Kategoriarkiv: Nytänkande i byggbranschen

Frågor och funderingar runt byggbranschen.

Standard

Publicerat av

Publicerat den

15 mars 2009

Publicerat i

Nytänkande i byggbranschen, Planeten Jorden

Kommentarer

Lämna en kommentar

Köttbullar – nötfärs, salt, peppar, smör (inget annat)

Hemma hos oss köper vi köttfärs och steker köttbullar i mjölkfritt margarin, med salt och peppar som kryddning. Det går snabbt, barnen älskar det och man blir lite kladdig om händerna när man rullar bullarna.

Man kan köpa Mamma Scans köttbullar för 43 kr/kg. Man kan köpa nötfärs för 39 kr/kg, inte alltid men ibland. Jag vågar påstå att vi får bättre kvalitet till samma pris, men det tar en stund extra.
(En gammal nyhet på Sync Blog).

Boken Den Hemlige Kocken fick en enorm uppmärksamhet för några år sen. Författaren Mats-Eric Nilsson har följ upp med boken Äkta Vara. Han har på köpet startat en folkrörelse i matbutikerna. Många fler vrider och vänder numera på paketen för att hitta ingredienserna i köttbullarna. I snart sagt all industriproducerad mat så ingår det konstiga grejer och kemikalier som ingen normalt funtad människa begriper något om. Om man inte läst nämnda bok vill säga, har man det så läser man på paketen.

I byggbranschen pågår ständigt en utveckling mot billigare(?), bättre(??) och mer industrialiserat byggande(???). Framgången är varierande. Vi har enstegstätade fasader i närminnet. Vi har byggt in PCB och asbest som vi nu sanerar bort för miljarder. Vi anser att kryprumgrunder är en riskkonstruktion, det var den normala grundläggningsmetoden för bara 20 år sen, vissa bygger den fortfarande. För några år sen hade vi fortfarande produkter med svinpiss som ingrediens (flytspackel). För förtio år sen så stadsplanerade man stolt miljonprogrammet och byggde det snabbt och billigt(?), nu kostar det 300 miljarder att renovera. Det finns ju en del på samvetet. Observera att detta inte var byggfusk, utan okunskap om konsekvenserna av vårt handlande.

En bok som den ovan nämnda som istället granskade byggbranschen på samma sätt skulle bli en höjdare. Läs gärna kapitlet om bröd, där beskrivs hur jäsningen måste ske på orimligt kort tid, och de metoder man måste ta till för att lyckas med detta. Uttorkning av betong ligger inom räckhåll, rent tankemässigt.

Det finns ganska ambitiösa system för att hitta miljövänliga byggprodukter, t ex hos Folksam. Men jag tycker att vi ägnar för mycket tid åt att uppfinna lösningar på fel som vi kanske inte behöver ha. Tätskikt i badrum är ett aktuellt ämne. Numera kostar det mer att få ett godkänt tätskikt bakom kaklet än att kakla väggen. Nästan alla nya kemikalier lanseras som miljövänliga. Sure, vi ses väl om tjugo år, då vet vi bättre om vilken nytta(?) dessa produkter tillfört till Planeten Jorden.

Jag tror inte att alla skall börja bygga hus som jag steker köttbullar, men kanske skall vi börja studera ingredienserna som byggs in i våra hus, och fundera på vad som skall bort. 

Standard

Publicerat av

Publicerat den

15 mars 2009

Publicerat i

Nytänkande i byggbranschen

Kommentarer

4 kommentarer

Egenkontroll = Dålig självkontroll

Jag har väl kanske avslöjat en viss skepsis mot egenkontroll tidigare, Den utförs alltför ofta i efterhand och med rymligt samvete, inte så som den skall fungera egentligen. Den skall vara en hjälp för dig att göra rätt saker och undvika att upprepa gamla fel.

Om man tänker sig att vi kör samma regler på hastighetsövervakning så kanske det klarnar för oinvigde. Ring, ring

Operatören hos polisen svarar:
– Polisens hastighetsövervakning.

Du säger:
– Ja, hej. Igår så körde jag lite för fort, det blev lite dumt och jag hade bråttom, och…

Polisen frågar:
– Hur fort körde du?

Du svamlar vidare:
– Ja, alltså det var väl 135 km/tim på 110-väg, det var ju ingen annan där och så, liksom.

Polisen barskt:
– Är du helt säker på att du inte körde över 140 km/tim? Inte någon gång?

Du är nu riktigt skraj:
– Ja, kanske, men det var ingen annan där. Jag lovar.

Polisen konstaterar:
– Då ryker körkortet. Så det så. Du kan skicka in det direkt och får tillbaka det om ett halvår.

Du är desperat:
– Men jag måste ha det, jag kan inte sköta mitt jobb annars!

Polisen säger:
– Det var du som ringde. Idiot.

Nåväl. Jag är ingen vän av storebrorssamhället där du övervakas hela tiden. Men det funkar inte heller alltid att du själv skall rapportera dina fel och brister. Inte förrän du inser att det är för att hjälpa dig till en bättre prestation och för att undvika misstag. Det bygger på att du har ett ömsesidigt förtroende för den du rapporterar till och känner att ni har ett gemensamt mål att leverera en bra slutprodukt.

Standard

Publicerat av

Publicerat den

12 mars 2009

Publicerat i

LEAN

Kommentarer

4 kommentarer

LEAN Dans

Jag är en vit heterosexuell man i 40-årsåldern, jag dansar bara om jag är på gränsen till alkoholförgiftning. Skälet är sannolikt en kombination av blygsel, hämningar och viss brist på taktkänsla (rent fysiskt alltså).

Våra byggföretag styrs till stor del av medelålders vita män, man kan nog gissa att det är större dominans av medelålders vita män än genomsnittet i samhället och i andra branscher. Jag kan ha fel där, skall kolla det någon gång.

Våra byggföretag beter sig därför som medelålders vita män gör. De dansar inte om det inte är alldeles utan kontroll. LEAN-tänkandet bygger på en ödmjuk inställning där man vågar erkänna sina misstag (och bli belönad för det) och är modig nog att på skakiga ben lära sig något nytt. Det kräver att du lyssnar på alla inblandade och är snål med gemensamma resurser men generös med dig själv.

Det finns ju ett talesätt att ”allting går som en dans”. Det betyder att allt flyter, inget strular och man känner en glädje och tillfredsställelse. Så ett är dags för byggbranschen att ställa ifrån sig groggen på bardisken, lämna grabbgänget och bjuda upp. Bjud gärna upp en dam för de är för få i byggsvängen, men viktigast är att man leandansar. 

Standard

Publicerat av

Publicerat den

11 mars 2009

Publicerat i

Nytänkande i byggbranschen, Planeten Jorden

Kommentarer

1 kommentar

Ny teknik, igen?

Är det inte otroligt? För en liten tid sen så läste jag om en chef på Veidekke som berättade att han numera övergått till att bara bygga med murade/putsade väggar. Inga enskiktsfasader här inte! Tänk att hus med massiva tegelväggar kan betraktas som en nyhet 2008.

Häromdagen var det en artikel om nya ”stenhus” i betong med cellplastkulor som isolering. Ett prefabsystem utan (!) skarvar, enligt artikeln. Uttorkningen tar ingen tid, så från beställning till inflyttning räknar man tre månader. Det kan bli bra, men man börjar ana oråd. Man kan fråga sig om journalisten gör annat än plankar pressreleaser. Kritiska frågor är på sin plats. (OBS understatement grandissimo)

Jag väljer ändå att vara optimist, snart kommer nog en doktorsavhandling från Skanska, NCC eller JM som säger att lösvirkesbyggen som utsätts för regn kan bli fuktiga. Möjligen kommer man fram till att det även i fortsättningen sannolikt kommer att regna, och att man måste planera in det i sitt byggande. Om vi bara forskar riktigt ordentligt så kommer vi fram till kunskaper som varit självklara i några tusen år.

Så, om gud är god och branschen vågar, så kanske uttorkning av betong och flytspackel blir avgörande för byggtiden på något enstaka projekt. Kanske man lyfter detta från en plågad själ. Jag tänker nu på Platschefens dilemma – ”Vad är viktigast, inflyttningsdatum eller uttorkning?”

Va sa du? Stoltheten över att vara del av byggbranschen?
Hm, på en skala – Svagt till måttligt.

Planeten Jorden behöver mer hjälp än så här.

Standard

Publicerat av

Publicerat den

08 mars 2009

Publicerat i

LEAN

Kommentarer

Lämna en kommentar

LEANux – vårt nya operativsystem

Toyota ställer hårda krav på sina leverantörer, men när man väl startat samarbete så fortsätter det. Ett krav är bl a att leverantören jobbar efter Toyotas principer om LEAN-tänket. En klok person sa att LEAN är som ett operativsystem som styr hur företaget jobbar.

Linux är ju som bekant ett operativsystem, som konkurrerar med Windows. Det är gratis och med öppen källkod. Google, ett annat exempel, har blivit gigantiskt stort med ett helt annat upplägg än konkurrenten Microsoft. Affärsmodellen bygger på att erbjuda gratistjänster och smyga med lite reklam som finansierar det hela. Microsoft kämpar fortfarande på med att sälja licenser, och att bevaka piratkopior och tjuvåkare.

OpenSource-program som är gratis att använda finns till snart sagt varje arbetsuppgift du behöver göra. Programmen är ibland utvecklade av tusentals hackers och datanördar som gjort egna programtillägg och utvecklingar. Man kan betala om man känner att man får nytta av dessa tillägg, om man vill. Det bygger på ett samarbete, öppenhet och på förtroende.

Toyota har väldigt långt perspektiv på sitt samarbete med leverantörerna. Man räknar med ett givande och tagande, man vet att man måste lära känna varandra och bygga upp ett ömsesidigt förtroende. Lägsta pris på årsavtal är inte riktigt samma grej!

Hans Reich på Chalmers har jobbat inom industrin med LEAN-tänkande i många år. Han är en rolig gubbe. Han jämför LEAN med ett operativsystem för dina processer och för samarbete med dina leverantörer. Det är en spännande tanke att byggbranschen kan förändras till det bättre genom detta. Vi behöver ett nytt operativsystem, gärna ett som bygger på öppenhet, samarbete och kollektiv nytta. Man kan kalla det för LEANux.

Standard

Publicerat av

Publicerat den

07 mars 2009

Publicerat i

Nytänkande i byggbranschen

Kommentarer

3 kommentarer

Entreprenadformer – Hur svårt kan det vara?

Det är inte helt ovanligt att det blir lite rörigt när vi byggbranschen börjar snacka om entreprenadformer och sånt, det är knappt att vi själva kan begreppen.

Man skulle kunna tro att en totalentreprenad innefattar allting, att allt ingår, eller att en totalentreprenör gör allt. Fel, fel, fel. Ordet ”total-” skall bytas mot funktions-, det är alltså en funktionsentreprenad. Är man inte bekant med byggbranschen och spelreglerna så är den förklaringen lika med noll, pedagogiskt har jag här än så länge uppnått ungefär ingenting tror jag.

Ofta kan man se att ett projekt drivs som generalentreprenad, och det är lättare att förstå kanske, men det framgår inte att detta då är en utförandeentreprenad. Detta till skillnad från totalentreprenaden som ju egentligen är en funktionsentreprenad, vilket är en viss skillnad. Jag är lite osäker här, men magkänslan säger mig att jag inte lyckats förtydliga någonting ännu. Jag gör ett försök till.

Funktionsentreprenad – Bilreparation
Jag är aktivt ointresserad av bilar, och definitivt av reparationer och service, men tyvärr fast i ett behov av bil. Det får till följd att bilen ibland går sönder och får köras/bärgas till verkstaden. Där talar jag om vad som inte fungerar och att det skall funka efter reparationen. Jag kan ha önskemål om pris och hur länge den kan vara på verkstaden, men om mekanikern vill diskutera lösningar och teknik så är mitt mest sannolika svar:
– Jag skiter i hur du löser det, bara den funkar sen!
Jag har köpt en funktionsentreprenad, det som i byggjuridiken kallas för totalentreprenad. Bilreparatören har blivit totalentreprenör.

Utförandeentreprenad – Sockerkaka
Det händer hemma hos oss att sjuåringen bakar. Ibland beställer vi scones, ibland sockerkaka. Hon löser det mesta, det luktar gott i huset och köket ser ut som en krigszon (pappas flicka). Hon tar också hjälp av sin yngre bror för vissa moment. Hon läser receptet, och frågar ibland hur hon skall göra, vi förklarar och övervakar.
Vi har nu köpt en utförandeentreprenad, dessutom med ett visst samordningsansvar (lillebror), alltså är det en generalentreprenad. Dottern har blivit generalentreprenör redan i unga år.

Nu fattar väl alla?

 (för hjälp att välja entreprenadform – läs här)

PS

Sjuåringen har startat en del jobb på egen hand sista tiden, utan att få beställning. Oftast småkakor som går snabbt och enkelt och som blir väldigt gröna av karamellfärgen. Det kan liknas vid spekulationsprojekt i egen regi. Dock med extern finansiär som inte alltid är tillfrågad, och inte alltid får ta del av själva resultatet. Den egna vinningen är i detta fall överordnad.

En liknelse med en styrelse i ett börsbolag hade blivit tacksam här, men det ingår inte i Sync’s mission om att utreda begreppen i byggbranschen.

Standard

Publicerat av

Publicerat den

06 mars 2009

Publicerat i

LEAN

Kommentarer

Lämna en kommentar

LEAN Hjullastare?

Ett exempel på dålig logistik. 2001 hade jag med min dåvarande egna firma ett jobb åt en av stans största byggare. Vi skulle montera stomme och utvändig gips på 6 000 m2 vägg på en industribyggnad. Vi var 10-12 man med våra inlånade, allt som allt på bygget fanns där kanske 200 man. (Japp, samma bygge igen!)

Vi jobbade på löpande räkning, vi hade inte varit med på någon planering eller förberedelse. Vi hyrde ut armar och ben, kan man säga. När vi skulle starta så fick vi en ritning och en lätt skamsen arbetsledare förklarade att materialet hamnat ”lite dumt”. Lite dumt var en underdrift, vi fick hämta våra Z-balkar i en jordig slänt och bära dem 200 meter, in på bygget, en och en. Balkarna var inte märkta eller sorterade. Nåväl, efter ett tag fick vi styr på beställning och leveranser, och balkar kom märkta och i rätt längd och rätt mängd.

När det arbetet började ta slut så fiskade jag efter mer, och väggarna skulle ju kompletteras med isolering och invändig gips. Nu skall man veta att detta var höga och långa väggar med väldigt lite variationer. De lämpade sig ytterligt väl för konfektionerat material, tyckte jag. Jag gjorde en mängdning och en spec på materialet, sen ringde jag Bygglogistik som sålde just tjänsten att kapa gips i rätt längd, och leverera materialet ända in på bygget. Urban Wallin från Bygglogistik var på plats, och vi var rörande överens om hur bra det kunde bli. Priset för att få materialet kapat och inkört var ca 100 000 kr, alltså ca 16 kr/m2 eller motsvarande 0,06 tim/m2 om man så vill. Lätt intjänat tyckte jag, men tji fick jag. Platschefen meddelade att man kör på som brukar

Detta innebar alltså med fabriksleveranser av gips och isolering i standardlängd, mellanförvaring på bygget, och hantering med hjullastare eller truck på arbetsplatsen. Nu rörde det sig om 12 000 m2 gips och 6000 m2 isolering, sannolikt 10 – 12 långtradare.

Jag surade och frågade:
– Om du säger till din hjullastarförare att det kommer 12 lastbilar idag, och han skall lossa allihop, köra ner allt material i källaren. Sen när han är klar så skall han direkt köra upp allt på gården igen. Tror du han gör det då?

I LEAN nämner man åtta slöserier, vi prickade in en hel del här. Lagring, omarbete, förflyttning, väntan passar in här. Den här byggaren jobbar säkert mer med logistikplanering nu än de gjorde 2001. Men jag tror inte att problemet var okunskap, utan resursbrist. På det här bygget fanns 3 arbetsledare och en platschef. Där fanns också 2 projektchefer. Det är en helt omänsklig uppgift att hålla ordning på 200 man och 50 000 m2 bygge på så få personer. Det måste vara orimligt att sätta 500 miljoner i händerna på en sådan liten organisation. Platschefen och arbetsledaren kunde omöjligt ta sig den tiden de behövde för att göra en logistikanalys, man kunde bara en sak – Köra på som vanligt. Går det så går det.

Standard

Publicerat av

Publicerat den

04 mars 2009

Publicerat i

Nytänkande i byggbranschen

Kommentarer

Lämna en kommentar

Grävmaskinist – version 2.0.01

För ett tag sen kunde vi läsa om NCC som börjat bygga in teknik i grävmaskiner och anläggningsfordon och på det sättet direkt koppla grävskopan till den digitala projekteringen. Som tekniknörd och utvecklingsintresserad byggare med visst specialintresse för stora maskiner säger jag – Häftigt! Men är det verkligen genomtänkt?

Jag känner en grävmaskinist ganska väl. Han är ”vår” grävare. Om något skall grävas så ringer vi honom och så gräver han. Han har suttit vid spakarna i minst 35 år, och har en helt sanslös skicklighet och känsla för sitt jobb. Han är den sortens maskinist som hoppar ur maskinen och lägger rör och sätter brunnar själv om grovisen är för långsam. Den som skall gå bredvid hans maskin kan inte hänga på skyffeln många sekunder innan grävarn hänger sig på tutan, pekar, viftar och dirigerar. Sync-kollegan var ute på ett bygge en dag helt nyligen och gjorde lite byggledarjobb, dvs snackade skit, ringde andra arbetsplatser och skojade med gubbarna. När ha strosat runt ett tag så morrade grävarn: – Nu går du inte tomhänt en gång till uppför backen! Thats the spirit.

Den nya tekniken är ju fantastisk, i förlängningen är det en robot som gräver, det behövs ingen gubbe i maskinen. Det ställer helt andra krav på den som projekterar. Om vi flyttar över ansvaret för tänkandet till en projektör, då mister vi snart maskinistens yrkesskicklighet och erfarenhet. För att inte tala om hur dyrt det blir om en trettitonnare står stilla för att den fått virus, versionskonflikt eller hårddiskkrasch.

Jag vill verkligen inte vara bakåtsträvare, och jag tycker att vi skall använda tillgänglig teknik och fortsätta hitta på ny. Men det finns en risk att vi uppfinner system som tar död på viktig erfarenhet och kunskap, vi tror att det är utveckling men det blir avveckling. Möjligen är jag färgad av att jobba med de mindre markarbeten som sker runt ett hus. Det är helt klart annorlunda på stora anläggningsprojekt, men även där sitter det en grävmaskinist eller två som har fullt med kunskap innanför pannbenet. Ta vara på det när ni kopplar upp maskinen till Cyberspace!

Standard

Publicerat av

Publicerat den

04 mars 2009

Publicerat i

Nytänkande i byggbranschen

Kommentarer

4 kommentarer

”Hus skall inte stå ute, det blir bara problem”

 

(Citat från en före detta kollega)

Det regnar och blåser i Sverige. En gång per år blir det vinter, då blir det kallt. På sommaren steker solen, och malignt melanom kan drabba plåttak och andra ytskikt.

Ett hus är ett väderskydd för boende eller en verksamhet. Vi kan tyvärr inte ha våra hus inomhus. Men våra byggen kan vi skydda. Man ser det oftare och borde snart vara regel med intäckning av ett bygge så arbetena kan ske torrt och skyddat för dåligt väder. Jag tror dessutom att man kan räkna hem kostnaden om man lägger all intjänad tid i potten. Om nya reglerna om fuktsäkerhetsprojektering skall bli till någon nytta så är valet enkelt.

Jag tänker så här. Om man är tydlig i upphandlingsskedet att här skall det täckas in, då borde en plåtslagare lämna ett lägre pris, tyvärr blir det inte alltid så. Alternativt så köper man jobbet på löpande räkning, då får beställaren full utväxling av väderskyddet. Exemplet nedan kostade i runda slängar en miljon att bygga. Det stod uppe i 10 månader och släppte inte igenom något enda regnväder. Vi gjorde ca 16 000 arbetstimmar därunder, så om vi sparade in 20-30% så lönade det sig. Vi har inte ångrat det valet.

Så det blir inte dyrare totalt sett, det blir högre kvalitet, det blir snabbare klart och bättre arbetsmiljö. Jag tycker att våra beställare skall kräva ett bygge under tak helt enkelt. 

 

Intäckning

Intäckning

Standard

Publicerat av

Publicerat den

02 mars 2009

Publicerat i

LEAN

Kommentarer

Lämna en kommentar

LEAN Säljtavla – eller att överarbeta en tavla?

 

När jag jobbade på stora konsultbolaget så infördes en ny grej i koncernen, säljtavlan. Lanseringen och internutbildningen för detta måste kostat miljoner, 2 000 ingenjörer bara i Sverige som skulle lära sig sälja bättre. Vi fick till och med gå inspirationsföreläsning med supersäljaren Per Lange. Han är typ megakändis som säljcoach och som underhållning är han verkligen värd att lyssna på. Standup-comedy, fast på riktigt.

Säljtavlan var ett relativt enkelt schema som man ställer upp med tänkbara nya jobb. De delas in i kolumner med procentsatser på chansen att du skall få uppdraget. Systemet är likformigt för alla så att man kan lägga ihop flera tavlor och se en trend avdelningsvis eller ännu större.

Som motvalls kärring och allmän pessimistkonsult så tyckte jag detta var ett fiasko. Ytterligare ett system som sysselsätter folk med onödiga arbetsuppgifter. Det måste gå mängder med tid att fixa sin lilla säljtavla och sen vårda den – du måste ju flytta runt dina tänkbara jobb lite så det märks att du jobbar. Om tavlan faktiskt hjälper dig att dra in mer jobb är underordnat själva administrationen av tavlan. Dessutom har varje byggfirma med minsta självbevarelsedrift, liten eller stor, redan en lista på vilka jobb som är på gång. Varje firma funderar på vilka jobb de skall räkna på, vilka de absolut vill ha och de som inte är så noga. Att det lanseras som en nyhet 2007 på stora konsultfirman är genant.

I LEAN är Överarbete definierat som det femte slöseriet. Jag tror det är väldigt vanligt i stora organisationer att någon långt upp i hierarkin hittar på ett system som teoretiskt funkar bra, men som blir en belastning totalt sett. Det naturligtvis skitbra om man på koncernnivå kan addera tusen säljtavlor och se en trend. Jag kan ha fel, men om 2 000 konsulter sitter och lägger tid på ett system som inte ökar försäljningen, då blir resultatet i stora konsultbolaget sämre. Även om säljtavlorna blir väldigt fina att se på.