På måndag skall Sync städa och ställa i ordning.
——
Som vanligt så har röran på bilden inget med röran som är orsak till inlägget.
Bara så ni vet.
——
Etikettarkiv: nytänkande
Lennart undrar – Eget folk eller underentreprenörer?
Lennart Wågström på Byggbloggarna skriver om problemen med inhyrt folk i stället för egna anställda.
——
Det var väl så fram till mitten åttiotalet att gubbarna projektanställdes för varje bygge? De kunde bli arbetslösa hela vintern eller när som helst om det var dåliga tider och hade inte någon större anställningstrygghet att tala om.
Jag är ju för ung 🙂 för att veta men jag har fått berättat för mig. Lagbasarna hade mer makt och tog med sig sitt gäng från ena till andra bygget. Visst höll företagen hårt i dem som var duktiga och såg till att de hade nya byggen att flytta till, det ligger i sakens natur.
Egentligen liknade ju den gamla modellen ofta dagens variant. Byggföretagen hyr in mindre firmor på ofta ganska lång tid, gärna löpande, gärna samma gubbar som känner sen länge. Skillnaden är att det större företaget inte har ansvaret för folket när jobben tryter, då är det enkelt att avsluta. Ingen uppsägningstid.
En avart som förekommer nu är att man hyr in halvsuspekta firmor som är en slags bemanningsföretag, fast utan den genomtänkta affärsidén som de seriösa har. Det är firmor som skickar gubbarna till A-kassan direkt om det blir en lucka i beläggningen, tryggheten är borta. Vidareutbildning, skyddskläder och gemenskap är mer sällsynt. Det enda som gäller att leverera in en hundring i timmen i vinst till ägaren.
Den ena varianten av inhyrt folk funkar jättebra, man får ofta kontinuitet och bra gubbar som lämnar hög kvalitet efter sig. Den senare är inte lika rolig, du kan få guldgubbar även i det sammanhanget men ofta blir det inte så bra som du tänkt.
——
Jag tror inte att det faktum att gubbarna på bygget är anställda på den ena eller andra firman är avgörande för kvalitén. Inte alls. Det som bestämmer resultatet är hur väl man trivs med sitt jobb, att man är tillräckligt kompetent för sitt jobb och hur väl bygget är planerat och organiserat.
——
Sync firar midsommar…
…med rynkad panna.
—–
Nej, kanske inte. Men nästan.
Det jobbet som jag egentligen inte kan blogga om ger mig bloggvirke att skriva en roman varje dag. En osannolik rad av bekymmer, besvär och problem. En mix av oflyt, felbedömningar och jävelskap. Väldigt många som har det jobbigt, känner olust och vill bort. Några som är uttröttade och arga. Minst en som sitter hemma, stukad efter en rejäl krock med en hård vägg.
Konstigt nog så finns det ändå gott humör, en gnutta jävlaranama och en beställare som är vid märkligt gott mod.
——
Det kanske är det Planeten Jordens och projektets smala räddning – förmågan att se lösningar istället för problem. Det behövs ledare som säger detta klart och tydligt. Det som har hänt har hänt. Historien bakom problemet är inte relevant just för stunden. Vi letar inte efter syndabockar.
Vi skall lösa problemet.
(lustigt nog har jag läst samma förslag på tänkande om planetens klimatproblem – skit i vem som gjort fel, lös problemet.)
——
Ja, då återstår bara frågan – Hur?
——
Sync önskar glad midsommar och tänker inte älta det här offentligt.
Sannolikt.
Kanske lite.
Vi får se.
Nu. Fokus – Sprit, sill och potatis.
——
Effektiviseramera
Hemma hos oss har vi egentligen ganska få bekymmer, det mesta är väldigt bra. Vi är friska, vi har jobb och barnen somnar lyckligt på kvällen.
Men allt är inte sockersött och gulligt.
Problemet är tyvärr mer än bara av logistisk art. Man kan säga att det är i utförandefasen av vissa delar av hushållets göromål som det strular lite.
Tvätten är en sån grej. Förutsättningarna är mycket goda rent infrastrukturellt. Utrustningen är toppmodern. Vi har ett väldigt praktiskt tvättnedkast där vi stoppar in smutstvätt. Tvätten landar i tvättkorgen i tvättstugan.
Sen händer typ ingenting. 😦
Till slut blir vi tvugna att gå ner i tvättstugan och manuellt lägga tvätten i tvättmaskinen. Som om inte det vore nog så blir tvätten sen liggande i väntan på förflyttning till torktumlare eller tvättstreck.
Om tvätten faktiskt passerat tvättmaskin och torkning återstår det jobbet som i princip aldrig blir utfört – vikning av tvätt!
——
När jag ser videon nedan så inser jag att det kanske inte är så jobbigt, det kanske inte finns någon anledning att depa. Vi är helt enkelt inte rätt utbildade för tvätten ännu. Hemma hos oss.
——
I andra delar av världen är man kanske mer effektiv, förmodligen lite mer arbetsam och helt säkert lite mindre lat.
Så det gäller såväl i byggbranschen som i vår tvättstuga hemma att man kan skaffa sig alla de hjälpmedel som finns för en rationell bygglogistik/tvätt men att det skiter sig om man inte samtidigt är välutbildad, målmedveten och jobbar på rätt sätt.
——
Länken såg jag hos Energiskt blandat.
Familjen AB har projektmöte
Familjen AB hade projektmöte på altanen i morse. En av få dagar i år där vi känt för att sitta ute och äta och frukost.
Det är lyxigt för oss i Familjen AB att vara lediga samtidigt, det händer inte så ofta, så jag frågade glatt vad vi skall hitta på idag. Det kom snabbt massa förslag.
Som tråkminister så sa jag att vi måste handla, i alla fall.
– Jaha, sa nioåringen, måste borde vill skulle kunna!
Ack, vad det värmer skönt i hjärtat på mig när hon plockar upp pappas käpphästar och klockrent gör till sina. Hon skall ju bli projektledare även om hon förra sommaren tyckte annorlunda.
——
Sen la hon bredvid sin bror på altanen och började skriva:
Måste
- Handla
Borde
- Städa tomten och klippa det nu halvmeterhöga gräset
- Städa huset
- Tvätta
- Riva dasset
Vill
- Leka med Olivia (nioåring)
- Leka med Gustav (sexåring)
- Bygga något (pappa)
- Gå på långpromenad (mamma)
Skulle kunna
- Åka till lekplatsen
——
Så där ja. Barnen har ringt och kollat, det blev inget lekande med kompisar idag. Alla var på annat håll :´(
Så nu blir det lekplatsen/djurparken. Alla mammas och pappas vill och borde strök med i ett nafs. Men men men, det är viktigt när man startar sina projekt att man har en rimlig chans att klara det och att det ger något tillbaka.
——
Och. Det där med att städa tomten är ju ändå överskattat. Och dasset har en viss karaktär ändå.
och poolen? Ja, det är ju ändå ingen värme, vi tar när värmeböljan kommer…
Idag är det måndag
Ja, egentligen är det väl inget mer med det.
—–
Förutom att det drar ihop sig i Syncs möjligen lite ogenomtänkta* friggebodsprojekt. På lördag är det invigning och vi har galant lovat att vi bygger två bodar till dess. Smart.
Vi har fått skisser och ritningar från ett par arkitektkontor, glädjande nog helt olika stil och tanke. Sen våldgästar vi fräckt en kompis som numera jobbar på brädgård. Vi har fri tillgång till material, lokaler och truckar. Det geniala i det i upplägget tar jag på mig helt och hållet, inga problem. Tidplanen och bemanningen av frivilligarbetare önskar jag att jag kunde skylla på någon annan. Men tyvärr.
Kollegan bygger en friggebod, det kan ingen se. En innovativ och rolig konstruktion.
En ex-syncare chefar för den andra boden. En traditionellt modern lösning som kommer att bli riktig fräck.
Visst är jag lite skadad av uppväxt och tidigare karriär, jag trivs till exempel väldigt bra i en gammal byggbyssja med att äta medhavd matlåda och sen kanelbullar till kaffet. Att man blir inbjuden till dragspelsstämma är ju bra bonus 🙂
——
På lördag alltså – invigning. återkommer om detta.
*ogenomtänkt är det enbart ifråga om vår tro på att vi själva skall kunna jobba fler timmar än dygnet normalt innehåller. Inget annat.
——
Sync älskar takras – kaninerna visar vägen!
Svensk ingenjörskonst (a.k.a. byggbranschen) har ju fått lite kritik i och med att det rasade tak lite för ofta den gångna vintern.
Nu är det dags för upprättelse 🙂
Inte så att Sync uppmuntrar till konstruktionsfel.
Men.
Ett takras kan leda till umgänge mellan raserna, kärlek och nya släktband. Helt enkelt integration på ett nytt, effektivt och underbart sätt.
GP (och DN) skriver om en oväntad följd av takraset i PEABs hall i Nyköping. Byggvärlden skrev om samma takras fast med annan vinkling. Jag tycker kaniners sannolikt ohämmade gangbang var mer spännande 🙂
——-
Jag väljer att se den goda sidan av detta. Förmodligen finns det en eller några väldigt olyckliga flickor eller pojkar som förlorat kaniner också. Det kan vi inte skoja om, alltså måste tak även i fortsättningen hålla för snö.
——
Mats på Byggbloggarna undrade om kundens ansvar
Ja, Mats ställde ett par frågor rätt ut i luften för ett tag sen, den första frågan svarade jag på här. Ovisst om svaret blev tillfyllest, men skam den som ger sig. Jag ger mig på nr 2.
Andra frågan var så här:
”I vilket läge övergår det att bli kundens ansvar att se till så att den som är satt att utföra ett uppdrag vet vad det går ut på och hur det skall göras?”
Frågan är befogad. Men lite fel ställd. Kunden har inte ansvaret för det.
Men. Det är bra jävla nära.
——
Byggherrens (=kundens!) ansvar är omfattande enligt Plan- och Bygglagen, samma sak när det gäller Arbetsmiljölagen.
Har kunden dessutom ambitionen att någorlunda värna om kollektivavtal, kanske till och med att betala skatt och kasta rivningsmassorna i rätt container – ja då har vår käre kund en del att tänka på.
Omtanke om Planeten Jorden kräver en del aktiva beslut, släpar man omkring på dåligt samvete för sociala orättvisor så skall det fixas på något sätt. Puh!
Är det till allt elände så att kunden dessutom tillhör dem (oss) som har en begränsad ekonomi så måste kunden vårda sin plånbok också.
Så – Har kunden ett ansvar? Japp, nu är solklart. Ansvar.
——
Så här är det alltså, Mats.
Lagar och regler. Planeten Jorden. Anständighet. Plånboken.
I valfri turordning så är detta faktorer som gör en beställare/byggherre/kund delaktig och ansvarig.
Med vänlig hälsning
Sync, leg. byggfilosof
——
Det var inte Sync som sa det (denna gången)
Läser en artikel i Byggvärlden skriven av juristen Peter Dagerfeldt.
”I konsumententreprenader ställs det stora krav på tydlighet hos entreprenören. Det är komplext att bygga, men det är få konsumenter som förstår det.”
”Många konsumenter är också för snåla för att ta hjälp av en konsult för att handla upp och styra sitt bygge.”
Som sagt.
Med vänlig hälsning
Sync
Nordbygg? – Vecka 14 passar mig bättre
Jag är lite grinig och besviken. Jag vill åka till Nordbygg och gå omkring och titta på byggmaterial och på nyuppfunna självklarheter och träffa massa folk och prata om hur man bygger bra/bättre/bäst.
Jag vill gå omkring och äta jordnötter och plocka åt mig reklambroschyrer i en tygpåse med logga från något extra miljövänligt byggbolag. Jag vill komma in backstage i montern hos leverantörerna som har starköl och hårdvaror.
Jag ville hänga på byggkompisen som hade bokat tåget och övernattning och lockade med en ”traditionell fylleresa”.
Men det blir inte så. Jobb, dagishämtningar och lite verklighet stoppar det nöjet.
——
Observera att det finns en dos ironi i inledningen på inlägget, både byggkompisen och jag har ganska höga ambitioner om världsförbättring och bättre byggande inom kort. Byggblasket raljerade lite om mässan, men jag tycker den är viktig och möjligen kan den göra nytta också. Om branschen skall förändras så räcker det inte med att alla tycker att det skall bli bättre, det krävs lite samarbete och kontaktnät också.
Det hade varit skoj att se Mats Hultgren live och läxa upp honom, han slarvar med bloggen och har förmodligen ganska lama ursäkter för det. Kanske övriga Byggbloggare på Byggtjänst hade varit där, vem vet. Kändisar alltså. Jag är ju lite blyg så där så jag kanske hade bangat, men jag kunde ju kollat på avstånd i alla fall. 🙂
——
Det jag mest av allt kommer sakna är besöket i Byggvärldens monter och torsdagens Loungekväll.
Dels för att Niklas Andersson skall bli årets Byggchef, jag känner inte Niklas men träffar hans brorsa dagligen just nu när vi handlar upp entreprenad och pratar om några andra jobb. Men också för att det ryktesvis skall servera Viagra istället för jordnötter i skålarna i montern.
Det är ett helt nytt grepp av Fredrik Karlsson på Byggvärlden. Lite udda med tanke på könsfördelning. Överflöd av Viagra och 99% män i ett trångt bås ger mig helt andra associationer än den normalt homofoba byggbranschen annars ger.
Men som sagt jag missar det. Också. Skit.
——
Sync Blog 