Fokus på tak

Jag är ju tveksam till Twitter som bekant.

En orsak till min tvekan är att jag, eftersom jag följer Fokus på Twitter och på Facebook, snart kan läsa allt på nätet innan tidningen kommer hem till brevlådan. Nästan.

Det är liksom min vuxenstund hemma på fredagarkvällarna att få läsa en bra tidning, dricka sprit och äta chips. Jag vill inte ha läst halva tidningen innan dess. I-landsproblem de luxe. Skit.

Nåväl. Denna veckan gör Fokus en kortis om tak som rasar. Samme gubbe på Boverket säger samma saker som i övriga tidningar. Så man lyckas väl inte direkt hitta orsaken till problemen. Inte de heller. Tyvärr.

——

Jag tycker så här – Det går inte att skylla på snön.

Om det legat mer snö än taket klarat av att bära borde man skottat – en fråga om underhåll.
Om taket rasat under en snölast som det egentligen borde klarat – då är det felbyggt.

——

Det finns hundra varianter på fel och tusen ursäkter för att felen begåtts men det är fastighetsägare, konstruktörer och byggare som är ansvariga. Det är inte BBR och inte Någon Annan.

Och det är inte Ingen.

Oj då! Det hade jag ingen aning om

Nej.

Knappast någon fastighetsägare kan väl säga att han inte kände till att det var och är risk för snöras. Ändå händer sånt här. Jag som har svårt att undvika att tänka fram olika katastrofscenarier och jag får ont i magen av att det kunde gått en mamma där under med sin barnvagn eller kanske en dagisgrupp sådär gulligt hand i hand i sina reflexvästar och ryggsäckar.

Så nära.

Bilen på Kobbarnas väg fick taket krossat av fallande ismassor.

Bilden är från GP.

Min bror bor på den gatan. Hans pizzeria ligger i huset där, tror jag.

Så nära.

Pris och kostnad – eeh?

Fredrik på Byggvärlden tycker att vi blandar ihop pris och kostnad. Kanske det.

”Jag tycker att mina bloggkolleger rör ihop pris och kostnad. Branschen bör effektiviseras. Det är en sak. Men jag tror inte detta är avgörande för priset på nyproducerade bostäder. det priset sätts på en marknad efter vad kunden är villig att betala.”

Jag är med på det.

Egentligen kvittar det lika vad slutkunden betalar för det vi bygger, vårt jobb kostar ju vad det kostar och alla är överens om att det är för dyrt dessutom. Så vi skall sänka kostnaderna, bli effektivare och bygga bättre. Ingen säger emot det. Väl?

——

Jag hoppas inte jag blandar ihop pris och kostnad, men för mig hör de ihop. Åtminstone om man räknar in beställaren som en del av byggbranschen.

I en högst normal projektbudget så finns både intäkter och kostnader upptagna. Den hyra en hyresgäst kan betala eller det pris en bostadsrättsinnehavare orkar slanta upp är grunden för om det överhuvudtaget blir ett projekt. Det sista två åren har tyvärr diffen mellan pris och kostnad (=vinsten) varit så blygsam att många projekt stannat på skrivbordet.

Kanske viktigt att notera att det inte är produktionskostnaderna allena som ställt till det. Bankernas krav på säkerhet och projektägarnas osäkerhet på om det finns köpare är nog mer avgörande.

——

Den kostnad som nämns ovan är nästan alltid = produktionskostnad.

Alltså projektering + entreprenadsumma + ÄTA = kostnad.

Det är här vi skall spara. Chalmers siffror på 35% slöseri är en morot, helt klart. Svensk Byggtjänst gjorde en utredning som visade att vi tappar runt 23 miljarder kronor om året på dålig kommunikation, det triggar ju Sync om inte annat. 🙂

——

Vet inte om det var så bra svar på Fredriks fundering om ihopblandning, men det här kanske är vad Sync Blog handlar om i grunden?

Ska fundera på det en stund.

Lite cred till byggbranschen, ändå

Läser hos Hemliga Morsan:

”Egentligen är de simplaste jobben också viktiga. Som en byggnadsarbetare, som gör så att människor har någonstans att bo. Hans jobb är ju egentligen viktigare än en Hollywood-stjärna”

Hennes son har fattat läget. Och det är alltid roligt med en gnutta uppskattning, vi är inte bortskämda med det i byggbranschen.

Bra start idag 🙂

——

(Vi får väl se om det fortsätter bra eller om det fortsätter rasa hus och falla ner istappar i huvudet på folk.)

Nu är mitt tak skottat – huset säkrat

Jag har skobbat från byggkonsultjobbet idag.

Måste erkänna att jag varit lite nervös för egen del hemma. Inte för nedfallande is och snö men för tyngden. Jag har ett ganska stort flackt parti på taket, där låg det mycket snö.

Mycket snö, alltså.

140 kvm med 66 cm snö är djävligt mycket snö. Och tungt också. Eftersom kaosteorier och katastrofscenarier ganska frekvent besöker min hjärna så började jag fundera på hur jag byggt huset, vilken sidostabilitet huset har, hur mycket snön väger och tänk om det börjar storma också.

Kort sagt – Var går kåken sönder när snön blir för tung?

——

Nu behöver jag inte ligga sömnlös för det, för nu är skiten nere på backen. Snön. Inte huset.

Det är nog en del fastighetsägare som ligger sömnlösa på nätterna nu, det ser läskigt ut på många håll. Det verkar som man stängt av de flesta hallar häromkring i alla fall. Kållereds ishall är stängd för gott, hoppas att ingen ligger under den bråten.

Byggvärlden uppmärksammar det också. Det kommer bli en följetong ett tag framöver helt klart.

——

Ansvar för vintern? Någon? Någon annan?

Läser med viss förskräckelse om takras och olyckor. Det är bilder i GP, vackra som motiv men förfärliga ändå. Det är inte så svårt att tänka sig de olyckor som kan hända närmaste dagarna.

——-

Taket rasar på Centralen i Göteborg (GP, GT). Is och snö rasar ner från hotellet intill. Det finns många sådana ställen nu.

Det kommer att bli mer. Man kan bara hoppas att det inte blir värre personskador.

——

Den här bloggen har ju raljerat om vem som är ansvarig och kommit fram till att det är Någon Annan. Inte idag. Nu är det allvar.

Dags att skotta taket, alltså

GP kör med rejält typsnitt på artikeln men har väl inte riktigt täckning för den?

BOVERKET: BYGGARNA FUSKAR

och visst, det har rasat fler hallar på ett par dar än det gjort på flera år (mer om det Aftonbladet, GTGT, GTDN). Men Nikolaj Tolstoy, chef för Boverkets bygg- och förvaltningsenhet, säger väl inte det riktigt så rätt ut. ”Därför är min tro att man har missat i dimensionering, utförande eller underhåll”, säger han.

Fusk är en medveten handling och det kanske inte är problemet. Inte varje gång.

Inkompetens däremot, det är ett problem. Att vi som bygger och förvaltar byggnader inte fattar allvaret. Att fastighetsägare och de som han utsett att underhålla kåken har svårt att ta rätt beslut när det plötsligt snöar mer än på tjugo år.  Men märk väl – det låg inte mer snö på de här hallarna än att det skulle klarat sig, det är något annat som är fel.

——

Fastighetsägare har alltid ansvaret för sina kåkar. Men snöröjning på tak är dyrt men också farligt. Arbetsmiljömässigt skall man helst låta bli. Jag har sett mycket dumt de senaste veckor runt om i Göteborg. I innerstan handlar det mer om risk för fläckvisa ras som kan skada människor, inte om hus som rasar. Det hade varit bättre att spärra av trottoarer och stänga butiker, rent arbetsmiljömässigt.

Jag tror inte det är pengar som är problemet, snarare bristen på liftar, kranar och den skyddsutrustning som krävs för att komma åt istapparna.

Möjligen finns det också fastighetsägare som är ute i sista stund, som inte tecknat avtal med någon om att hålla efter snö och is. Där har man problem nu.

——

Tillbaka till GP-artikeln om ihoprasade hallar:

”…missat i dimensionering, utförande…”

Mer troligt, va? Man har optimerat konstruktionen, byggt den lättare, slankare och glesare. Man har tänjt på gränserna och möjligen, inte säkert men möjligen, så har någon räknat fel. Systemet kanske inte var helt rätt, konstruktionen kanske inte funkade just på den spännvidden. Fan vet.

——

Sen lyckas man få med ett stycke i GP-artikeln om att Kvalitetsansvaret som ligger på byggherren kanske skall återgå till myndigheterna igen. Yippie, ropar jag i så fall. gärna för mig. Knappast för att det kommer rasa färre hallar i fortsättningen, men av andra skäl. Att Boverket och kommunala tjänstemän skulle lyckas höja höja kvalitén och minska konstruktionsmissarna i den omfattningen är närmast en utopi.

Jag är inte gammal nog att komma ihåg hur det var – men visst rasade det hus även när kommunen hade tillsynen på byggena?

——

Jag tycker man gör det väldigt enkelt för sig om man skriker ut att det är byggfusk, att det löser sig om kommunen tar över kvalitetsansvaret. Jag har ingen medkänsla för fastighetsägare som underlåter att sköta sitt ansvar för människors säkerhet men han  måste kunna lita på dem som bygger åt honom.

Vi måste vara att lita på.

Byggbranschen + kompetens = Förtroende.

Detta är byggbranschen, Berra. Del 2

UPPDATERING:

De kändes som inlägget blev lite rumphugget, det kom till ganska snabbt i flykten i morse. Poängen är att visa ett av många sätt som privatpersoner möter byggbranschen.

—–

Detta är ett av sätten som människor möter byggbranschen. Bloggaren berör normalt inte min branch men jag följer henne ändå för att hon skiver bra.

Inte så smickrande för branschen eller myndighetsdelen av branschen kan man säga men heller inte helt ovanligt. Detaljplaneprocesser och bygglov i innerstadsmiljö kan bli riktigt långdraget, irriterat och ledsamt. Alltid finns det någon som känner att just h-n får det sämre. Ibland är det så jävligt att den klagande klagar för klagandets skull, ogint och elakt. Det finns många som tycker det skall gå annorlunda till. JAg vet om hur det är just i det här fallet, men jag har mina aningar.

En olycklig Veidekkeanställd ångrar för övrigt säkert sitt ordval en tid framöver men sa samtidigt en dagens sanning. Det blir inte mycket byggt i våra innerstadsmiljöer om alla som försvarar sitt revir skall få rätt. Tyvärr.

Tyvärr för att det inte är bra i hur man än gör. Om man utvecklar staden och närmiljön är det någon som blir ledsen eller arg. Om man fortsätter bygga förorter och lägga villamattor med tre mil att bilpendla till och från, ja då blir Planeten Jorden inte så glad. Inte lätt.

——

Jag vill skvallra – men jag får inte

Så är det.

I mitt jobb får jag vara med när det är hemligt. Tissel och tassel. Den oinsatte anar inte hur många turer det kan vara i ett byggprojekt innan det blir synligt resultat. Fastigheter som köps och säljs, detaljplaner som hänger upp sig och nya idéer som måste prövas.

Folk undrar ju ibland  man de gör på banken efter klockan tre. Det är en liten fråga i universum om man jämför med frågan om vad byggbranschen gör i ett par år innan det faktiskt spikas och skruvas på bygget.

Hursomhelst. Häromdagen kom en fråga om ett projekt som lät så roligt så vi nästan ville starta upp och jobba gratis, helt allvarligt. Så kul alltså. Kan det projektet bli av så är det en jackpot. För Sync, för mänskligheten, byggbranschen och för den här bloggen. Möjligvis också lite credd till de inblandade inför den stundande Pärleporten.

Åååh, vad jag vill skvallra om detta!

Sonny, Conny och Ronny

En man som kommenterar här emellanåt, Berra, har en ganska tydlig uppfattning om byggarnas nivå på hederlighet. Han för just nu för en lång diskussion med en annan kommentator, Olle. Olle försöker stoiskt med ett mer sakligt resonemang baserat på fakta och som kanske inte riktigt skiktar in människor i fållor på det viset.

Jag har avfärdat Berra förut, jag tycker den inställningen han har är närmast rasistisk. Att så svepande tycka illa om  människor på grund av att de har ett visst yrke är lika illa som att tycka illa om svarta för att de är svarta eller muslimer för att de är muslimer. Nu har Berra sina ljusa stunder också och han har goda grunder att vara besviken på en del byggare, men knappast på 450 000 människor i hela byggbranschen.

Det kommer tyvärr en del såna kommentarer, jag såg det på Newsmill och hos Jonas P. Det är ungefär samma tema – byggbranschen befolkas av Y-barn.

Den som satt längst bak i skolan, var allmänt störig, åkte för fort på en trimmad moped och hette Sonny är per definition ohederlig och blev med tiden sannolikt byggare. Förmodligen med med egen firma. Hans kompisar Conny och Ronny blev säkert också byggubbar om de nu klarade sig från ungdomsvårdskolan utan att bli konstruktör, arkitekt eller något annat ohederligt yrke i byggsvängen.

——

Berra tycker att man skall ta upp ämnena moral och etik under utbildningen. Jaså? Jaha.

Jag är uppvuxen i en kristen familj med många syskon, jag har gått i söndagsskolan och får mig en ganska rejäl dos moral och etik. Vi snackar plenty.

Jag blev alltså byggare (=ohederlig rufflare) ändå.

(Förlåt mig mamma! Kanske kan omskola mig till läkare?)

Förklara det, Berra. Förklara hur jag blev ohederlig utan trimmad moppe och med bra betyg i skolan.
Och menar du att några timmars moralsnack på bygglinjen skulle ha ens en mikroskopisk effekt på byggbranschens problem med trovärdighet?

——

Jag tycker så här – att den typen av svepande åsikter om byggbranschen som Berra med flera slangar ut i riklig mängd bara skymmer sakfrågorna och leder till inget annat än tjat och gnat.

Jag tycker så här – att den typen av svepande åsikter om byggbranschen som Jonas P lanserar utan att kunna bli mer precis är lika illa som någonsin Berras rasism och att Jonas P gör sina billiga poäng politiskt med en helt annan agenda än att faktiskt förbättra byggbranschen.

Jag önskar mig att det kom lite mer konkreta exempel och förslag till förändring än allt jävla bullshit som far omkring.

Vi behöver hjälp. På riktigt.

Blygsamt
Eder tillgivne Sync

(Sonny, Conny och Ronny driver för övrigt an bilverkstad. På riktigt:) )

——

UPPDTAERING nr 1:

Aftonbladet har en debattartikel skriven av Jonas Pettersson. Tyvärr inget nytt under solen, liten mer storslagna ord med många referenser till statistik. Skit samma. Men kolla i kommentarerna, där är de – de som har fördomar om Sonny, Conny och Ronny.

UPPDTAERING nr 2:

 Detta fick en spin off lite senare

– – – – –