eller vad?
Ständig konsensus?
—–
Platschef sökes – obildad inget problem
Läste en tweet för ett tag sen som RT:ats mer än hundra gånger:
CFO asks CEO
”What happens if we invest in developing our people & then they leave us?”
CEO:
‘What happens if we don’t, and they stay?”
(Citatet lär härstamma från Stefan Erschwendner.)
—–
Vad händer om ett företag inte satsar på att utveckla, stimulera och utbilda sina anställda?
Vad händer om dessa underutvecklade, ostimulerade och dåligt utbildade människor blir kvar?
Kanske ingenting.
Ingenting som i betydelsen att ingenting förändras. Man går till jobbet med sin lunchlåda, jobbar av sin tid på det symboliska fabriksgolvet som kan vara ett bygge eller ett konsultkontor eller lite vad som helst, sen går man hem precis som vanligt och livet är frid och fröjd. Allt liksom rullar på.
Eller också så händer verkligen ingenting.
Ingenting som i betydelsen att inte ett skit händer på dagarna, att kalkylen går åt helvete och att ingen kan, vill eller orkar göra något åt det. Kreativitet och arbetsglädje skrumpnar och dör, någon jävel uppfinner en datamaskin och de mekaniska skrivmaskinerna man producerar blir till slut omöjliga att sälja och fabriken läggs ner. Ridå.
—–
När Byggvärlden idag toppar med en artikel om att platschefer inte får tillräckligt bra betalt så dammade jag av ovanstående inklägg, det har legat som utkast i någon månad. Jag tänker på det därför att vi pratat så mycket nu ett tag om varför folk vill vara platschef, vad drifkrafterna är och vilka som skall axla det jobbet i näste generation.
Jag tycker visst att platschefer skall få högre lön, högre än trettioåtta ynka tusenlappar. Släng på tolv i månaden och säg femtio tusen jämt.
Bra, nöjda så? Antagligen inte.
Kommer det att hända? notinamillionyears
Pengar är ingen bra drivkraft, inte alltid.
Slutsatsen hamnar där vi landat varje gång förut. Lönen måste vara bra men företaget måste vara bättre, helst bäst. Arbetsgivaren, arbetskamraterna och arbetsuppgifterna måste vara på topp. Möjligheten att utvecklas och göra roliga saker är en avgörande faktor.
—–
Mer om platschefer här på Sync Blog i serien Platschef sökes och Byggvärldens artikel här.
—–
Utsiktfrånetttak
Jag saknar Utsikt från ett tak. Bloggen.
I brist på Calles byggrapportering så får jag rycka in. Utsikt från ett annat tak, typ.
I Västra Frölunda i Göteborg. Ett område som väl tyvärr blivit känt hos resten av Sverige som ett dåligt ställe att parkera sin bil om man inte absolut vill ha den medium to well done. Det är synd för Västra Frölunda är ett fint ställe.
Jag snurrade ett varv på taket.
—–
Det händer mycket i Frölunda. Förutom bilbränder så byggs det mycket, det växer så det knakar. Massor med nya bostäder, sanslöst mycket ny butiksyta i shoppingcentrat Frölunda Torg, det byggs nytt och det byggs om i alla sorters lokaler.
Sync är gravt insyltat i bygget av 39 st nya bostadsrätter. Från taket på vårt bygge kan man se 8-9 fasta byggkranar på andra byggen, idag var det dessutom 3 mobilare inom synhåll. Det är fullt fart i the hood vad gäller byggen i alla fall.
—–
(Bildserien ovan startat mot norr och vrider medsols, det var med andra ord inget roligt väder i Borås, knappast Kungsbacka heller men utåt kusten var det fint:) )
—–
Det är mycket nu
Det är mycket nu. I byggbranschen, i familjeverksamheten och i Syncs egen lilla värld.
Bloggen har fått stå tillbaka, mer än på länge. Fredrik på Byggvärlden har noterat detta, han har dessutom listat ut att vi västgötar inte skulle bli särskilt många vid valurnorna när det skulle omväljas landsting igår. Känner mig träffad.
Så tyvärr alla demokrativänner. Även det valde jag bort. Pinsamt men sant.
—–
Vi jobbar mycket på Sync nu. Så mycket att det känns som om det ligger ett åttatimmarspass i ryggsäcken på väg hem varje kväll. Inte bra. Bloggen blir svår att motivera då.
Ändå vill vi ha mer. Vi har träffat två beställare på kort tid där vi pratat projekt och uppdrag som sträcker sig över 2012 och 2013 och ännu längre. Det är lång tid för en byggkonsult i en bransch där framförhållning på en månad eller två är rätt så ok, ett halvår riktigt bra. Vi har dessutom några rikstäckande kunder som faktiskt sitter och väntar på att vi skall ta oss tid att jobba för dem. Vi kommer växa, vi sysselsätter i praktiken fyra personer nu, vi måste bli fler.
Dessutom måste vi fixa det vi har på bordet just nu. Tufft.
—–
Men jag skall inte ge upp bloggen. Det finns fortfarande mycket skoj som jag vill berätta om.
Till exempel att vi besökte ett bygge idag som gjorde mig glad. Det är en mellanstor byggare som bygger vindslägenheter i ett landshövdingehus här i stan. Vi som har ett liknade projekt i en likadan kåk ville kika hur det såg ut. Platschefen var vänlig nog att ge oss ett par timmar av sin tid och var befriande öppen med sina erfarenheter från bygget så här långt. Han menade att vi måste bli bättre i byggbranschen och alla måste hjälpas åt. Klok pojk det.
Nu har vi byggt om rätt många vindar redan och hade kanske inte så mycket tekniskt att upptäcka. Däremot blev jag glad av att få se ett bygge med sån ordning och reda, städat och fint. Tillträdesvägar och ställningar ordentligt byggda. Proffsigt.
Tornstaden har ett gott rykte i branschen vad jag har hört. Efter det jag såg idag är det välförtjänt.
—–
(OK – det faktum att vi hade gårdsfest med de boende på vårt projekt på Hisingen i fredags och hade lite sviter av detta i lördags plus att jag läser en spännande roman just nu och förstås att vi lånat 162 (!) DVD-filmer av grannen som skall plöjas kan ju också ha påverkat bloggandet senaste tiden men den typen av dekadens och konsumtion av lättsmält underhållning vill man ju inte flasha helt öppet:) )
—–
Advokater och poliser tar genvägar de också
Jo, så är det.
Det är inte bara byggbranschen som gör det enkelt för sig. Förutom den yngre skaran medborgare som Sync tidigare avslöjat redan, barnen. Barnen skiter i systemet och gör det som är enklast, roligast och effektivast beroende på vad de vill ha ut just för stunden.
Så alltså även advokater och poliser. Bilden är tagen utanför vårt nya Rättscentrum i Göteborg hösten 2010.
Vad är detta! *indignerat tonfall*
Här har arkitekten och fastighetsägaen ritat och anlagt en gräsmatta med gångväg runt ett 90-graders hörn – och vad händer?
Jo, folk tar genvägen över gräset, förstör den fina planen på lite grönytor runt intill det stora tunga huset. Helt emot arkitektens vision om räta vinklar så trampar samhällets rättskipare upp en stig. Suck.
—–
Namnet Fredrik är kraftigt överrepresenterat bland bloggarna i byggsverige just nu, vi får leva med det. Både Fredrik på Rotpartner och Fredrik på Byggvärlden skriver om allvarliga ämnen denna veckan, mer specifikt om segregation.
(på tal om segregation – ca 100% av de byggbloggar som syns skrivs av svenskfödda, vita män i förtioårsåldern med ca 2 barn och i genomsnitt 1 fru/sambo)
Det är ett faktum att befolkningen delas i fattiga/rika och svarta/vita i stadsdelar och bostadsområden. Jag tror inte heller att vi kan bygga bort segregationen. Det vi kanske kan bidra med är att bygga bostäder som folk har råd att bo i. Men å andra sidan – om vi fortsätter att bygga räta hörn runt en gräsmatta och fortsätter tro att folk rör sig som robotar enbart på asfalterade ytor, då kommer vi nog inte så mycket längre heller.
—–
En annan sak vi i branschen kan bli bättre på är samordning. Han som sprajade den rosa linjen utefter stigen på den övre bilden hann nätt och jämt gräva ur, lägga dit lite grus och plattor innan bamsebyggarn NCC kom och satte ett byggstaket för nästa bygge och all förbifart blockeras nu i ett år eller mer 🙂
—–
(jag vill fegt påpeka att det kan vara andra än lagens väktare som slitit ut gräset, skurkar och banditer frekventerar ju också området, jag passerar väldigt ofta själv)
Barn gör inte som du säger utan som du gör
Jag har startat dagen med att uppvakta sonen som fyller sju år. Frukost på sängen, stearinljus i yoghurten och en stabil LEGO-låda i present. Han fick en bok också av sina älskade storasyster, som hon köpt för sina egna pengar.
Det går fort de här åren. Hans syster gjorde sig känd här på bloggen som sjuåringen för att sen bli den före detta sjuårige åttaåringen, nu fyller hon tio om ett par veckor. Livet är underbart 🙂
Mitt i all denna tomtebolycka tänkte jag göra ett erkännande. Allt är inte så bra som det verkar. Våra barn är inte de små solstrålar man kan tro om man läser bloggen eller vissa Facebookstatusar. Det finns en mörk sida i denna familjens historia. Våra barn följer inte vårt kvalitetsledningssystem.
Vadå säger ni kanske nu.
Vadå vadå?
Våra barn bråkar ibland om struntsaker, trots att vi i ledningsgruppen säger till dem att sluta. Våra barn städar inte sina rum, trots att vi skrivit det på en ToDo-lista. Våra barn äter inte sina grönsaker, trots att vi säger till dem att göra så.
Om det här fortsätter kommer de förmodligen att åka trimmad moped innan de fyllt femton, dricka sprit på skolavslutningen i nian och tro att de är vuxna när de de är arton.
—–
En sak kom upp om och om igen i en diskussion om ledningssystem häromdagen – vi säger en sak och gör en annan.
Sync är inblandad i en arbetsplats där vi har ett system och ett schema för möten och avstämningar – vi följer det inte. Än.
Sync träffade en kille från Boverket för ett par år sen, han sa att egentligen är BBR väldigt bra – men man följer den inte.
—–
Min bloggkollega Fredrik på Rotpartner skriver om LOU. Det aktuella exemplet är Akademiska Hus som försökt slippa LOU för att den fördyrar och ställer till besvär. Fredrik fyller på med den värsta avarten, de ramavtal somtecknas till så låga arvoden att de blir självklart att entreprenören/konsulten måste krydda sina timma för att få ekonomi i sitt uppdrag.
Inget nytt under solen alltså.
Det har sagts ganska många gånger att LOU i sig inte kräver att jämförelsen måste leda till lägsta pris, det står den offentliga byggherren fritt att använda andra kriterier för att välja ut en leverantör. Kvalitet till exempel. Miljöpåverkan kanske, vad vet jag. LCC skulle ju vara intressant.
—–
Jag tror inte det är så mycket fel på LOU. Grejen är att vi använder den fel. Precis som det faktum att en person på Boverket tycker att vi inte alltid använder BBR rätt. Ganska likt de tusentals företag som har fina, dyra och ambitiösa kvalitetsledningssystem men som inte använder dem.
Precis som mina barn.
—–
(Läs Fredriks inlägg här och mer på Sync Blog om LOU här)
Boskolan i DN del ? – Visa korten, mäklare!
Jag har tappat räkningen på artiklarna i DN´s Boskola. Det är inte så mycket byggbranschrelaterat för all del men intressant ändå. Vi träffar ju på en del mäklare i vår vardag i våra lägenhetsprojekt. Vissa av dem anlitar vi gärna igen, men inte alla.
Dagens artikel om hur man väljer mäklare ger sken av att hjälpa dig med att välja mäklare, det blir nog knappast så. Det är ett lotteri.
Artikeln berättar om att mäklarens arvode rör sig mellan 1,5% upp till 4%. Billigast är det med nätmäklare till lågt fast pris som inte fysiskt visar sig utan låter säljaren göra jobbet med visningarna. Jag skulle säga att en pigg och duktig mäklare gör skäl för ett par procent mer, tveklöst. Det går inte att välja mäklare enbart med ledning av procentsatsen.
Artikeln nämner den arbetsmetod som kallas ”lockpriser”, det är när mäklaren sätter ett pris långt under markandsvärdet och bäddar för en rejäl budgivning. Ofta så har då mäklaren ett lågt arvode på sitt jobb upp till utgångspriset men istället en högre procent på överstigande belopp. Vi har sett hur budgivningar sticker iväg en miljon eller mer där mäklaren cashar in 12%. Där blir det totala arvodet i budgivningsracet i så fall ganska kryddat. Det är nog meningen att Säljaren skall känna sig som en vinnare, tyvärr är det inte alltid fallet, tvärtom.
En luttrad kämpe i bostadssammanhang som jag känner säger att det finns mäklare som man skall anlita när man säljer och andra mäklare som är mer lämpliga att köpa av. Så kan man resonera när man sålt många lägenheter och köpt rätt många andra. Den som gör en eller några affärer i livet är nog mer utlämnad till lotteriet.
Så varsågod och stoppa ner näven i tombolan och hoppas på tur 🙂
—-
Läs hela artikeln i DN här och mer på Sync Blog om DN´s Boskola här och Köpcoachen för som vill lära sig mer.
—–
Kort meddelande – Tekniskt fel
Kort meddelande.
Ibland när det strular med tekniken undra man varför. Idag kom förklaringen från Fredrik Backman.
Det var egentligen bara det.
Nya PBL – i väntan på praxis
Sync går på kurs. Kollisionskurs.
Lagstiftarens intentioner kolliderar med byggkonsulternas syn på verkligheten uti produktionen. En av dem skall anpassa sig.
Vår nya Plan- och Bygglag (PBL) diskuteras just ju ganska flitigt i olika kurslokaler runt om i landet.
Kommunens tjänstemän har gått interutbildningar och är positivt taggade för sin nya uppgifter. Med tanke på den massiva ökningen av arbetsbördan så måste någon ha jobbat hårt med motivationsnivån där 🙂
Bland mina fellow byggkonsultkollegor så är det annorlunda. Inställningen rör sig från lätt cynisk via behärskat skeptisk till svårt sarkastisk. Men på ett bra sätt förstås. Man är ju ingen bakåtsträvare liksom.
—–
Jag har tidigare mest intresserat mig för är hur slutspurten skall ske och det komplikationer skall hanteras när allt måste vara färdigt innan folk flyttar in. Det är inget vi har prioriterat tidigare.
Det som blev aktuellt nu i dagarna var vad kravet egentligen blir på de handlingar som skall skickas med i anmälan (tidigare bygglovsansökan). Kollegan Robert på Archicon hade pratat med en beställare som fått beskedet att det behövdes en KA och ett förslag till kontrollplan redan i det skedet. Alltså innan du vet om du får bygglovet. Vi kom fram till att det är bättre om vi kan komplettera med det sen (alltså som det var förr i tiden, typ förra veckan)
—–
Det kommer ta ett tag innan det funkar smidigt och det blivit en praxis att följa, man måste prova lite. Det kan ju ha tagit hundratals år innan någon kom på att banan och choklad faktiskt funkar väldigt bra ihop, gärna då kompletterat av lite nötter. Den menyn blir som en omstart för en trött byggkonsult när han sätter sig på skolbänken halv fem på eftermiddan.
Så om lagenstiftarens vackra intentioner är bananen, så är tjänstemännen chokladen (OBS minst 72% cacao) och vi andra – ja, vi är väl i så fall nötterna.
—–
(Mera på Sync Blog om nya PBL här)
Fuskbyggarna – krossade av TV4
Nej, byggfirman X-tra Lagon är varken fuskbyggare eller krossade men Sync gör som TV4, skriker ut en braskande rubrik för att få sökträffar = uppmärksamhet (i TV4´s fall = reklamintäkter).
Den som läst här på Sync Blog är bekant med fallet, annars kan ni klicka på sökningen ”x-tra” och läsa åtta inlägg på raken med start kvällen den 3 mars. Det lämnade en del frågetecken när TV4 plötsligt ställde in sista avsnittet. Samtidigt som byggaren på sin hemsida la ut en massiv dokumentation om det aktuella fallet. TV4 hänvisade till personliga skäl, i övrigt knäpptyst.
Idag kom en kommentar från Maria Halvarsson, jag klipper in den i sin helhet här:
Hej på er.
Ville bara berätta att vi inte har nån deal med TV4. Kanske synd, då kanske man hade kunnat få ersättning för den häxjakt man blivit utsatt för.
Eftersom programmet aldrig sändes kan vi inte heller anmäla dem till Granskningsnämnden eller försöka stämma dem. Men det var väl därför programmet inte sändes.
Kanske var för stor risk att själva bli uthängda.
Dom ville nog visa hur ”goda” och ”gentila” de är som inte visade programmet pga ”personliga själ”
Vi har valt att inte kommentera nånting om detta, trots att vi blev fullständigt nerringda av tidningar, radio m.m. Det har redan varit alltför jobbigt, så vi orkade helt enkelt inte.
Vi vann striden. Det är allt som betyder något.
Vill tacka alla er som lagt ner tid och kraft för att debattera om detta. De flesta har ju tydligt tagit ställning för oss.
Som en extra information, kan jag berätta att trots all feedback som vi fått så har vi inga förfrågningar på jobb sedan detta hände. Folk blir rädda om dom går in på nätet och ser vårt namn associerat med namnet ”fuskbyggarna”. Dom tar en annan hantverkare ”för säkerhetens skull”
Så egentligen kanske TV4 ändå vunnit.
Om detta fortsätter så kommer inte företaget att överleva. Vi är ett så litet företag.
Men tack SYNC och alla er andra för ert engagemang.
MVH Maria (Leif ”HAVVA” Halvarssons fru)
—–
Vad skall man säga?
Nordisk Film har sannolikt gått över gränsen några gånger för mycket, TV4 har dragit öronen åt sig i sista stund. Prestigeförlusten är snart glömd hos den stora massan och det ekonomiska bakslaget löstes internt. Kvar står Byggfirman X-tra Lagon Produktion utan kunder och en enorm goodwill-skada.
TV4 har förstört deras verksamhet och möjlighet att tjäna pengar. Skamligt.
TV4 har varit helt tyst. Skamligt och ynkligt.
Det skulle vara ytterst intressant att se den annars så seriösa journalisten Lennart Ekdal och den genomgoda och ärlige Martin Timell debattera pressetik och en gnutta moral med Maria Halvarsson en timme på bra sändningstid. Det vore ett lämpligt straff.
—–
(kanske, kanske, kanske blir det en långkörare ändå om årets Fuskbyggare-produktion. Jag tycker man kan se tecken på att Martin Arkad på Järntorget Bostads AB och Bengt-Åke Sparrman på Sparrman & Nätt inte ger sig så enkelt de heller – Tingsrätten 2012?)
—–
Sync Blog 