Inflation i byggfusk

Jag missar ju avsiktligt det mesta som sänds på TV. Det känns helt ok, sakna en del fotboll och slötittande på halvbra comedy. men men.

I TV 3 går tydligen Byggfällan, en ännu lite sämre variant av TV-underhållning baserad på en sorglig byggare och en olycklig kund.

En krönika i DN sätter det lite mer i det perspektiv jag har. Klok tjej.
(att hon blandar ihop byggherre och byggare bortser vi ifrån, tyvärr alltför vanligt fel)

—–

Kommuniceramera

Kommunicera mera, rakare, tydligare och innan jobbet utförs är budskapet.

GP skickar en blänkare om konsumentverkets nya (?) broschyr som handlar hur man som konsument skall bete sig när man anlitar hantverkare. Sync tar naturligtvis ansvar för faktagranskning omedelbart.

—-

Några väl valda citat vårt kära Konsumentverk:

Du får vad du betalar för
”Någon kanske har ett högre pris men har valt ett bättre material eller ett mer noggrant underarbete. Om en hantverkare är mycket billigare än andra – fundera vad det kan bero på. Låga priser över hela linjen bör göra dig misstänksam.”

Totalentreprenad (funktionsentreprenad)
”Det enklaste och smidigaste sättet. Du har ett avtal med ett företag som svarar för projektering, material och byggnadsarbeten. Företaget, totalentreprenören, har ansvar för hela bygget och för att rätt kompetensfinns på rätt plats vid rätt tidpunkt.”
(OBS – här har KV missuppfattat, tyvärr. Att välja entreprenadform är svårt)

Personkemi
”Kvalitet, personkemi, tidsplan och garantier – allt bör ställas i relation till priset. När du anlitar hantverkare rör det sig ofta om en eller flera personer som ska vistas i ditt hem under en tid framöver. Sätt er gärna ner och prata för att se om det känns bra och att ni förstår varandra.”

Tilläggsarbeten, ändringar och nya arbeten
”Tänk på att tilläggsarbeten, ändringar och nya arbeten ofta innebär att arbetet tar mer tid och kostar mer pengar – det måste också skrivas in i avtalet.”

—–

Det är ju så man blir tårögd 🙂
Här på bloggen har vi ju tidigare i stort sett doktorerat på ämnet privatkunder.

Nu har konsumentverket lusläst Syncbloggen, fattat det mesta, och gjort en broschyr (Ladda ner här).

—–

Kalkylbloggen – var god dröj

Syncs analysavdelning jobbar på underlaget till en serie blogginlägg om byggkalkylering. Det går så där. Det var mummel om strukturer, gnyenden om i vilken ände man skall börja, ifrågasättande vad det skall tjäna till.

Så här långt är detta det jag har att jobba med:

—-

Det blir inte mer än så ikväll, mest för att vi tramsat i mailen. Det var så att en byggare messade om platschefsrekrytering, igen. Han satte dessutom dagspriset på en platschef, hittelönen är betydande. Jag skickade frågan vidare på övriga Sync.

Så det ena ledde till det andra och ordföranden skrev:

”Jag tipsar om Dej Mattias och sedan åker vi andra till Barcelona för pengarna!”

Jag:

”60 lägenheter nybyggnad. Det kan inte vara så svårt?

(Ses 2012 på lämplig vårdinrättning så fort jag får frigång igen)”

Ordföranden:
”Frigång? Jag har inte sett den möjligheten än för Dej.”
Jag:
”Nej, jag förstår att de ekonomiska bidrag staten skjuter till för övervakningen av mig är betydande. Stämmer det att både NASA och neuroforskarna är intresserade/oroade? ;)”
Ordf.:
”Mest intresserade!”
—-

Det sista saknar förmodligen allmänintresse, men skitsamma, det är min blogg, jag gör som jag vill.
—–

Kalkylera för urbana och arkitektoniska kvaliteter

Läste i Byggvärlden om ökade kostnader och 31 förslag på sätt att sänka kostnader i byggbranschen. Skåpmat tyvärr.

Sync säger – Been there, done that. (för länge sen)

—–

Men ibland kommer det nya vinklar på det hela. Man kan läsa en kommentar till artikeln:

Kostnad vs Kvalitet
Ett av byggbranschens allra största problem är oförmågan att mäta kvalitet med samma precision som kostnader. De senaste 150 årens erfarenheter visar vikten av att den byggnadssubstans som tillkommer är av högsta möjliga kvalitet för sin egen epok.

Tipsen i artikeln är utmärkta så länge dessa inte innebär att viktiga urbana och arkitektoniska kvaliteter eller flexibilitet och generalitet kompromissas bort. Den samhälleliga kostnaden för dåliga stadsmiljöer och byggnader som underutnyttjas, som måste renoveras eller rivas i förtid är enorm. Tyvärr syns den oftast någon annan stans än i byggbolagens kalkyler.
Bygga billigt är dåligt, bygga ekonomiskt är bra!”

Staffan Schartner
—–
Här skall analyseras 🙂
Vad står det egentligen?
  1. urbana kvaliteter kompromissas bort
  2. arkitektoniska kvaliteter kompromissas bort
  3. flexibilitet kompromissas bort
  4. generalitet kompromissas bort
  5. kostnaden för dåliga stadsmiljöer
  6. kostnaden för byggnader som underutnyttjas
  7. kostnaden för byggnader som måste renoveras eller rivas i förtid

Här har jag väldigt lätt för att formulera några schysta sarkasmer om hur snacket går om såna här frågor på kalkylavdelningen på ett byggföretag eller för den delen i konferensrummet hos byggherren. Jag undviker det för stunden och återkommer.

Men några saker är klara – all kommersiell verksamhet går ut på att tjäna pengar och all offentlig verksamhet går ut på att minimera kostnader.

—–

Kalkylforskning på Sync

Jag har ett outtömligt förråd av historier om kalkyler, kalkylatorer och kalkylerande. Jag tror det är det som behövs på internet just nu. Byggkalkyler.

Dåliga kalkyler.
Bra kalkyler.
Snabba kalkyler.
Spruckna kalkyler.
Dumma kalkyler.
Noggranna kalkyler.
Slarviga kalkyler.

Om man skall bedriva entreprenadverksamhet (vilket jag tycker är mycket tveksamt ibland) så är kalkylen fundamentet i snart sagt alla projekt. Alltså är kalkylen värd att ägna lite kärlek.

T ex så ägnade jag och en byggare den här rivningskalkylen en hel kvart igår. Det är kärlek det.

I det här fallet gällde det en glasfasad i en ny entré och en trappa. 200 tusen. Så enkelt kan det vara.

Det här tänkte jag ägna mig åt här på bloggen en lång tid framöver.
(Det plus sedvanligt trams, lågmälda känsloutbrott och statistikfiskande från tidningsartiklar)

—–

Hitta på någet eget, Stockholm!

Läser i Fokus om bygget av Nationalarenan.

”Den skulle bli Sveriges stolthet. Nu har det mesta gått fel och de som står bakom bygget hotas av åtal för korruption. Här är berättelsen om hur det går till när kommunpolitiker och byggherrar gör upp i slutna rum.”

—–

Jag känner så här. Besviken och lite smickrad.

Häromkring i Västkustens huvudstad har det ju senaste tiden varit hyfsad uppmärksamhet om just sånt där. Åsikter om att det gemytliga göteborgska ryggkliandet har varit orsak till skumrask i byggprojekten. Vi har fått en viss profilering här nu.

Och så visar det sig att stockholmarna snott konceptet rakt av!

Härmisar! Hitta på något eget, Stockholm!

—–

(och visst -Solna kanske inte ligger i Stockholm – so WTF, eastcoast vs westcoast)

Osvensk korruption – låter det bättre då?

Läser i DN´s ledare om muthärvan i Göteborg.

Jag tror i och för sig inte att korruptionen beror på Göteborgsandan eller vår påstådda tradition att vara kompisar och goa gubbar. Jag tror att myglet finns under ytan lite varstans, att det funnits länge och att det kanske alltid kommer att bubbla just där.

Jag hånflinar lite varje gång jag läser eller hör någon som upprört och högljutt säger att man väll aldrig kunde tänka sig detta. I Sverige.
I utlandet håller de ju på hela tiden, men i Sverige? Nej. Inte vi inte.

Det blir en omvänd form av rasism i resonemanget. Det faktum att alla i Sverige skulle vara genomärliga när korruption existerar i övriga världen i mer eller mindre riklig omfattning är lite småaktigt tycker jag. Det leder, kanske långsökt men i alla fall, dessutom rakt in i den unkna retorik där SD tar fart.

—–

DN´s ledare är mer balanserad som tur är, även om analysen att stadens samarbetsklimat skulle vara grogrund för bedrägerier knappast är annat än en gissning.

Mutaffärer och skandaler i Sverige finns det gott om historiskt. Karteller, bordeller och goda middagar som betalats av skattepengar eller fackföreningsavgifter. Höga chefer i näringslivet som tar ut hemliga bonusar och bygger sina flotta lägenheter för andras pengar. Inte särskilt smickrande så är byggbranschen ibland med på ett hörn, ibland är det värre än så.

Medelålders vita män, tillgång till mycket pengar, tillgång till andras pengar, stängda rum utan insyn. Några kännetecken finns det ju.

Jag känner att jag inte riktigt landar själv i mitt resonemang men en sak är klar – korruptionen är varken svensk eller osvensk.

—–

LOU – det kan betyda så mycket

LOU – Lagen om offentlig upphandling
(den mest använda varianten – originalet – bespottad och misshandlad under lång tid)

LOU – Lagen om offensiv uppvaktning
(påbörjas direkt efter upphandling – nån måste smörjas, middagar skall ätas, golfresor skall resas, sommarstugor skall byggas)

LOU – Lagen om ordentlig urballning
(har snyltandet väl börjat är det svårt att stoppa, tydligen)

LOU – Lagen om oundviklig undersökning
(skitkorvar flyter upp till ytan, i alla fall om man rör om lite och till slut gör någon just det)

LOU – Lagen om onsdagens underhållning
(onsdagar i SVT är det lite allvarligare, lite vassare – lite Janne J, typ)

LOU – Lagen om omständliga undanflykter
(tagna med byxorna nere blir även annars vältaliga människor svamliga med Jannes mikrofon uppkörd i näsan)

LOU – Lagen om offentligt uppvaknande
(Svenskarna blir förfärade och arga varje gång – har vi korruption!? I Sverige? Herregud!! Det trodde vi väl aldrig.)

LOU – Lagen om omsorgsfull utbildning
(”Nu skall vi utbilda vår personal i etik i moral” – sen upprättar man en ny policy och saken löst)

LOU – Lagen om ordens utspädning
(Livet går vidare, folkets vrede flyttas till andra mer aktuella ämnen, typ senaste Idolröstningen. Så några tjänstemän får sparken, resten skärper sig. Ett tag)

—–

OBS – det här är naturligtvis trams. (Jag gillar trams ibland)

Förlåt alla ni som ärligt och riktigt använder LOU i ert arbete. Jag menar inte alls att alla är skurkar för att några få har tveksam moral, den sortens rasism överlåter jag till de 6% av befolkningen som är lagd åt det hållet. De som har fingrarna ner i syltburkarna hade förmodligen haft det ändå, oavsett var de jobbat, oavsett om LOU funnits och oavsett vems pengar som försnillats. Tyvärr.

—–

Dagens muta

Sync är privat konsult i byggbranschen. Vi är för total öppenhet.
——
Dagens gratislunch är arrangerad av ett kommalt bolag.
——
(Möjligtvis  betalar Skanska notan)
😉
—–

image

Uppdrag granskning – säsong II

Jag vet inte om ni sett första säsongen. Om inte så säljer vi den som DVD-box.

Pengarna lämnas i ett kuvert en mörk gränd i närheten på av Järntorget sent på kvällen när barnen lagt sig.

Skojar!

——

Men man kan läsa om det här på Syncbloggen.

Janne J och redaktionen på Uppdrag Granskning är på gång igen och det är generande och skrämmande och för byggbranschen ytterligare ett steg ner på Dantes stege.

Ett av dagens första samtal till mig var från en entreprenör som jobbar just med kommunen som sin största uppdragsgivare. Han var både ledsen och irriterad samtidigt. Han tycker att det är bedrövligt att branschen sitter tyst. Han hade en uppgift om att bolagen i Göteborgs Kommun har 4500 anställda och ännu fler byggare i Göteborg. Om man skall tro Josefsson slutsats så är de all skurkar. Eller?

Nej.

Min vän hade på ett möte med kommunens tjänstemän ”läxat” upp dem, han hade skällt och krävt att någon i ansvarig ställning ställer sig upp och säger att så här går inte till.

Jag kan hålla med. Men just nu är det som att be någon ställa sig upp så fienden kan få avlossa kanonen ordentligt. Skyldig eller inte spelar ingen roll.

Alla är redan dömda.

——