Jag har just offrat en timme på TV4PLay och sett Sparrman få sig en omgång av Timell och Ekdal och för att gör en krystad Timelltravesti:

Som vanligt är det alltså inte problemen som framkommer i programmet som det egentligen handlar om.
(Alla från min generation som minns programmet Bullen och Martin Timells första jobb som programledare fattar vad jag syftar på)

—–

Det handlar inte om:

• Timpeng
• Vem som är/var lärling
• Enskilda anställdas kompetens
• Referenser som tyvärr avlidit
• Att entreprenören dumt nog var  KA på sitt eget bygge
• Tumstockar, pennor och sågblad

Det handlar om:

• Kommunikationsproblem
• Felaktiga ritningar och vem ansvarar för dem

—–

Med många fler ord menar jag så här.

Eftersom relationen mellan kunden och byggare är så pass förstörd så kommer det naturligtvis fram två versioner av vad som sagts och gjorts, ingendera är riktigt trovärdig som jag ser det. Allt blir färgat av de känslor som finns nu och som inte fanns då.

Då. Då var alltså innan jobbet startade. Då när man pratade om jobbet och när kom överens så var det guld och gröna skogar, gissar jag. Då var man i det där sköna skedet där kunde äntligen har bestämt sig att bygga efter lång vånda och tankeverksamhet. Samtidigt har byggaren fått ett nytt projekt, det är det bästa vi vet. Byggaren älskar att starta projekt och det gör kunder också, alla gillar det.

Sen blir det lite formaliteter gör man några mindre kloka val. Sparrman blir Kvalitetsansvarig enl PBL på sitt eget bygge, oklart om det beror på att han vill det eller att kunden väljer honom – skit samma säger jag. Det är tveksamt smart som entreprenör att göra så, det är tokigt av en privatperson att inte anlita en oberoende part att granska de som sker på bygget. Det hade inte förändrat något i sak, att hyra in en oberoende som kvalitetsansvarig (mig till exempel) hade sannolikt inte ändrat det stora felet.

I programmet vill man gärna hävda att kontraktet är fel. Det får byggaren förstås hela skulden för. Jag håller delvis med men måste ända tycka att kunden i det läget borde vända sig till en expert och ställa den enkla frågan – Är det här ok?

I kontraktet framgår tydligen inte det som kunden hävdar gäller som takpris vilket är lite märkligt. I Sparrmans dokument kan man läsa sig till att han tycker att priset är ett annat. Oavsett vem av dem som har rätt så borde det vara grundläggande att det framgår i ett skrivet avtal. (Alltså då innan man börjar bygga)

Nåväl, allt ovanstående kunde ha sköts mycket bättre. Men även om både byggare och kund varit exemplariska i kontraktsskrivande och den formella delen så hade ju inte huset fått rätt höjd automatiskt. Tyvärr

—–

Nej, allt ovanstående döljer ett stort problem vi har.

Den verkliga missen har sitt ursprung på ett arkitektkontor. ..
(fortsättning följer här)

—–