Granskning-Godkännande-Bygghandling

En numera sannolikt olycklig arkitekt har ritat en sporthall.
Det var säkert roligt när man vann tävlingen och fick uppdraget. Det  var säkert skoj att rita också och se byggarna skruva ihop det. Kanske var det till och med en rolig invigning.
Så långt gott 🙂
– – – – –

Terrain-handball

När det sen visar sig att bollplanen är för liten så är det inte roligt längre.
– – – – –
I artikeln verkar man ha utsett sin syndabock – Arkitekten.
Som specialistexpertrådgivare i dylika frågor skulle jag nog bredda det lite. Till exempel så skulle jag fråga:
Fanns det granskningshandlingar?
Vem granskade och godkände dem?
Vem stämplade om till bygghandling?
– – – – –
Jag har inte gjort mig känd arkitekternas största tillskyndare men det kan finnas skäl att fundera lite ändå.

– – – – –

Fler aningens okritiska klipp P4, Aftonbladet, osv

Update 1: …och flera idrottsplaner som kommit till korta 🙂

Är råvinden en våning eller en vind?

Pär Thurfjell

Pär Thurfjell, Helhetshus

Gårdagens inlägg på bloggen om Attefallslägenheter skickade ett samtal till arkitekten Pär, ända från Stockholm, minsann. Personen som ringde var nyfiken på vad han kunde använda denna nya kunskap. 🙂

– – – – –

Själv pratade jag med Pär och kom in på spåret om vad som är vind. Det är ju inte självklart att alla råvindar definieras som vind. En del av dem kan ju faktiskt vara det som kallas för våning. Normalt sett är det bättre, högre höjd och mera volym. Men formuleringen som Attefallslägenheterna bygger på är just ”vind”. Inte våning.

Enligt definitionen nedan är det en våning om byggnadshöjden är mer än 0,7 meter högre än nivån för vindsbjälklagets översida. Byggnadshöjden är då avståndet mellan markens medelnivå till skärningen mellan fasadplanet och ett plan som med 45 graders lutning inåt byggnaden berör byggnadens tak.

Våning, inte vind

Våning, inte vind

Vind, inte våning

Vind, inte våning

Så ironiskt nog så verkar det med generösare volym i vissa fall bli sämre chans att få bygga Attefallslägenheter.

Eftersom vi alltid jagar maximalt med BOA i projekten så har vi jobbat hårt för att hålla ner uppbyggnad av golv och trycka upp takkonstruktionen så långt det är möjligt. Snedtaket gör att man förlorar BOA annars.
(I ett annars ganska litet projekt räknade jag ut att varje centimeter extra golvtjocklek ”kostade” ca 1,5 m2 BOA, vilket motsvarade ca 60 000 kr i det fallet. På en mer exklusiv adress i ett större projekt blir det förstås mycket mer )

Här kanske man hellre bygger upp bjälklagskonstruktionen för att kunna definiera vinden som vind 🙂

– – – – –

Plan- och byggförordning (2011:338) 1 kap 4 §

4 § Med våning avses i denna förordning ett utrymme i en byggnad där utrymmet avgränsas åt sidorna av byggnadens ytterväggar, uppåt av ett tak eller bjälklag och nedåt av ett golv.
En vind ska anses vara en våning endast om

1. ett bostadsrum eller en arbetslokal kan inredas i utrymmet, och
2. byggnadshöjden är mer än 0,7 meter högre än nivån för vindsbjälklagets översida.
– – – – –

Ombyggnad av råvind till Attefallslägenheter

SpeakerHar alla hört talas om Attefallslägenheter?
Inte?
Någon?

Nehe. Det är ändå en smärre revolution i vindsombyggarbranschen. Attefallslägenheten kan få långtgående effekter och det har fått väldigt lite uppmärksamhet jämfört sitt mindre syskon Attefallshuset.

Attefallshuset är väldigt omskrivet och säkert populärt hos villaägarna. Åtminstone tills de inser att det i princip inget förändrar i bygglovshanteringen annat än att själva lovet hanteras som en anmälningspliktig åtgärd. Att man får bygga på prickad mark om ingen invänder emot det verkar vara största skillnaden trots allt.

Jag tror inte Attefallshuset får någon större effekt på bostadsbristen annat än att en del kan erbjuda ett lite lyxigare gästhus när släkten kommer och hälsar på.

Attefallslägenheter däremot, det kan bli grejor det. Den som läst om ombyggnad av råvindar här vet att det är ett kärt ämne på Sync Blog. Nu finns det alltså nytt bränsle för  fler inlägg på det temat.

Jag har sett att alldeles aktuellt exempel där man under flera år försökt rita och lösa lägenheter på en exklusiv adress i Göteborg men inte lyckats hitta rätt. Avsaknad av hiss i huset och svårigheten i att få dit en sån gjorde det svårt för att inte säga omöjligt att lösa.

Bild på vindDen 2 juli lämnade en nytänkande arkitekt istället in en bygglovsansökan på Attefallslägenheter. Bygglov beviljades tre veckor senare, förmodligen med viss glädje även på Stadsbyggnadskontoret.

Alla lägenheter är under 35 m2 och kan därför byggas nya med sänkt tillgänglighet (se standarden SS 914221:2006). Det innebär framförallt att man slipper undan hissen och minskar på funktionsmåtten inne i lägenheterna.

Istället för 5-6 svårsålda, stora lägenheter i etage så kan nu en BRF bygga 13 st attraktiva, små lägenheter i stans partykvarter.

Man ber att få gratulera alla inblandade 🙂
(och ett litet tack till Stefan Attefall är på sin plats)

– – – – –

Överkurs för vetgiriga besserwissers

I en ändring av PBL – SFS 2014:224 – kan man läsa:

”Vidare får avsteg från kraven i 1 § 3 och 4 § första stycket 8 alltid göras om ändringen innebär att bostäder på högst 35 kvadratmeter inreds på en vind.”

– – – – –

På Boverket.se kan man läsa:

SMÅ BOSTÄDER

I avsnittet om bostadsutformning i BBR införs lättnader för alla bostäder med en boarea om högst 35 kvadratmeter.

  • Begreppet bostäder om högst 35 kvadratmeter införs. För sådana bostäder kan funktionen daglig samvaro samt funktionen sömn/vila överlappa varandra helt eller delvis på samma plats, och funktionen måltider samt funktionen hemarbete överlappa varandra helt eller delvis på samma plats. Det räcker att det finns utrymme för en säng som också kan användas som soffa och det räcker med utrymme för ett bord som växelvis kan användas som matplats och arbetsplats.
  • Begreppet ungdomsbostäder tas bort. Små bostäder avsedda för ungdomar omfattas av de generella lättnaderna för bostäder om högst 35 kvadratmeter.
  • Bostäderna behöver inte vara avskiljbara, det vill säga alla funktioner utom hygien får finnas i ett och samma rum utan att kunna skiljas av. Man behöver därför bara ha ett fönster.
  • Köksinredning och utrymme för förvaring kan göras mindre.

– – – – –

Egenkontroll när den funkar som sämst

 

2014-09-21_1127

Ny Teknik skrev häromdagen om efterdyningarna i fallet med Hälsans Hus i Ystad. Kåken rasade en natt, ganska överraskande och säkert ovälkommet för alla inblandade. Lyckligtvis kom ingen människa till skada. Det kunde varit väldigt mycket värre om huset tagits i drift och raset skett med personal och besökare på plats. Hemska tanke.

NyT citerar Carl-Johan Johansson på SP, Sveriges tekniska forskningsinstitut, som gjort en utredning på uppdrag av Statens haverikommission:

– Alla har berömt sig för att ha väldigt fina kvalitetssystem. Men det visar sig att de inte är värda så mycket. Det är mest papper och snack, säger Carl-Johan Johansson.

Som besiktningsman, certifierad kontrollansvarig och mångårig byggare i alla dess former borde jag naturligtvis vara förfärad och säga att det där är ett undantag. Men det är det inte, inte vad gäller formalian i kontrollen. Dock så är det ytterst sällan vi får den här typen av svåra olyckor vilket trots allt tyder på att vi bygger bra hus generellt sett. 

Jag har gjort en del försök att göra mig rolig över vår egenkontroll både här och där. Det är egentligen inte så skoj. Jag kan tänka mig hur jobbigt de inblandade människorna har haft efter det här. Konstruktören, platschefen på PEAB, den kvalitetsansvarige, chefens chef som bär ansvaret, de som monterat huset och sagt att något var fel men inte hörsammats.  Det är inte skoj för någon av dem.

Jag är själv inte något föredöme vad gäller att vare sig göra eller fylla i egenkontroll, så jag kan inte slå mig för bröstet här. Men jag tror mig ha fattat att den som kan utveckla, implementera och underhålla ett kvalitetssystem som de anställda faktiskt ser som ett nyttigt verktyg, den vinner matchen. Allt annat blir en administrativ börda som görs pliktskyldigt i sista stund.

Enkelt och elegant

Rolig med innovationer 🙂
Ett enkelt system för att återanvända använt gråvatten från tvättstället till att spola i toaletten med. Sparar vatten och minskar mängden i avloppssystemet.

AQUS by Sloan, AQUS grey water, grey water reclimation, clean water, home grey water , legal grey water, illegel grey water, reclaiming domestic water, water reuse, green water, eco watre, water saving device, grey water for toilet, grey water use, Sloan water saving, Sloan Valve Company Aqus, home grey water, grey water system, how to use grey water, water reclimation for the home, water bill, environmental water technology,

Nyheter från förr i tiden

Aftonbladet pillar fram lite nostalgiskt navelludd och påminner om sin egen entré i cyberspace som det hette på den tiden. Jag minns det som igår.

Internet_kommer_förändra_världen

– – – – –

20 år bak i tiden är för mig som igår. I förrgår gick jag fortfarande i skolan.

För 25 års sen gick jag ur gymnasiet, 4-årig teknisk linje. Då ritade vi med penna (eller ritstift!) på transparent ritfilm. Skulle man ha en kopia gick man till en kopieringsbyrå som högtidligt gjorde en papperskopia medan man väntade.

Jag ur gick ur gymnasiet 1989, då hade vi haft några enstaka lektioner framför en dataskärm. Vi fick lära oss grunderna i programmering. Tror det var språket Pascal.

Om det inte hade varit för att kompisens farsa hade en modern dator på sitt arkitektkontor så hade jag inte knappat på ett tangentbord alls så långt i mitt liv.

När jag började på tre dagar efter skolavslutningen så var det helt analogt på bygget. Det fanns fast telefon på platskontoret och en tungt vägande sladdlös lur att ta med sig ut på bygget (inte för långt bort dock, räckvidden var sådär). En fax förstås och faktiskt en kopieringsmaskin också. Walkietalkies fanns som opional.

Nu finns det alltså människor som fötts efter min debut i arbetslivet, människor som hunnit gå ut gymnasiet och högskolan, rest jorden runt och kanske gift sig och skaffat bostadsrätt i innerstan till och med. För dem kanske man enklast förklarar det med att – ja, mailen kom via en maskin som skrev ut en rulle, SMS skrevs på lappar och lades i kuvert som stoppades i gula brevlådor och chatforum begränsade sig till Heta Linjen eller att man mycket modernt och enkelt kunde trycka R2 på sin telefon och pendla mellan två samtal.

– – – – –

Dator

Konstigt nog så fanns det med tiden en dator på det första bygget jag jobbade på. Platschefen där gjorde ekonomiska prognoser och avstämningar på den. Jag visade visst intresse och fick en exklusiv internkurs i nästa 8 timmar att använda den. Jag fattade ingenting.

Det dröjde till 1995 innan det blev nystart. Jag jobbade på den medelstora byggfirman och föreslog att vi skulle skaffa datorer. Det fanns en viss skepsis eftersom chefen där redan provat att ha en dator på skrivbordet. Det hade varit en oerhört dyr investering med tanke på att den enbart varit underlag för hans post-it-lappar. Konstigt nog (igen) så sa de ja. Så jag fick köpa en fast dator till kontoret och en bärbar att ta med ut på bygget. (Satsade på utökat RAM-minne på 16 Mb – Windows 95 hade precis kommit!) Vi köpte Consultecs kalkylprogram också så det drog iväg till 100 000 kr.

Sedan dess har jag haft blicken på skärmen, frånvarande från omvärlden och fånigt stirrande in i ett exceldokument, en tidplan eller någon fånig skämtbild.

– – – – –

Tillbaka till Aftonbladets artikel, de frågar sig själva:

”Vad är det som får två medelålders, lönnfeta, slitna och otekniska redaktörer i kulturbranschen att plötsligt kasta sig in i det som brukar kallas cyberspace?”

Då , när jag var 25 år var jag ju inte medelålders men kanske aningens på gång att bli lönnfet. Inte heller oteknisk men helt klart bara intresserad av datorer som användare, inte som nörd i den bemärkelsen.

Nu är det 2014 jag ikapp. Lönnfet, medelålders och lika intresserad av hur ny teknik kan användas, båda i stort och mer specifikt i min dagliga gärning i byggbranschen. Jag är väldigt, väldigt sugen på att redan nu få veta hur det ser ut när jag pensionerar mig om 20 år.

– – – – –

Aftonbladets rubrik säger att Internet kommer förändra världen. Det har det ju gjort, åtminstone för oss som har direkt tillgång till all möjlig teknologi och uppkoppling. (Gissningsvis finns det några miljarder människor som inte har sett förändringen fullt ut än)

Internet har definitivt förändrat byggbranschen. Internet och mobiltelefoner skall man nog säga.

Om man vill vara pessimistkonsult så kan man säga att mobiltelefonerna har gjort det möjligt att helt skippa framförhållning och planering. Möjligheten att trycka på KOPIA  i ett dåligt formulerat mail har skapat inflation i snart sagt allas inboxar. Lägger man till att några sen trycker på SVARA ALLA så multipliceras det exponentiellt.

Nu är jag ju enbart pessimistkonsult på debiterbar tid, annars ser jag ljust på samtiden vad gäller teknisk utveckling. Problemen nämnda ovan löses med disciplin och självbevarelsedrift.  man kan istället lyfta det fina. Det är fantastiskt att vi nu har möjlighet till en digital dokumentation av en byggnads hela livscykel. Det är sjukt bra att vi kan bygga ett hus i 3D och visualisera det för alla inblandade långt innan man gjort de dyra misstagen. Det är väldigt bra att alla som jobbar i ett projekt har snabb och exakt tillgång till en databas med rätt handlingar och all tänkbar information en googling bort.

Internet, datorer och mobiltelefoner har utvecklats till en fantastisk plattform för byggbranschen. Vi kommer sannolikt att fortsätta i tusen år till att med varierande framgång stapla mursten med klet emellan, spika 2″4″-reglar på c/c 60 och gå hem kvart i fyra men kanske att det blir en aningens bättre ordning på allt runt omkring om vi använder rätt verktyg.

– – – – –

(Yes, det här inlägget finns på LinkedIn i en lite annan version. Jag ville testa att publicera direkt där. Har inte gjort förut)

Dagboken från förr i tiden

Håhåjaja. Jag kollade för skojs skull på Byggtjänst topplista för bygglitteratur.
Japp, det sånt jag gör innan jag somnar på kvällen.

Fantastiskt nog så ligger en gammal trotjänare tryggt parkerad på listan – Byggdagboken.

Dagbok

 

På femte och sjätte plats.

Vän av ordning (inte jag) säger säkert att anledningen till att dagboken ligger högt upp är att den köps i storpack.

Vän av en annan ordning (jag) undrar vem som fortfarande sitter med penna och plitar ner hur vädret var kl 09.00/13.00, hur många gubbar som dristat sig till att besöka bygget idag, vilken egenkontroll man gjort, vad man överhuvudtaget gjort, vem som lämnat något besked och vad som möjligtvis gått fel.

Den som inte suttit med en byggdagbok och kramp i handleden kanske inte förstår vidden av det här. Om man skall vara noggrann, och en duktig platschef är noggrann, så är det mängder med information som skall tryckas dit med pennspetsen. Man skall trycka tillräckligt hårt för att det skall gå igenom i tre lager dessutom (förr i tiden hade vi ett karbonpapper för varje kopia men det är mycket modernare nu)

Old man

Nej, det känns inte riktigt 2000-tal. Vi är eller borde vara digitala i all kommunikation i byggbranschen, all dokumentation borde förstås också komma den vägen. Nu känner jag ett par stycken som vägrat bli digitala, det är män som är utomordentligt duktiga byggchefer men som behöver hjälp av en kollega när de skall skicka ett mail. På sätt och vis lite gulligt 🙂

Verktygen finns redan, det som krävs är kanske lite hjälp över tröskeln. Typ från Helpdesk enligt nedan…

– – – – –