SMS:a över skiten bara!

Det var i slutet på nittonhundratalet någon gång. Det gick en radiojingel som faktiskt gjorde reklam för att man skulle skicka SMS. Då var det ett för de flesta helt nytt sätt att kommunicera. (Valfri Iphoneuppfostrad unge född detta årtusendet säger: ööööh? Serri? Sjukt!)

I alla fall. Killen i reklamen ringde till en firma och beställde ett lass grus, han bad dem SMS:a över det. Kundmottagaren var naturligtvis lätt tveksam till detta. Då skrek killen:

– SMS:a ÖVER SKITEN BARA, JÄVLA BAKÅTSTRÄVARE! Ta ur fetvadden ur öronen så skall jag berätta för dig vad som har hänt sedan Finska Vinterkriget! SMS:a skiten säger jag!

Det var förmodligen en lyckad reklamsatsning. Jag och många andra har de senaste femton åren skickat ett flertal SMS.

—–

Byggbranschen anklagas ju ibland för att vara lite seg men vi tar våra små myrsteg, till exempel så har de flesta byggföretag redan idag en hemsida och på det medelstora byggbolaget där jag en gång jobbade så har den siste gamlingen krupit till korset och packat upp sin dator (Han kan nu ta emot mail – *plats för applåder’*).

Nej, det där var orättvist. Jag tror tvärtom att de flesta som jobbar i byggbranschen är ganska snabba på att plocka upp det som känns nyttigt, lull-lull och skrytteknik  får inte plats i en byggbyssja. Faktiskt så hade vi på mitt första bygge 1989 på NCC en dator (kors i taket). Det var ganska ovanligt, den saknade i och för sig Windows och platschefen körde prognosarbetet i ett program som firmans egen dataknodd byggt ihop. Primitivt på alla sätt.

Själv är jag en spritpennekille och gillar att rita analogt på väggarna, men tycker samtidigt det är fantastiskt att NCC (och kanske en del andra) använder Google Sketch till att göra levande och åskådliga APD-planer. Utvecklingen av metoder för att hantera BIM i även utförandeledet pågår och är höginstressant. att sitta på kontor rita digitalt är inga konstigheter men överföringen till hammare och spik är inte självklar. Möjligheten att tagga allt (varenda regel) med en kod kommer  påverka logistiktänket och öka spårbarheten. Exemplen på utveckling i rätt riktning är många.

Kommunikation med boende är ofta en omfattande arbetsuppgift och något som vi traditionellt skött dåligt. Sync hade projektledningen i ett bostadsrättsprojekt där vi från start kommunicerade med de boende via sluten en facebookgrupp. Det var ett test som blev riktigt bra. Så snart en köpare skrivit på kontraktet bjöds hen in till gruppen, där fanns stadgar och dokument som rörde brf:en, där kommunicerade vi löpande information om bygget, det underlättade för oss i projektet helt klart. Bonus blev att de boende lärde känna varann direkt. De gemensamma grillfesterna startade mycket tidigare än brukligt i den föreningen, lån av socker/sprit/dammsugare gick snabbare.

– – – – –

Kanske är besiktningen den sista bastionen att falla? Jag har tjuvkikat på appen Ispect hos Björn Selling på Besiktningsman.se och anar ljuset i tunneln. Björn tror den revolutionera byggbranschen. Den som lever får se. Den kommer definitivt sätta press på dem som fortfarande går runt och pratar i en bandspelare, skickar hem ljudet till kontoret där en sekreterare sitter och skriver ut för att sen skicka tillbaka till besiktningsmannen som godkänner och skickar vidare. Den tiden är snart förbi. Några besiktningsmän för krokiga blyertsanteckningar i ett kollegieblock som sen skannas i på kvällen och skickas till entreprenören som dagen  efter sätter den i händerna på en snickare (den riktiga utskriften kommer inom ett par veckor), snickaren som får gissa sig till vad som står på lappen. De besiktningsmännen får svårt att försvara sina timmar. 

Nej, Besiktningsman.se har redan styrt upp hur en besiktning skall gå till och hur en besiktningsman skall agera, metodiken är viktig. Nästa steg är att i Ispect malla noteringar av fel, göra det tydligt/korrekt/systematiskt och sen maila utlåtandet omgående. Som bonus noteras i Ispect ansvar för respektive fel, det kommer underlätta än mer för entreprenören.

Som bonusbonus kommer det då också att växa fram en statistik som kommer göra vissa av oss ganska generade å byggbranschens vägnar och några kanske rent av lite illamående överlag. Det är fler än jag som kan ta kritik på ett bra sätt. Så länge den inte är befogad vill säga, välgrundad och befogad kritik vill ingen ha.

Det kan bli bra, den som lever får se. 🙂

– – – – –

OBS – man kan inte leverera grus via SMS, det har aldrig gått. Vi kör det fortfarande på en lastbil och kommer fortsätta göra så tills luftskepp blir ett rimligt alternativ. Däremot kan man beställa gruset via sms, mail, telefon eller brevduva om så vill. Chauffören i lastbilen använder helt säkert en GPS för att hitta fram till nya adresser, hans lastbil har datorer för färdskrivare, den väger förmodligen gruset också, troligtvis får han sina uppdrag på en liten skärm i hytten. Så utvecklingen går framåt även där.
(Dock kan det vara så att han fortfarande käkar en kaloribomb med vitt bröd med ägg, bacon och stekt potatis till frukost, röker, har keps och trätofflor, är lite tjock och lyssnar på dansbandsmusik – man kan inte få allt)

– – – –

Syncs bidrag till Stockholmskravallerna?

OBS – detta är tidsinställt och releasetiden är vald med omsorg. Kl 13 idag står jag och pratar inför ett gäng besiktningsmän på ett kontor i centrala Stockholm.

Att i övrigt fullt friska besiktningsmän utsätts för det här är märkligt och för lite nervöst. Att som småkonsult komma från landsorten och ha synpunkter på vad huvudstadens besiktningsmän har för sig – ja, det är …….. intressant, det känns lite som ett försök att bota  ……..(plats för valfri fobi)

Att en, som det verkar, frisk chef på det företaget tycker det är värt att satsa dyrbar interntid för hela firman på att jag håller låda och lajvbloggar är ju som en bal på slottet, det kan vara trist och tråkigt, eller…..eller helt underbart.

Upplägget är enkelt. När motståndaren är kunnig, många fler men också lite lagom stinn efter cateringlunchen så satsar jag nog på attack. Jag har gjort en mini-enkät i mitt nätverk och frågat – Behövs besiktningen? Finns alternativ? Vad kan besiktningen tillföra för nytta till hela byggprocessen.

Jag skall prata i 60-90 minuter. Inräknat en socialiserande mjukstart på ca 12 minuter så tror jag att jag har några tveksamt imponerade åhörare redan efter tjugo minuter. Det beror lite på hur hårt man skruvar resultatet från min lilla mini-enkät 🙂

Det sannolikt behövas ca 70 minuter sen för att släta över, bli kompisar, be om ursäkt och kanske, kanske att jag får stanna ändå  tills ölkranen öppnar kl 17.00.

– – – –

Och Stockholm – Jag beklagar att det finns idioter i IFK-klacken som provocerade till bråk, slängde bengaler och hade sig efter cupfinalen. Däremot beklagar jag inte att IFK Göteborg vann. Att mina barn har årets Blåvitttröjor på sig i min PP-presentation är enbart för att det är så gulligt 😉

– – – – –

Livet är orättvist

Livet är orättvist. Speciellt för besiktningsmän. Typ för mig.

Nu gör jag inte besiktningar så ofta att jag borde kalla mig besiktningsman men jag tänkte nog ägna mer tid åt det med tiden när den värsta valpigheten gått ur min allt mindre gängliga kropp. För det är lite så jag ser det, eller kanske såg det förr i tiden. En besiktningsman är, eller var om man tänker efter, en äldre man men pondus byggd på lång erfarenhet, läsglasögon och en dåligt fungerande bandspelare där han pratar in fel och brister.

Förlåt, förresten  – ”fel och brister” har vi slutat kalla det, en brist är också ett fel , så nu kallar vi det bara för ”fel”. Aldrig fel att vara korrekt i besiktningssammanhang.

Kanske har jag generaliserat lite grann här, men uppdragen som besiktningsman fick man nog ibland efter lång och trogen tjänst de sista ljuva åren innan man kunde casha ut pensionsförsäkringarna och chilla på heltid i huset på Spanska västkusten. Så är det inte nu. Under mina tjugofem år i branschen har besiktningsmännen blivit allt yngre, nu är en del av dem lika gamla som jag, några av dem dessutom kvinnor.

Det ställs stora krav på en besiktningsman numera. Det där att klaga på svikt i ett parkettgolv eller påpeka dålig spackling när en vägg står i elakt motljus – det räcker inte längre. Att ägna längre tid åt kaffe och nybakt än granskning av egenkontroll funkar inte. Granskning av dokumentation och formalia är en jättesak som växer exponentiellt.

– – – – –

Nu har branschaktörerna i symbios gjort en skrift som beskriver nästan allt runt besiktningar, med inriktning på småhus. Jag vet inte vad jag skall tycka om det egentligen.

Besmannaboken

Å ena sidan vill jag ju gärna behålla myten om en åldrande byggkonsult som lite bekvämt blir besiktningsman och sen slå mynt av det. Själv.

Å andra sidan jobbar jag ju i mitt dagliga värv gärna med  att att förenkla och förbättra kommunikation i byggbranschen, det finns alldeles för många formulär/policys/kvalitetssystemsmanualer och annat skit som inte tillför något värde så min mission är att försöka krama nyttan ur det hela och få alla inblandade och berörda att förstå sin del av ett byggprojekt och hur man påverkar slutresultatet i stort.

Det förstnämnda är ju kört nu, mystiken kring besiktningen är borta när man läst ovanstående skrift, en någorlunda läskunnig lekman kan  fatta det mesta där. Ingen räkmacka innan pensionen för mig alltså. I alla fall inte på villabyggen.
Trösten är väl att man kokat ner ett ganska tungt paket till en skrift som en någorlunda läskunnig lekman faktiskt kan fatta det mesta av, det måste ju i så fall gälla även branschens aktörer så länge de är någorlunda läskunniga. Jag tror vi kan bli bättre allihop – entreprenörer, projektledare, projektörer, besiktningsmän, byggherrar – om vi läser denna ibland.

Glaset är halvfullt 🙂

– – – – –

Fel på besiktningen?

Nej, det är inte fel på besiktningen. Det är på besiktningen man hittar fel. Man letar ju efter dem aktivt.

På Byggahus.se finns en artikel om Klassiska missar som upptäcks vid slutbesiktningen. De flesta i branschen gäspar nog  lite om de ens läser den, några kanske rodnar, en del bryr sig sannolikt inte alls. Det är inget nytt för oss att det är smutsiga fingeravtryck på nya, vita ventilationsdon.

Det handlar om besiktning av konsumententreprenader (ABS09). Privatkunder alltså, ett återkommande tema här på Sync Blog. Relationen mellan dem och den byggföretagare fascinerar mig alltjämt.

Jag gör ju en del besiktningar och går dessutom kurs i ämnet under hösten men har ingen plan på att börja besiktiga just konsumententreprenader. Besiktningsmannen i artikeln gör det däremot. Hon heter Charlotte Andersson och hon har gjort mer än 300 sådana besiktningar. Det står att ”Hon har med sina 300 utförda slutbesiktningar av småhus i bagaget börjat se mönster”. Det måste ju vara en lätt underdrift ändå 🙂

Charlotte Andersson menar att man som byggherre vid totalentreprenader har lite större chans att slippa betala för felen själv. Det är logiskt, om man har en (1 st) motpart och ett fel är påtalat så finns det rimligen bara en (dvs totalentreprenören) som svara för felet. Om man köpt lite blandat från olika håll så blir det mer diffust, de kladdiga fingeravtrycken på ventilationsdonet kan ju komma från en klumpig snickare eller målare. Hon nämner projekteringsmissar också och det gäller samma där, samordning krävs annars blir det till slut fel.

Enkelt uttryckt – den som betalt lite mer för samordning får betala mindre för uppkomna fel.

Ett annat exempel hon tar är när man avsiktligt bygger en vägg med släpljus och får problemet med ojämnheter och skuggningar. Snickarn och målarn gör sina jobb som vanligt med lite toleranser enligt AMA eler praxis.Kunden blir ändå missnöjd för att det inte blir snyggt. Lösningen är att antingen strunta i släpande ljus på väggarna eller köpa till en dyrare behandling på den ytan.

Enkelt uttryckt – man får vad man betalar för.

I övrigt snuddar Charlotte det som alla redan vet. Om entreprenörerna samarbetar bra, kommunicerar med varandra och sin byggherre på ett bra sätt, då blir det förre fel. Jag kan ju tillägga att om man får entreprenörer att känna ansvar och delaktighet i hela bygget så blir det bättre ändå.

– – – – –

Så.

Spännvidden på besiktningar av konsumententreprenader måste vara enorm. Allt från lyckligt genomförda entreprenader där alla kramas och är rosiga om kinderna av gemensam ansträngning, till skräckbygget med skenande kostnader, bråk och hot om juridiska processer, läckande tak och krossade drömmar. Besiktningsmannen skall kunna hantera hela skalan.

Privatpersonens (=konsumentens, =byggherrens) förväntningar på en besiktningsman?

Oberoende? Självklart. Älvsbyhus variant har blivit en rolig skröna i branschen. Gubbarna på plats plats bytte keps, och – vips – så var de besiktningsmän.

Oberoende är ett krav alltså. Men det finns större förväntningar än så. I ett annat blogginlägg skrev jag ”…Jag tror att människor läser in även andra egenskaper – civilkurage, integritet, kunnande, erfarenhet, opartiskhet, ansvarsfull”

Glömde tålamod. Det behövs nog också;)

– – – – –

Besiktning – Gärna det, men först en rejäl PDI

För länge sen, någon gång på nittonhundratalet, så byggde jag en verkstadsbyggnad för Göteborgs PDI. Det var i Skandiahamnen i Göteborg.

Göteborgs PDI jobbar med bilar. Bilindustrin är ju populär att använda i jämförelse med byggbranschen för att visa hur kass den senare är. Jag gillar egentligen inte det, industriell biltillverkning och byggverksamhet har inte så mycket gemensamt, jämförelserna blir ofta helt tokiga. (Ändå ger jag mig in i den gyttjan. Håhåjaja.)

PDI står för Pre Delivery Inspection. Vår kund i hamnen i Göteborg arbetar med importbilar, om jag minns rätt så var det Toyota, Chrysler och några till. Personbilar, vans och en del udda skapelser passerade genom byggnaden.

På PDI-anläggningen är man ett filter mellan fabriken och kunden. Man kollar eventuella skador från transporten, jämför med beställningssedeln, tvättar rent och kompletterar med en del småsaker typ registreringsskyltar. Bilen blir snygg och prydlig, klar för leverans. Hepp.

– – – – – –

Vad har det på något sätt att göra med byggbranschen?

Ja, det är ungefär det som fattas ibland. Att vi gör en extra koll, en sista touch och sen en dubbelkoll att allt är med, att allt rätt och att kunden får vad kunden har rätt att förvänta sig.

Det fattas ibland. På kursen om Entreprenadbesiktningar som jag gick häromdagen så var det nog en allmän uppfattning att byggbranschen istället vant sig vid att leverera bara nästan färdigt och klart. Man väntar på besiktningsmannens bilaga och sen åtgärdar man besiktningspunkter. Det blir alltså en av beställaren betald egenkontroll.

Det är ingen bra grej för branschen när bilagorna fylls av småskit som borde rensats ut i en normal PDI. Det blir ännu värre när tiden går, efterbesiktning nr 2 och nr 3 rullar på och hälften av anmärkningarna inte är åtgärdade Inte sällan när lokaler eller bostäder redan tagits i bruk och oförstående lekmän börjat undra exakt hur många yrkesgrupper och specialister man måste vara för att få klart något så till synes pyttelitet men irriterande. Pinsamt.

– – – – – –

Nej, allt är inte svart och jag vill inte bidra med gnäll i onödan. Det finns de som lyckas riktigt bra också. Några tycker till och med att man skall avskaffa slutbesiktningen i dess nuvarande form och helt lita till en seriös egenkontroll.

Den tanken är intressant, tycker jag. Kanske är det själva systemet som ger entreprenören möjlighet att tänja lite? Om slutbesiktningen faktiskt hade varit en kort överlämning och sen att det var betydande sanktioner på kvardröjande fel så kanske det hade varit annorlunda. Hade entreprenören, bildligt talat, stått med pistol mot pannan hade han nog varit klar i tid.

– – – – – –

Några entreprenörer har jobbat hårt på att få noll fel på slutbesiktningen, oftast då genom att göra förbesiktningar som liknar slutbesiktningen och sen efterbesiktningar fast före den egentliga slutbesiktningen. Då är det mer en mental coachning som gäller, att driva bygget mot ett datum några veckor innan den verkliga slutbesiktningen.

Jag gillar den modellen, den ger möjlighet till en bra PDI – Pre Delivery Inspection. Enkelt.

– – – – – –

Besiktning – På rätt kurs

Ja, det kändes bra att gå kurs i entreprenadbesiktning.

Jag hade anmält mig till SBRs kurs Entreprenadbesiktning. För många kan det nog tyckas lite kinky att frivilligt sitta instängd i ett rum med 50 entreprenadbesiktningsmän och mumsa i sig ytterligheterna av AB/ABT. Det är det ju förstås.

Men men men. Först av allt så är alla besikningsmän inte män, det finns några kvinnliga dito. Dessutom var det i alla fall lite variation på folket i lokalen, både förvaltare och entreprenörer fanns på plats. Och ett gäng besiktningsmän, blandat rutinerade och pinfärska och ur olika discipliner. Men visst – genomsnittsprofilen måste vara en vit man i 48-årsåldern verksam i en storstadsregion.MVM come together 🙂 )

Kursledarna är rutinerade herrar. Besiktningsgurun Tomas Thulin och hans juridiske vapendragare Lars Hag från Foyens är samspelta och kunniga. Ämbetet kräver ju en viss pondus också, det har de bägge två.

Populärt tantsnusk just nu (har jag förstått) är 50 nyanser av grått. I besiktningsbranschen är man inte så snäv, varje gång advokaten fick en fråga om det är svart eller vitt så svarade han att allt är grått. En oändlig mängd nyanser av grått alltså. (Slut på jämförelser med den boken, besiktningar är helt könlösa och osexiga)

Avsaknaden av regnbågsfärger i byggbranschen är ju annars påtaglig så vi får väl köra på grått då, det funkar för mig. Jag är ju en svårt skadad nörd som gillar invecklade entreprenadjuridiska frågor. Det är nog det man kommer ihåg bäst från en kurs – exemplen ur verklighet, rättsfallen som juristen tar till för att förklara hur kan gå.

Dessutom blir jag återigen påmind om hur bra och förnuftigt vårt vårt regelsystem AB/ABT är, om man använder det. Vår jurist på mellanstora byggfirman tjatade redan 1994 i örat på mig att texten ”AB92 skall gälla i sin helhet” skulle finnas i alla våra avtal. Jag börjar fatta det så smått.

Återkommer i ämnet Besiktning

– – – – –

Annat i ämnet här på Sync Blog t ex om

– – – – –