Välkommen till min värld, Berra (vecka 14)

Välkommen till min värld, Berra

Tisdag morgon började kasst, brandskyddskonsulten som jag skulle träffa på en arbetsplats där jag är projektledare hade missat tiden, vi bokade om och jag fick lite annat gjort i stället. En stund senare kom plåtbesiktningsmannen och vi gick runt på taket, käftade lite med en gammal plåtslagare. På vägen träffade jag platschef, arbetsledare ett gäng snickare, rörkrökarn och två elektriker. Dessutom den lille glade smeden som alla tycker så mycket om, han som själv säjer att han är den bäste svetsaren i världen. Han är knappt enosextio lång och kommer förmodligen från Italien eller möjligen Kroatien.

Strax innan lunch träffade jag en fastighetsägare på ett annat projekt. vi skall bygga om intill hans fastighet och vill hyra plats för omklädning och platskontor. Platschefen var med en stund också, vi fortsatte med lunch.

I runda slängar träffade jag kanske trettio byggare den dan och pratade med några till i telefon. Säg att det var minst förtio, kanske femtio, personer som jag hade kontakt med den dan.

——

Onsdag så träffade jag brandskyddskonsulten, vidare till en ett restaurangbygge och möte med byggare och ventilationsgubbar. Rätt många telefonsamtal med ett annat projekt som är i uppstarten. Några telefonsamtal med min bror som elektriker och jobbar på restaurangbygget. Lunch med kollegan och två sköna arkitekter om ett specialprojekt med lite framtidstro och glädje inblandat. På eftermiddagen satt jag på kontoret med vår interna fakturering,  men ringde till byggaren på restaurangen och mailade avtalsförslag med en jurist på HSB och så rullade det på.

Kanske tjugo-tjugofem personer i byggsvängen den dan.

——

Torsdag hade vi internt möte med vår styrelseordförande som också är fastighetskonsult och projektutvecklare, hans tre kompanjoner var inne och sa hej och pratade lite blandat om allt. Sen lunchade vi och träffade en möjlig kund. Han skall bygga lyxiga övernattningslägenheter, hon hade rivare och elektriker hemma hos sig och två gladlynta glasmästare som skulle lämna offert på ett glasgolv. Lite mer internt Syncjobb innan jag träffade en kille som skall vara sakkunnig på bergteknik i projektet som startar nu i dagarna. På plats där träffade jag ett gediget gäng byggare. På vägen hem till dagishämtningen pratade jag med min beställare för nya projektet om ditten, datten och lite annat.

Jag gissar ca tjugo pers inom bygg på torsdagen.

——

Idag fredag. Pratade med platschefen på ett bygge på morgonen, jobbade själv på en kontrollplan och undvek telefon. Träffade sen en entreprenadjurist om ett avtalsmässigt ganska knepigt projekt som förhoppningsvis kommer igång. Fortsatte efter lunch med kontrollplan innan jag gick till restaurangbygget. Restaurangen skall öppna på tisdag, så det var fullt kaos, massor av folk och slutspelsstämning. Byggare och kockar i ljuv förening.

Säg att jag pratat med ca femton byggare idag.

——

Vecka 14 på Sync. Snickare, ingenjörer, elektriker, platschefer, bergtekniker, fastighetsägare, murare, entreprenadjuristen. Minst hundra personer som jobbar profesionellt inom bygg- och fastighetsbranschen. I min telefonbok så har jag över sexhudra kontakter, det stora flertalet är i byggbranschen. Faktiskt så tror jag att flertalet av dem som läser det här är byggare eller i branschen på något sätt.

I ditt resonemang, Berra, så är ett försvinnande fåtal av mäniskorna i byggbranschen seriösa och hederliga, resten är skräp. Så mina kompisar, arbetskamrater, kunder och kollegor är alltså enligt dig skurkar.

Jag undrar lite vad som ger dig rätten att bestämma det.

——

Annonser

Mats på Byggbloggarna undrade om kundens ansvar

Ja, Mats ställde ett par frågor rätt ut i luften för ett tag sen, den första frågan svarade jag på här. Ovisst om svaret blev tillfyllest, men skam den som ger sig. Jag ger mig på nr 2.

Andra frågan var så här:

”I vilket läge övergår det att bli kundens ansvar att se till så att den som är satt att utföra ett uppdrag vet vad det går ut på och hur det skall göras?”

Frågan är befogad. Men lite fel ställd. Kunden har inte ansvaret för det.

Men. Det är bra jävla nära.

——

Byggherrens (=kundens!) ansvar är omfattande enligt Plan- och Bygglagen, samma sak när det gäller Arbetsmiljölagen.

Har kunden dessutom ambitionen att någorlunda värna om kollektivavtal, kanske till och med att betala skatt och kasta rivningsmassorna i rätt container – ja då har vår käre kund en del att tänka på.

Omtanke om Planeten Jorden kräver en del aktiva beslut, släpar man omkring på dåligt samvete för sociala orättvisor så skall det fixas på något sätt. Puh!

Är det till allt elände så att kunden dessutom tillhör dem (oss) som har en begränsad ekonomi så måste kunden vårda sin plånbok också.

Så – Har kunden ett ansvar? Japp, nu är solklart. Ansvar.

——

Så här är det alltså, Mats.

Lagar och regler. Planeten Jorden. Anständighet. Plånboken.

I valfri turordning så är detta faktorer som gör en beställare/byggherre/kund delaktig och ansvarig.

Med vänlig hälsning
Sync, leg. byggfilosof

——

Fy fan vad läskigt

Jag  brukar ju ibland skoja, raljera eller ironisera här på bloggen om relationer och brist på kommunikation mellan privatpersoner och byggare.

Men det går inte om det här. Marlene på http://www.Byggahus.se blev hotad av en byggfirma som förekommit i hennes forum på hemsidan. Det är som TV4´s Fuskbyggare, fast värre.

Fy fan vad läskigt.

Fokus på tak

Jag är ju tveksam till Twitter som bekant.

En orsak till min tvekan är att jag, eftersom jag följer Fokus på Twitter och på Facebook, snart kan läsa allt på nätet innan tidningen kommer hem till brevlådan. Nästan.

Det är liksom min vuxenstund hemma på fredagarkvällarna att få läsa en bra tidning, dricka sprit och äta chips. Jag vill inte ha läst halva tidningen innan dess. I-landsproblem de luxe. Skit.

Nåväl. Denna veckan gör Fokus en kortis om tak som rasar. Samme gubbe på Boverket säger samma saker som i övriga tidningar. Så man lyckas väl inte direkt hitta orsaken till problemen. Inte de heller. Tyvärr.

——

Jag tycker så här – Det går inte att skylla på snön.

Om det legat mer snö än taket klarat av att bära borde man skottat – en fråga om underhåll.
Om taket rasat under en snölast som det egentligen borde klarat – då är det felbyggt.

——

Det finns hundra varianter på fel och tusen ursäkter för att felen begåtts men det är fastighetsägare, konstruktörer och byggare som är ansvariga. Det är inte BBR och inte Någon Annan.

Och det är inte Ingen.

Oj då! Det hade jag ingen aning om

Nej.

Knappast någon fastighetsägare kan väl säga att han inte kände till att det var och är risk för snöras. Ändå händer sånt här. Jag som har svårt att undvika att tänka fram olika katastrofscenarier och jag får ont i magen av att det kunde gått en mamma där under med sin barnvagn eller kanske en dagisgrupp sådär gulligt hand i hand i sina reflexvästar och ryggsäckar.

Så nära.

Bilen på Kobbarnas väg fick taket krossat av fallande ismassor.

Bilden är från GP.

Min bror bor på den gatan. Hans pizzeria ligger i huset där, tror jag.

Så nära.

Pris och kostnad – eeh?

Fredrik på Byggvärlden tycker att vi blandar ihop pris och kostnad. Kanske det.

”Jag tycker att mina bloggkolleger rör ihop pris och kostnad. Branschen bör effektiviseras. Det är en sak. Men jag tror inte detta är avgörande för priset på nyproducerade bostäder. det priset sätts på en marknad efter vad kunden är villig att betala.”

Jag är med på det.

Egentligen kvittar det lika vad slutkunden betalar för det vi bygger, vårt jobb kostar ju vad det kostar och alla är överens om att det är för dyrt dessutom. Så vi skall sänka kostnaderna, bli effektivare och bygga bättre. Ingen säger emot det. Väl?

——

Jag hoppas inte jag blandar ihop pris och kostnad, men för mig hör de ihop. Åtminstone om man räknar in beställaren som en del av byggbranschen.

I en högst normal projektbudget så finns både intäkter och kostnader upptagna. Den hyra en hyresgäst kan betala eller det pris en bostadsrättsinnehavare orkar slanta upp är grunden för om det överhuvudtaget blir ett projekt. Det sista två åren har tyvärr diffen mellan pris och kostnad (=vinsten) varit så blygsam att många projekt stannat på skrivbordet.

Kanske viktigt att notera att det inte är produktionskostnaderna allena som ställt till det. Bankernas krav på säkerhet och projektägarnas osäkerhet på om det finns köpare är nog mer avgörande.

——

Den kostnad som nämns ovan är nästan alltid = produktionskostnad.

Alltså projektering + entreprenadsumma + ÄTA = kostnad.

Det är här vi skall spara. Chalmers siffror på 35% slöseri är en morot, helt klart. Svensk Byggtjänst gjorde en utredning som visade att vi tappar runt 23 miljarder kronor om året på dålig kommunikation, det triggar ju Sync om inte annat. 🙂

——

Vet inte om det var så bra svar på Fredriks fundering om ihopblandning, men det här kanske är vad Sync Blog handlar om i grunden?

Ska fundera på det en stund.

Lite cred till byggbranschen, ändå

Läser hos Hemliga Morsan:

”Egentligen är de simplaste jobben också viktiga. Som en byggnadsarbetare, som gör så att människor har någonstans att bo. Hans jobb är ju egentligen viktigare än en Hollywood-stjärna”

Hennes son har fattat läget. Och det är alltid roligt med en gnutta uppskattning, vi är inte bortskämda med det i byggbranschen.

Bra start idag 🙂

——

(Vi får väl se om det fortsätter bra eller om det fortsätter rasa hus och falla ner istappar i huvudet på folk.)