Mikrobiell tillväxt

När jag för ganska länge sen jobbade med fukt- och mögelskador så pratade vi om det. Mikrobiell tillväxt. Eller påväxt kanske mer korrekt. Skitsamma. Det var något till synes ganska oansenligt som knappt märktes men som med tiden började lukta illa och till slut kunde ställa till stor skada.

Lite så känns tjafset om inlägget från Jonas P häromdagen och hans ganska klumpiga försök att koppla ihop fackets roll i byggbranschen med branschens låga produktivitet. Han kan gotta sig åt upprörda kommentarer från motståndarlaget och hejaropen från kompisarna på hans egen planhalva, Per Ankersjö, Staffan Danielsson, Johan Hedin och Dayana Jadarian

Han hänvisar till utredning och rapporter, arbetsmarknadsforskare, Statskontoret, SNS, Riksbanken och samhällsbyggnadsforskare. Han gör dessutom en smått ironisk vinkling till debattinlägget som bl a Schyman stod bakom före jul.

——

Så jag tänkte så här. Sync har inte tagit ställning politiskt och tänker inte göra det heller. Så därför kan jag inte räknas in i vänsterfalangen som rycker ut för fackets räkning. Förmodligen tvärtom om vi ser det på lite håll. Vit medelålders man med hög inkomst och eget företag. Facket klarar sig utan mig;)

——

Så mina kära politiker-wannabees – jag har också läst de här rapporterna, de som handlar om min bransch. Byggbranschen. Jag har också läst Gudrun Schymans och Hyresgästföreningens inlägg (och sagt vad jag tyckte om det). Det har vi gemensamt.

Jag dessutom jobbat i byggbranschen i drygt tjugo år. Jag har jobbat som arbetsledare, platschef, egen företagare, snickare. Numera projektledare och projekteringsledare med egen konsultfirma. Man kan nog säga att jag skaffat mig en kunskap om hur det fungerar i byggbranschen. Ändå från det lilla villabygget och upp till finrummen där det stora projekten tar form. Den bakgrunden har inte ni.

——-

Jag ställer helt upp på Chalmers rapporter, jag har lyssnat på Per-Erik Josephson vid ett par seminarier. Problemet är att översätta hans forskning till verkligheten. Där har vi en lång väg att vandra.

Statliga utredningar som Sega Gubbar och Skärpning Gubbar är mer tveksamma, det är omfattande och ingående, men är ändå urvattnat och upplöst på något sätt.

Det som stör mig i allt det här är att politiker och opinionsbildare lyfter upp rapporter och siffror och slänger iväg dem för att det skall tjäna andra syften än att faktiskt göra branschen bättre. Det saknas ju helt resonemang om vad som konkret skall göras.

——

Bygg- och fastighetsbranschen gör åt 40% av vår energi, vi har en generande bostadsbrist och bygger ibland uselt dåligt och alldeles för dyrt. Vi har en besparingspotential på åtminstone 15-20 miljarder varje år. Vi behöver all hjälp vi kan få.

Så kom igen nu, Centern. Sluta upp med bullshit och catfight i nere ankdammen. Kom med konkreta förslag. Då kan vi börja snacka.

– – – – –

Det här inlägget fick fick fart på en diskussion här på bloggen, klicka gärna på nästa inlägg så kommer det mer.

– – – –

100 nya år av tillväxt?

Ibland blir man förvånad.

Ibland blir man skraj.

Ibland blir man bara jävligt sugen på att driva hårt med människor som tar sig själva på stort allvar. Men det blir blir lite makabert när alla redan runt står i ring och runt stackarn och skrattar rått. Så känns det när jag kastat bort fyra minuter på den här sopan.

Calle har redan uppmärksammat honom. Det var ju inte så överraskande, Calle reagerar med med ryggmärgen, han har tagit klar ställning politiskt och har sin uppfattning klar. Jag är mer oprecis i min övertygelse rent politiskt, men det här utspelet fick mig inte att pendla över till alliansen direkt.

Bloggen På Slak Lina har också gjort ett nummer av den tämligen usla youtube-filmen. Han ser det mer ur ett annat perpektiv. Bloggaren är reklamgubbe med näsa för vad som funkar  i social medier. Han sänker den stackars centernissen jäms  med tubsockorna. Jag håller med. Man kan missta detta för en ganska dålig Killing-sketch. Det är svårt att ta på allvar.

Hade jag varit elak så hade jag skrivit något elakt om ett brillmongo utan koll på byggbranschen som missat intagningen till centerstämmans broilerskolan och måste hitta på tillräckligt korkade upptåg för att överhuvudtaget komma in på valbar plats i någon lantiskommun  där centern ännu inte gjort bort sig fullständigt. Men det gör jag inte.

Rent sakligt istället. Han hänvisar till en rapport som är väl känd häromkring sen länge. Hade han läst och förstått något av den så hade han också vetat att de dyra och svåra felen begås på konsultkontoren och i styrelserummen, inte på byggena. Kommentaren om kaffe och cigaretter räcker egentligen för att vifta bort det hela som trams. Men han har rätt i att byggbranschen har usel utveckling vad gäller produktivitet. Däremot kan knappast våra fackföreningar lastas för det.  Sen har vi många många andra saker att ta tag i och göra bättre, men det tror jag Jonas Pettersson inte ha noterat. Istället plockar han lättköpta poäng utan komma med ett enda konstruktivt förslag själv.

Så – 100 nya år av tillväxt?

Om Jonas Petterson representerar Centerns tillväxt så lär det ta ungefär hundra år innan jag ens funderar på att lägga min röst där.

(oj – jag tog just politisk ställning – blygsamt men dock)

Åttaåringens logik

– Varför kommer du hem när du inte jobbat färdigt?

ehh?

Frågan kommer från dottern när jag sätter mig i ner direkt efter middan på fredag kväll med datorn i knät och säger att jag måste skriva lite.

Berättigad fråga – Varför åkte jag hem utan att ha jobbat färdigt?

Frågan rymmer lite mer om man lyssnar noga.

Varför jobba när jag kommit hem?
Varför inte jobba klart på jobbet istället, latmask?
Kan du inte ågna dig åt oss lite istället?
Vi vill ha datorn, du får göra något annat.

——

Det är inte lätt att vara medelålders vit heterosexuell man med ganska god inkomst, ha två glada barn, ha ett långt lyckligt förhållande med deras mor, bli serverad kaffe och whiskey på maten av just den kvinnan med löften om mer. Det är inte lätt. Det är jättelätt. Ändå klarar jag det bara lite halvbra sådär.

Gröna lastbilar?

Intressant artikel i Byggindustrin om KF´s ansträngning att hitta mer miljövänliga transporter.

Sync har ju planer åt det hållet, vi får väl se, kanske ett pyttesteg på Planeten Jorden men ett rejält kliv i byggbranschen.

Fastighetsägarens ansvar

En styck lätt störd byggnörd satte sig på tåget häromkvällen. Inget konstigt med det.

——

Nu är det så att jag trots det skenbara yttre av ordning och reda kan vara lätt disträ och tankspridd på andra sätt. Den gång jag precis satt mig på tåget, pratade med kollegan i telefon och efter en stund skriker rakt ut – Helvete! – när jag kommer på att jag faktiskt hade bilen med mig till stan. Då fick jag snällt åka med en halvtimme, vänta en halvtimme och åka en halvtimme tillbaka. Sen på det köra hem en timme och landa hemma klockan tio på kvällen.

Det gladde flertalet av min närmaste. (Kul för er!)

——

Så, häromkvällen var det bra jävla nära igen. Jag ringde hem på den näst sista gnuttan batteri och meddelade åttaåringen att jag kommer med bussen kl 20.45 och ville bli hämtad. På sista milliwattimmen (?) av batteriet ringer hon tillbaka, glatt skrattandes, och frågar varför jag vill bil hämtad, jag har ju en bil vid stationen. Just det ja. Glömde det. Vi har ju två bilar igen efter en månad av tråcklande med bara en fungerande bil. Så med bara lite mindre flyt kunde jag blivit stående ute i kylan utan batteri och med en sambo som trodde att jag kunde ta mig hem själv. My lucky day.

För att kompensera detta beteende och direkt bestraffa mig själv så läste jag denna boken på vägen hem (Sync måste vara en de bästa kunderna på Byggtänst räknat per capita). Bra bok hursomhelst. Spännande. En lång radda lagar och regler att följa för fastighetsägare (stackare!).

Så i genomsnitt känner jag mig åtminstone lagom ordningsam. Tankspridd men ambitiös. Disträ men läskunnig. Byggnörd.

Sync goes miljövänligt på riktigt

En av oss här på Sync åker kollektivt, duktigt och ofta, lite bil till stationen bara.

Den andre av oss bor i innerstan och måste därmed åka bil kors och tvärs. Nu gör han nog inte det på ett tag. Han och farbror polisen hade inte samma uppfattning om färgen på ett trafikljus i dag, och för att understryka sin ståndpunkt så behöll mannen i uniform kollegans körkort. I gryningstimma på väg till ett litet byggprojekt så bar det sig så illa. Håhåjaja.

Jag väljer att se det positivt. En bil mindre på gatorna, en majorna-bo mer på spårvagnen och (möjligen) en Synccykel mer på cykelbanan.

Alla sätt att minska bilkörandet är bra, utom de dåliga
(rödljuskörning är lite mittemellan tror jag)

Kommentarer?

Jobbet på riktiga Sync går ut över Syncbloggen. Inte bra.

Byggblasket däremot – han hinner kommentera överallt hela tiden. Undrar hur han hinner med allt.

Klippte ut en bild på Byggbloggarna som kanske ger förklaringen…



😉

(så snart jag kommer på något vettigt trams så återkommer jag)

Förtydligande!

Som alla bloggare så lägger jag mycket tid på bloggen och lite mer på en kvasivetenskaplig analys av statistiksidan. Naturligtvis.

Där kan man få en del konstigt. Sökningar som dessutom lett till Sync Blog av någon anledning.

Exempel:

”när kan man ta betalt för projektering”

——–

Svaret är naturligtvis – ALLTID.

Knepet är att tala om det innan man utför den, varför den är nödvändig och avgörande för din beställares resultat. En del entreprenörer gör ofta mycket gratisprojektering som lätt blir en börda sena kvällar när barnen är nattade. Jag har i princip inget emot att någon jobbar gratis så länge han/hon gillar det och resultatet blir bra. Men blir det fel, dåligt eller fördyrande, då har man lurat sin beställare, sig själv och förmodligen också sina barn. i värsta fall har kanske också luddat till det ansvarsmässigt.

Så om det varit otydligt tidigare så ändrar vi på det nu. Projektering kostar pengar, skicka faktura nu!

Lite gott i Syncvärlden…

…blir det ibland. Det går inte nöd på alla i byggbranschen uppenbarligen.

Belgiska Konfektbutiken ligger ganska nära vårt kontor. Där kan man om man vill köpa sig en ”espresso och pralin”. Då får man en utförlig beskrivning av godsaken på engelskt bruten svenska och riktigt bra kaffe dessutom. Lägg till känslan av ett bra lunchmöte i nytt projekt, några minusgrader utanför fönstret och ett par förbipasserande skönheter att lite blygt kolla in.

Så skall det se ut en fredag, när veckan gått i stort sett bra och väskan med helgarbetet  strax skall packas.

Trevlig helg då 🙂

Kan Sync göra lite gott i världen?

Jo, Sync har ju som bekant satt upp en del mål. Eller gjort en önskelista om man så vill. På plats nr fem så står det:

5. Göra lite gott i världen

Först på femte plats kommer samvetsfrågor upp alltså. Efter nöjeskontot och dyra kurser utan större värde än ett diplom på kontorsväggen. Ädelt? Sådär. Men samvetet gnager och vi vill göra lite mer än slentrianmässigt autogiro till alla som ber om en femtiolapp. För det har vi gemensamt, kollegan och jag, vi säger ja.

Sist så var det Läkare Utan Gränser som fick ett par nya bidragsgivare. Flickan som hade stoppat oss på gatan blev så exalterad av det att det nästan blev kramkalas mitt i alltihop. Hon sa att får fråga några hundra förbipasserande innan någon faktiskt skriver på den där lappen.

Så det åker pengar till lite av varje från våra hemmakonton, det är inga stora summor och egentligen helt utan engagemang av oss själva. Det rullar på och det dövar samvetet lite. Jag gissar att många gör just så.

Men.

Några engagerar sig, en del gör mer ändå och någon enstaka släpper sitt liv för stunden och bygger en skola i Ghana. Typ som den här tjejen. Jag träffar på hennes föräldrar genom jobbet emellanåt och fascineras grundligt av historien om hur en svensk tjej, drygt tjugo år, åker till Ghana som volontär, ser behoven och börjar bygga.

Hon bygger en skola, åker hem och samlar pengar, åker ner igen, fixar en brunn, åker hem och samlar pengar, åker ner igen, ordnar med läkarundersökning av barnen, åker hem och samlar pengar, åker ner igen.

Emelie Kanter har producerat mer världsförbättring på ett år än vad vi Syncare kan räkna in på pluskontot de senast fyra decennierna. Vi måste alltså göra mer. Funderar på hur.