Nej.
Knappast någon fastighetsägare kan väl säga att han inte kände till att det var och är risk för snöras. Ändå händer sånt här. Jag som har svårt att undvika att tänka fram olika katastrofscenarier och jag får ont i magen av att det kunde gått en mamma där under med sin barnvagn eller kanske en dagisgrupp sådär gulligt hand i hand i sina reflexvästar och ryggsäckar.
Så nära.
Min bror bor på den gatan. Hans pizzeria ligger i huset där, tror jag.
Så nära.
Sync har planer på att starta ett litet företag med några goda kumpaner. Vi har kommit på världens bäste idé. Den var dessutom helt unik innan kollegan googlat en stund och insett att vi inte är ens tvåa på bollen, egentligen är vi inte ens med i matchen faktiskt.
Men skit samma, vi kör ändå.
I konstellationen ingår en gammal vän som fått förmånen att hoppa från entreprenörsledet till att bli byggmaterialleverantör. Inte illa. Nu kan vi kanske snart jobba med bygglogistik och inte bara prata om den. Vi får se.
Kompisen, ja han har börjat röja på kontoret och när vi hälsade på undrade han om jag kunde rensa hårddisken på den här!
Jag är inte helt säker men jag tror att man i förr i tiden kallade detta för DATAMASKIN. En gång var den ny, avancerad och dyr. Möjligen var den också effektiv och nyttig, mer osäkert dock med tanke på vem som hanterat den.
Jag kunde inte prata med den heller, den där gröna texten och ett språk jag inte förstår satta stopp för den övningen. Den tvingade mig att först ställa in dagens datum och föreslog 1980-01-01 som alternativ. (Då var jag elva år, det var länge sen)
——
Synd egentligen att slänga saker som funkar, tycker jag, men utvecklingen går inte att stoppa. Inte ens i byggbranschen.
——
Vi har ingen TV hemma, det är ett aktivt vi har gjort val för att kunna äta middag utan att kolla schemat för Bollibompa och Melodifestivalen. Just igår saknade jag för ovanlighetens skull TV´n, jag kände mig lite utanför faktiskt när Fredrik på Byggvärlden livetwittrade om TV4´s sändningar.
Nåväl det finns annat som är roligare – om man bäddar får man ligga.
Jag kollade på datorn nu idag, skummade lite i alla fall. Intressant.
——-
Byggfusk + inkompetens + ekonomisk brottslighet = underhållning.
Det är en oslagbar kombination. Lägger man till privatkunder som blåögt betalat en massa pengar för sitt drömprojekt och blivit grundligt besvikna och helt förståeligt knäckta men som till slut räddas av en svensk Total Makeover a´la Timell så har man TV4´s nya giv – Fuskbyggarna.
Effektivt och underhållande.
Det bekräftar det vi vet, bedrövligt och skrämmande men tyvärr inget nytt. Jag har sett det själv. Jag skrev en gång här om en familj som på sätt och vis hamnat i samma sits.
——-
Efter att Timell fixat biffen och låtit familjen få se mästerverket ackompanjerat av smetiga stråkar (en tår i öget var allt) så var det paneldebatt i Kvällsöppet. Tyvärr finns inte den på TV4Play, utan bara på någon betalsida som jag inte gärna sponsrar. Så det missar jag.
Men jag kan konstatera via andras uppgifter att Jens Hoffman på Dipart och chefen på Sandå Måleri reprensenterade den goda sidan av byggbranschen. Bägge två har ju ganska framgångsrikt och högljutt tagit ställning och tydligt markerat en värdegrund för sina företag. Det känns bra tycker jag.
Det var tydligen lite snack om Rut och Rot också. Viktig diskussion men det känns lite off-topic i sammanhanget när man har den gråtande köparen kvar i minnet.
——-
Mer om allt detta hos Byggblasket
——
Uppdatering:
Robert på Archicon gör en analys han med
Marlene på privatkunders favoritforum Byggahus.se har också skrivit.
Kolla gärna den kloka kommentaren:
”Fascinerande att det varken nämndes någonting om:
KA
Byggfelsförsäkring
Färdigställandeskydd
Entreprenörens försäkringar
etc.”
——
Hm, inga småsaker som utelämnades…
Vi andra får väl sitta hemma och ha det tråkigt som vanligt 🙂
Lennart Ekdal och Martin Timell skall göra lite underhållning med hjälp av hårdkörning med byggbusar och skojare i byggsvängen. Det skall bli kul. Tror jag. Hoppas att de har på fötterna och inte hänger ut en oskyldig stackars F-skattare bara.
Jag skummade kommentarerna på deras sida och de är ungefär som här, total dissning av hantverkare (det gör Berra ibland), anspråkslösa försök däremellan till att visa att det finns de byggare som är bra också.
Intressant när Byggblasket skriver om byggfusk på sitt sätt och tycker man skall prisa sig ur sådana uppdrag där beställaren faktiskt köper låg kvalitet. Det hedrar ju i och för sig alla som kan hålla så hög svansföring, men är väl knappast möjligt i längden. Att ”byggfusket” (=låg kvalitet) skulle försvinna med den taktiken har jag svårt att se. Du överlåter bara åt någon annan att bygga skiten, så att säga.
Fredrik på Byggvärlden var också inne på ämnet för ett tag sen och han och jag verkar ju ganska överens i alla fall.
Man skall inte blanda ihop fusk med inkompetens. Inte bra.
——
För länge länge sen skrev jag det här för att visa på problemen som en byggare kan stå inför. Det förlåter inget, men det finns alltid orsaker och förklaringar. Även till byggfusk.
Jag ställde en fråga till mig själv i morse när jag skrev förra inlägget om pris och kostnad.
”Vet inte om det var så bra svar på Fredriks fundering om ihopblandning, men det här kanske är vad Sync Blog handlar om i grunden?
Ska fundera på det en stund”
——
Nu har jag funderat.
Svaret är – trumvirvel – IHOPBLANDNING!
Nu skall jag fundera en stund på vad jag menar med det.
——
Fredrik på Byggvärlden tycker att vi blandar ihop pris och kostnad. Kanske det.
Jag är med på det.
Egentligen kvittar det lika vad slutkunden betalar för det vi bygger, vårt jobb kostar ju vad det kostar och alla är överens om att det är för dyrt dessutom. Så vi skall sänka kostnaderna, bli effektivare och bygga bättre. Ingen säger emot det. Väl?
——
Jag hoppas inte jag blandar ihop pris och kostnad, men för mig hör de ihop. Åtminstone om man räknar in beställaren som en del av byggbranschen.
I en högst normal projektbudget så finns både intäkter och kostnader upptagna. Den hyra en hyresgäst kan betala eller det pris en bostadsrättsinnehavare orkar slanta upp är grunden för om det överhuvudtaget blir ett projekt. Det sista två åren har tyvärr diffen mellan pris och kostnad (=vinsten) varit så blygsam att många projekt stannat på skrivbordet.
Kanske viktigt att notera att det inte är produktionskostnaderna allena som ställt till det. Bankernas krav på säkerhet och projektägarnas osäkerhet på om det finns köpare är nog mer avgörande.
——
Den kostnad som nämns ovan är nästan alltid = produktionskostnad.
Alltså projektering + entreprenadsumma + ÄTA = kostnad.
Det är här vi skall spara. Chalmers siffror på 35% slöseri är en morot, helt klart. Svensk Byggtjänst gjorde en utredning som visade att vi tappar runt 23 miljarder kronor om året på dålig kommunikation, det triggar ju Sync om inte annat. 🙂
——
Vet inte om det var så bra svar på Fredriks fundering om ihopblandning, men det här kanske är vad Sync Blog handlar om i grunden?
Ska fundera på det en stund.
Jag tappade tråden på Berra-temat här för ett par dar sen, inspirationen tröt och jobbet krävde en smula uppmärksamhet igen. Synd.
Nyss läste jag hos Mymlan och fick tips på en blogg som var så klockren som man kan önska sig. Egentligen flera bloggar, men den denna är ju ruggigt bra. Axel Carlsson gör alldeles fantastiska inlägg på bloggen Godtyckliga gatan. Klicka på den och hitta fler guldkorn.
Läser hos Hemliga Morsan:
Hennes son har fattat läget. Och det är alltid roligt med en gnutta uppskattning, vi är inte bortskämda med det i byggbranschen.
Bra start idag 🙂
——
(Vi får väl se om det fortsätter bra eller om det fortsätter rasa hus och falla ner istappar i huvudet på folk.)
Inte jag.
Någon Annan? Knappast, det är en snål jävel.
Alltså betalar Ingen för vintern. (Skönt att få det utrett)
——
Jag har full förståelse för den ilska man känner när man suttit på ett tåg i 10 timmar utan mat, vatten och toalett. Utan att få information om när man kan rulla igen, och hur långt. Jag kan också begripa att den som står/sitter/ligger och väntar på ett tåg som aldrig kommer kan bli ganska less, frusen och trött. Det är klart att det är jobbigt att missa det där flyget, föreläsningen eller viktiga mötet på jobbet.
Men
Jag kan inte riktigt förstå dem som just nu spyr galla över SJ och deras framgång de senaste dygnen, som Peter Kadhammar i Aftonbladet:
”Jag säger inte att allt var bättre förr, men jag säger att SJ hade folk som kunde hantera piassavakvast, skyffel och spett. Fram till 1950-talet fanns det banvaktare, statliga tjänstemän med personligt ansvar för en bestämd bit av järnvägen. De kontrollerade sträckan varje dag och höll spåret i ordning. Om det behövdes kallade banvaktaren på hjälp.”
Håhåjaja.
Det var bättre förr. Eller hur, Peter.
Om SJ bara får betalt så kan de självklart fixa så det finns banvaktare på varje kilometer, då hade väl tågen rullat som vanligt genom det här vädret? Eller? Kanske inte.
Kadhammar hånar ju de som sliter för att få igång tågen i denna stund, han efterlyser ”folk som kunde hantera piassavakvast, skyffel och spett”. Det är förjävla lågt, tycker jag.
Jag undrar så här – Hur många vill betala högre biljettpriser för att tågen skall gå, no matter what?
Kadhammar?
Nehej, tänkte väl det.
I byggbranschen har vi paralleller till detta, minst sagt.
Återkommer i ärendet.
——
Roligare att läsa Britta Svensson i Expressen då:
Hon läser nog Sync Bloggen 🙂
——
Jag är byggnörd och sitter och läser varenda artikel om takras runt om i landet. En människa har omkommit, ett okänt antal kreatur också. 800 kaniner kan ha förolyckats vid Kanin-SM. I övrigt verkar det inte varit så mycket skador. Tur eller skicklighet?
Materiellt har stora värden gått till spillo. Det kommer kosta många runda miljoner att återställa rasade byggnader och det som skadats i dem, båtar, bilar, parfymflaskor och annat som är viktigt här i världen. I Sverige alltså.
När jag läser om ett takras på Tjörn som kraschat en massa båtar så blir dock perspektivet på eländet lite annorlunda.
——
Bra kanske att bli påmind om digniteten på ens bekymmer här i världen ibland.
Nu kanske inte Hoppets Stjärna har glänst särskilt bra senaste dagarna, jag betvivlar inte Carolas goda avsikter men kan inte låta bli att hånflina åt det korkade i hela spektaklet.
Nej, mina pengar går till Läkare Utan Gränser. Båtägarna och frikyrkorna kan få klara sig själva.
Sync Blog 