Jag gjorde ett gott försök att förklara nyttan med myndighetskontroll tyckte jag, man Mats på Byggbloggarna fattade ändå inte riktigt.
Nu ger jag upp
Han har ju redan fått sin vilja i genom vad gäller bilprovningen.
God ny påsk. 😉
Jag gjorde ett gott försök att förklara nyttan med myndighetskontroll tyckte jag, man Mats på Byggbloggarna fattade ändå inte riktigt.
Nu ger jag upp
Han har ju redan fått sin vilja i genom vad gäller bilprovningen.
God ny påsk. 😉
Han gör så ibland. En gång undrade han om vi inte skulle bli lite mer militäriska i byggbranschen. Jag fick tänka en lång stund innan jag fick till ett svar den gången.
Han undrade ett par saker igen häromdagen.
Två svåra frågor som kräver långa svar. Vi får ta en åt gången.
”Sen när är det bättre att låta någon annan att ansvara för att upptäcka mina egna tillkortakommanden?”
Frågan är befogad. Ibland låter det ju som att att allt jävelskap som sker i byggbranschen beror på att myndigheternas kontroll är för dålig, och att egenkontrollen inte fungerar.
——
Mats tar själv upp Bilprovningen som exempel. Det är bra. Jag tycker Bilprovningen funkar skitbra, det är en smidig, snabb och trovärdig kontroll. Man har viss respekt för den, den kostar ganska lite och gör stor nytta. Att privatisera den sker sannolikt av ideologiska skäl, knappast för att göra den bättre. Det tror inte jag.
Vi tänker oss att Mats har en bil, det är troligt att han har det. Då är han också ansvarig för den när han åker omkring på vägarna, bromsar och avgasrening och säkerhetsbälten skall vara i ordning. Om Mats är som folk är mest så håller han bra koll på sin bil. Men vi vet inte det. Han kan vara en stollig slarver som tycker han har mycket att göra och för lite pengar och gärna skjuter upp det där verkstadsbesöket en vecka eller månad till. Han kan vara en sån som åker omkring med en trafikfarlig bil.
En årlig kontrollbesiktning fråntar inte Mats ansvaret att hålla ordning på sin bil. Ansvaret har han kvar ändå. Det lärde han sig när han tog sitt körkort och fick svettas sig igenom en uppkörning hos Trafiksäkerhetsverket någonstans.
Han har dessutom ansvar för att köra sin bil på ett korrekt sätt, inte köra berusad dagen efter Byggtjänsts personalfest, hålla hastigheten, stanna vid rött, undvika att köra på små barn och gamla tanter och annat löst folk. För att påminna vår käre Mats om detta så står det en och annan polis utefter vägarna och kollar just detta.
——
Ja, jag känner ju tyvärr inte Mats Hultgren personligen, men jag är ändå jävligt glad att Trafiksäkerhetsverket kollade honom innan han fick sitt körkort Jag tycker det är bra att polisen har span på honom ibland och att bilprovningen kollar att hans rishög till andrabil faktiskt kan bromsa vid skolans övergångsställe.
Att samme Mats genom egenkontroll skulle få sitt körkort, alltid hålla hastigheten och alltid rulla omkring i en bra bil – det är tveksamt.
——
Ta inte illa upp, Mats. Det är inte så att jag inte litar på dig. Jag tror bara att du som så många andra av oss behöver en spark i röva och någon som håller koll på det vi gör. Detta gäller då även husbyggande och annat i vår bransch.
Observera. Det befriar oss inte från ansvar, inte någon gång.
—–
Dagen började ganska bra på Sync.
Lämnade barn, åkte tåg, fikade med kollegan, fick ett bra samtal med en bra samarbetspartner. Han ställde en fråga:
– Hur gör man för att introducera utländska byggföretag i Sverige på ett bra sätt?
Skönt! Äntligen! Det har vi planer för men visste inte hur det skulle gå till. Kanske kan de idéerna landa nu och bli till uppdrag och pengar i kassaskrinet. Zloty. Kanske rubel. Helt ok.
Inte för att jag har någon helst lust att göda den där centerkillen som härjade i byggbranschen för ett tag sen, men jag välkomnar ändå ambitionen att/om seriösa byggföretag från andra länder vill konkurrera på våra villkor.
——
Åt en soppa till lunch – Fransk bondvariant – som kanske var väl lite väl sölig. Mötet efter lunch var bra med en seriös och duktig (och dyr) entreprenör. Jag blev alltmer påtagligt illamående, fick ett ras, och lämnade av tidigare än tänkt.
——
På tåget hem läste jag det här inlägget av Mats Byggtjänst. (Klok kille när han vill)
Två bra frågor.
Naturligtvis har jag svaret på det, Mats, men saknar just nu kraften att formulera det på mitt eget vis. Ber att få återkomma.
——
Hämtade på skolan. Åkte till dagmamman, fick infon att vår femåring är typ den ende som inte fått magsjukan än. Tackar, tackar.
Så, kvällen har gått i ett töcken, på soffan, på dass, i duschen, tillbaka på soffan, osv, …
Man blir lite öm i rektum efter några vändor och ganska ynklig. Morgondagens möten ställs in eller blir via telefon. Skit
——
Denna veckan har inte varit bra för byggbranschen, trots byggmässa i Stockholm och allt. Tre hemska olyckor med dödlig utgång på byggen i Sverige.
Ett av de första blogginlägg som jag skrev var i december 2008, det handlade om en olycka på en arbetsplats där jag jobbade som yngling för snart 20 år sen. Killen blev 18 år. Allt det rullar upp i minnet varje gång jag läser om en ny olycka.
Rubrikerna far förbi så snabbt, dödsfallet blir snart bara statistik summerat per år och inget mer med det. Så är det för oss som lever på lite avstånd.
Men för de här killarnas familjer, kompisar och närmsta omgivning så förändrar sig livet för alltid. Det syns inte i statistiken.
——
Jag minns krampen och tystnaden som la sig sig över bygget, jag minns en oändligt sorglig begravning, jag minns känslan. Jag vill inte känna den igen.
Jag brukar ju ibland skoja, raljera eller ironisera här på bloggen om relationer och brist på kommunikation mellan privatpersoner och byggare.
Men det går inte om det här. Marlene på http://www.Byggahus.se blev hotad av en byggfirma som förekommit i hennes forum på hemsidan. Det är som TV4´s Fuskbyggare, fast värre.
Fy fan vad läskigt.
Läser en artikel i Byggvärlden skriven av juristen Peter Dagerfeldt.
”I konsumententreprenader ställs det stora krav på tydlighet hos entreprenören. Det är komplext att bygga, men det är få konsumenter som förstår det.”
”Många konsumenter är också för snåla för att ta hjälp av en konsult för att handla upp och styra sitt bygge.”
Som sagt.
Med vänlig hälsning
Sync
Jag är lite grinig och besviken. Jag vill åka till Nordbygg och gå omkring och titta på byggmaterial och på nyuppfunna självklarheter och träffa massa folk och prata om hur man bygger bra/bättre/bäst.
Jag vill gå omkring och äta jordnötter och plocka åt mig reklambroschyrer i en tygpåse med logga från något extra miljövänligt byggbolag. Jag vill komma in backstage i montern hos leverantörerna som har starköl och hårdvaror.
Jag ville hänga på byggkompisen som hade bokat tåget och övernattning och lockade med en ”traditionell fylleresa”.
Men det blir inte så. Jobb, dagishämtningar och lite verklighet stoppar det nöjet.
——
Observera att det finns en dos ironi i inledningen på inlägget, både byggkompisen och jag har ganska höga ambitioner om världsförbättring och bättre byggande inom kort. Byggblasket raljerade lite om mässan, men jag tycker den är viktig och möjligen kan den göra nytta också. Om branschen skall förändras så räcker det inte med att alla tycker att det skall bli bättre, det krävs lite samarbete och kontaktnät också.
Det hade varit skoj att se Mats Hultgren live och läxa upp honom, han slarvar med bloggen och har förmodligen ganska lama ursäkter för det. Kanske övriga Byggbloggare på Byggtjänst hade varit där, vem vet. Kändisar alltså. Jag är ju lite blyg så där så jag kanske hade bangat, men jag kunde ju kollat på avstånd i alla fall. 🙂
——
Det jag mest av allt kommer sakna är besöket i Byggvärldens monter och torsdagens Loungekväll.
Dels för att Niklas Andersson skall bli årets Byggchef, jag känner inte Niklas men träffar hans brorsa dagligen just nu när vi handlar upp entreprenad och pratar om några andra jobb. Men också för att det ryktesvis skall servera Viagra istället för jordnötter i skålarna i montern.
Det är ett helt nytt grepp av Fredrik Karlsson på Byggvärlden. Lite udda med tanke på könsfördelning. Överflöd av Viagra och 99% män i ett trångt bås ger mig helt andra associationer än den normalt homofoba byggbranschen annars ger.
Men som sagt jag missar det. Också. Skit.
——
Jo, min åttaåring skall in i byggbranschen. Hon får bära oket av vårt dåliga samvete i jämställdsarbetet. Det gör hon förmodligen, motvilligt i och för sig, men men men det är pappas flicka.
Idag på väg till skolan kom vi in på det spåret – könsroller. Lite i alla fall.
Saken var den att hon i morse berättade att hon hjälpt sin yngre bror att skriva ett brev. Brevet var till broderns bästis Gustav.
– Jaha, sa jag, så du är hans sekreterare kan man såga då?
– Vadå? Vad är sekreterare? undrar hon
Jag försöker mig på en förklaring.
– Det är en tjej, eller jag menar oftast en tjej, som jobbar på kontor och hjälper till att skriva brev och sånt.
Här kände jag att det var lite klent med förklaringen.
– Jo, där jag jobbade på mellanstora firman så fanns det en tjej, hon var var jättegullig. Alla gubbarna som jobbade där skrev bara lite slarvigt själva och sen fick hon fixa allt så det blev snyggt. Och så kokade hon kaffe också.
– Va, va lata de gubbarna var! (en gnutta upprörd åttaåring)
– Jo, så var det väl, sa jag
– Då var ju hon som en piga! (lite mer upprörd åttaåring)
——
Ja, så gammal är jag att jag jobbat på en byggfirma där chefen la en bunt papper på receptionsdisken och bad unga fröken att kopiera dem. Att kopieringsmaskinen stod precis jämte och hade ett fint sorteringsfack och en lysande grön knapp, det hjälpte inte.
Jag minns en gång jag satt i fikarummet och hörde när högste chefen stötte på sin kompanjon i korridoren och glatt berättade att fått ett sånt där bankomatkort ”Det kommer ju pengar ur ett hål i väggen!” . Jag är inte helt säker på att det var någon ironi medvetet inblandad i det där samtalet och det säger något om vilken tidsålder vi pratar om här.
——
Så en stund i morse kändes det som att min dotter skulle växa upp och göra processen kort med sega gubbar. Då är jag pensionär hoppas jag:)
På twitter finns en farbror som säger sånt man själv skulle vilja kläcka i rätt ögonblick.
——
(är det en ny bekantskap så rulla neråt och läs mer, han är underbar)
Nu jävlar är det allvar här på Synckontoret.
Vi har ju tidigare försökt reda ut kaffeproblemen i byggbranschen. Och vad är tacken för det?
Jo. Ett slag i ansiktet, en lapp på kaffemaskinen som förkunnar en sanslös höjning, en spik i den mentala byggbranschkistan här på bloggen. Det är vad det är.
Jag är just nu djupt besviken på kapitalismen, girigheten och konsumtionssamhället.
——
Skulle detta sprida sig till hela byggbranschen kan det blir stora problem. Jag röstar för en haverikommission som kör igenom allt på en gång. PBL, takrasen, energislöseriet, Berra, Timell och – naturligtvis med prio 1 – det totalt skenande kaffekostnaderna.