 år, och räknar mig till de yngre. Herregud!
    (Minnesnotering: Gör en egen prognos om vad som sannolikt kommer att hända mig och jämföra med listan på vad jag vill ska hända mig)
  • År 2030 – då har jag sannolikt jobbat ytterligare 20 år i byggbranschen.
    (om jag nu inte gör allvar av planerna på att bli pilot/fotbollsspelare/författare/bonde/läkare/dagisfröken eller något annat skojigt)

SCB har alltså räknat ut att vi kommer sakna 250 000 personer på arbetsmarknaden år 2030. Detta kan bli problem. Jag kanske inte har tänkt så länge på detta men har ändå några spontana förslag till att lösa detta:

  • Vi tar död på argumentet att invandring är en belastning för Sverige. Om det kommer 250 000 människor med sina familjer och flyttar hit så får de ett varmt välkomnande, en bostad och ett bra jobb.
  • Byggbranschen slutar slösa bort halva tiden på att projektera fel, bygga fel, prata om fel och sen blogga om samma fel. Vi behöver inte ha så många byggkonsulter i så fall. Och inte så mycket gnäll och navelskådning heller.
  • Vi lägger vårt krut nu på klimatfrågan. Om vi inte gör det – och de värsta profetiorna slår in – då är det år 2030 allvar och arbetskraftsbrist i Sverige ett ganska pyttelitet problem på Planeten Jorden.