Följ konversationen

I ett inlägg här så luftade jag en tråd på Veidekke-VDns blogg. Där finns ett svårt förargad kund.

Han har kommenterat här och fått en ganska fin dialog med kommentatorn Henrik.

Jag har inte så mycket att tillägga i dagsläget, det hinns inte med . Jag jobbar dubbla skift för att undvika just detta att en byggherra skall få det här problemen i ett aktuellt projekt.

Jag är fortfarande rätt övertygad om att problemet grundar sig i att man misslyckats med att kommunicera med kunden. Ett klassiskt problem där entreprenadbesiktningar blandas ihop med köparnas tillträde och där avtalsrelationerna inte är tydliga för ens de inblandade.

Sen är det väl i och för sig viktigt att balkonger inte ramlar ner 10 våningar i huvudet på någon stackare, det är i så fall strax under skamgränsen 🙂

Läs här.

– – – – – –

Sverigekartan så som vi ser

Min far upprepade gärna en del skämt under vår uppväxt, till exempel:

Militärer: ”Om inte verkligheten stämmer med kartan så är det kartan som gäller!”

Min bror Anjo har gjort en karta idag som just nu dupliceras på Twitter i en farlig fart. Helt säkert största underhållningen i de kretsarna så här långt på dagen. Enligt farsans devis så gäller den oavsett om den faktiskt stämmer eller inte.

Humor, vänliga giftpilar och viss självinsikt.

– – – – – –

Vi har humor här i Glenn-land, det vet ju alla.

Veckan som gick var riktig rolig när GP listade de hundra personer som kan betraktas som makthavare över diverse områden. Industrifolk, fastighetsmagnater och popsångare i en ganska bred och fin lista. Många namn vi kan vara stolta för. Även politiker och journalister fick vara med, vi tycker om dem med ibland.

Har inte järnkollat men byggentreprenörer verkar trots allt saknas på listan. Jag menar – Stefan Allbäck borde ju haft en plats på den innan det rasade, och han var väl inte helt ensam?

– – – – – –

Sen kom Handelskammaren med en skrift av den förre GP-medarbetaren Robert Odenljung om Göteborg – En underhållande del av Sverige. Mycket intressant. Speciellt jämfört med uppropet Vakna Göteborg.

Men Kronér, Loket och Glenn Hysén??? Är det våra galjonsfigurer? Goa gubbar allihopa, men inget vi vill skylta med eller vara kända för?

– – – – –

Det skulle vara intressant att se en lista över Sverige i stort (dvs Stockhom med omnejd) , gjord efter Handelskammarens kriterier om det nu funkar. Aktuella TV-personligheter, kända artister och några till skulle väl hamna där. Trots att de inte är de vi helst identifierar oss med.

Min gissning – Kungen kommer högt upp, den som bäst imiterar kungen Robert Gustavsson och hans kompis Henrik Schyffert förstås, Blondinbella och Kissie – no doubt. Kommer tyvärr inte på någon fotbollsspelare från den sidan landet, men den där Zlatan är ju alltmer känd (har dock inte fått sex getingar i Expressenbetyg än vad jag vet).

Känner mig rätt nöjd med Glenn. Trots allt.

🙂

– – – – –

(och ja, jag vet – jag har ju flyttat en bit från stan – bor på ”okänd mark” – men gillar Glenn ändå)

Det vänder nu, det känns så

2011 var ett bra på företaget Sync.

Vi startade 2008, marknaden försvann ner i ett svart håll. 2009 var en lite återhämtning men ganska uselt ekonomiskt. 2010 var återhämtningen färdig. 2011 var ett bra år, lite substans och stadga. Mycket jobb och rimligt betalt.

Men. Även när det går bra kan det vara jobbigt. Ett projekt som blivit onödigt grinigt, ett annat som varit skakigt av en aktör (inte Sync) med darrig kassa. (jag sparar den bloggposten, men Förtroende är absolut nödvändigt för att man skall kunna bedriva verksamhet med liten kassa och stor omsättning). Nu känns det som de snart är på banan igen, bägge två.

Det känns inte bra när det strular och någon riskerar att råka illa ut. Jag funkar inte lika bra då. Jag bränner energi på fel saker, analyserar och kaosteoritiserar. Insåg idag att jag borde göra mer som den kollegan som in i vuxen ålder spelat handboll. In på sexmeterslinjen och kriga bara, man får ta stryk – so what. Till slut hittar man möjligheten, så gör man mål.

Så nu vänder vi de projekten, spelar offensivt, vinner matchen.  In och kötta. Ända in i kaklet. Bollen är rund. Hela matchen måste va slut innan signalen ljuder.

Vi har dessutom kanske kanske draftat ett framtidslöfte denna veckan och kan möjligen sajna ett internationellt namn med rutin inom kort. Går det i lås, ja då, då är vi plötsligt ett grymt mycket starkare lag.

2012 verkar bli ett riktigt bra år på Sync 🙂

– – – – – –

Ibland blir det fel

Ja, ibland blir det fel. I vissa byggprojekt blir mer fel än andra. Vissa bostadsköpare blir värre drabbade än andra. Några köpare blir grymt missnöjda. Så är det.

Men. Några blir ju faktiskt rätt nöjda, trots allt. Vad beror det på?

– – – – – –

Veidekke är en av rätt många byggare som gör en del egen-regiprojekt där man bygger bostadsrätter. Per-Ingemar Persson är chef på Veidekke och dessutom en någorlunda byggbloggare. Betyget någorlunda får han för att bloggen är lite väl sporadisk, positivt dock att han verkar skriva själv. det finns betydligt mer slätstrukna och tråkiga VD-bloggar på annat håll.

Just nu vet jag inte om Per-Ingemar tycker bloggen är speciellt kul, en väldigt arg bostadsrättsköpare har gett sig fan på att ta matchen med chefen själv. Den som läst mycket på Syncbloggen känner till Berra och de tirader han knappat in. Ungefär så fast här är det en person som träder fram med namn och konkreta exempel på det han anser vara fel. Han är arg, besviken och stridslysten.

Det hela är naturligtsvis både sorgligt för bägge parter, för oss andra byggprojektnördar är det intressant av flera anledningar.

Köparens resonemang och argument är färgade av känslor och alltså inte alltid helt logiska. Veidekke-VDns svar är sannolikt silade genom en jurist och kanske även av någon marknadsfigur som bevakar att intet ord blir fel med tanke på möjliga rättsprocesser. En offentlig blogg är knappast en bra plats att föra den diskussionen på, den frustrerade köparen ser det nog mer som möjlighet att skada motparten genom just offentlighet. Jag gissar att man internt på Veidekke har diskuterat att helt enkelt ta bort köparens kommentarer, jag tycker det hedrar dem att man låter det finnas kvar på nätet.

– – – – – –

Jag har natuligtvis också haft olika nöjda kunder i de projekt jag deltagit i genom åren. Skalan går från ”hoppas vi aldrig ses igen, idiot” till en  ”åh, vad roligt att ses igen”-kram när vi råkas. Ja i extremfallen då, och så några som bara är lagom nöjda då, vare sig mer eller mindre.

Vi har inte själva kört några egen-regiprojekt vad gäller bostadsrätter men varit inblandade i rätt många. I några av dem fanns det missnöjda kunder. Typ Berra eller Veidekkes köpare/bloggkommentator Olav Björk.

Även om det sannolikt finns några kunder man aldrig lyckas med (~5% enligt en luttrad husbyggare) så måste ändå ansvaret för detta ligga på byggaren.  Min erfarenhet säger att de flesta köpare har ganska stort tålamod och ganska stor förståelse för problem som kan uppstå. Erfarenheten säger dessutom att de kan förbli nöjda kunder även om bygget blir försenat, även om allt inte blir perfekt i detalj. Om en balkong riskerar att fall ner från tionde våningen så går faktiskt även det att förklara om man samtidigt hanterar problemet. Det som krävs är att man kommunicerar och att köparen behåller förtroende för byggaren genom hela processen.

När förtroendet sviker så börjar börjar köparen leta fel, när man hittat felen börjar man skicka brev. Brev som ändrar karaktär när kunden känner sig fel behandlad, från besvikna brev till arga, frustrerade brev.  Arga, frustrerade brevsom liknar det man kan läsa på Per-Ingemars blogg.

– – – – – –

Medelålders Vita Män får konkurrens

Sync Blog har ju raljerat om vår klubb  Medelålders Vita Män (MVM) några gånger, Calle Fridén är med i den, tror jag. Nu finns det tydligen en konkurrent i etern som listar Vita kränkta män.

Jag tänker så här – Det är i stort sett samma gubbar, bara ett vidare åldrsspektra 🙂

Läs själv.

– – – – – –

Just idag var det ingen som dog

En ganska bra dag idag alltså.

Igår morse hörde jag ett inslag på bilradion om olyckorna på byggena och hur man nu ”tagit första steget” mot en bättre arbetsmiljö. Det handlade om att Skanska certifierat sig för arbetsmiljö, så någon på pressavdelningen där måste lyckats med sina utskick. Thomas Emanuelsson på Byggtolvan fick kommentera och var naturligtvis positiv, han och alla andra vill inte att det skall dö 12 människor det här året, så som det gjorde i byggbranschen 2011. Det är bra, så långt. Nu är det dagliga arbetsmiljöarbetet i och för sig ett evigt tjat om enklare saker som städning, handskar, skyddsglasögon, hörselskydd, skyddsräcken och ställningar.

Att det skulle vara det ”första steget” är förmodligen en journalists olyckliga ordval, det har tagits både jättekliv och myrsteg som gjort mer nytta, tror jag. En certifiering är ett slags kvitto på att man har ett system. Det finns tyvärr mängder med exempel på system av olika slag som inte är värda mer är det tjocka, blanka pappret med guldram som det dyra diplomet är utskrivet på.

Jag är övertygad om att Skanska satsar stort på säkerhetstänkandet, man hade en ju bland annat ambitiös Safety Week i höstas. Alla arbetsplatser hade genomgångar och fokuserade på säkerheten, informationskampanjen internt lär ha varit massiv. Men när arbetsledaren på Skanskabygget intill oss måndagen efter ändå åkte med på hjullastarens nedersta fotsteg så hade knappast den föregående veckans säkerhetstänk satt sina spår. Då var allt som vanligt.

Skanska är i gott sällskap här. Jag har en god vän som jobbar enbart med arbetsmiljön på en av de andra byggjättarna, NCC. Han säger samma sak – det är attityder som är problemet. Vi har regler, hjälpmedel och kunskap. Men om vi inte använder det så är det spel för gallerierna.

– – – – –

Idag låg det en kran omkullvält på Lindholmen. Jag skulle på möte hos en byggfirma som sitter i grannhuset. Olyckan måste skett en kort stund innan jag kom dit. Bilden överst är tagen vid en entré där det rör sig mängder med folk.

Kranen hade vält från Skanskas hotellbygge, landat på en låg byggnad med ett konferansrum, kroken slog igen skärmtaket vid entrén. Ingen skadad. Från vad jag såg hade kranen gett med sig nära chassit, jag kunde inte se om det var en brusten vajer eller vad som fallerat. Det kan knappast varit för mycket last i kroken, det låg inga mängder vid skärmtaket. Kranen hade pajat, helt enkelt.

– – – – –

Det måste kännas motigt att jobba med arbetsmiljö på Skanska idag. Ganska orättvist så får de vara med i TV och tidningar idag också, fast då under tråkiga omständigheter. Bilden av den farliga byggbranschen späs på. Och kranen ägs ju faktiskt av företaget Kranexpressen , sannolikt är den besiktigad på rätt sätt. En kran som pajat på ett märkligt och oväntat sätt. Arbetsmiljöarbetet på det bygget kan ju ironiskt nog samtidigt vara av absolut världsklass.

Tur ändå att kranen hamnade där hamnade och att ingen stod under det där skärmtaket. Hade den svängt 45 grader åt vänster så hade det kunnat bli en hyfsad katastrof i kontorshuset intill där arkitekten fått fria händer och bjälklaget på några våningar kragar ut betänkligt. Hade den svängt 45 grader åt höger hade den landat på AF Byggs arbetsplats intill, fullt med byggubbar där då. Hade kranen svängt 90 grader höger och fallit utmed Skanskabyggets fasad hade den sopat med sig en eller ett par bygghissar och ett okänt antal människoliv i en fasansfull olycka. Hemska tanke.

– – – – – –

Man får skilja på äpplen och apelsiner. Vi kommer aldrig helt att kunna undvika den här typen av olyckor. Däremot finns det ingen anledning till att slarva med städning, handskar, skyddsglasögon, hörselskydd, skyddsräcken och ställningar. Det kan vi påverka.

– – – – – –

GP om olyckan.

Syncbloggen lovar inget

Nej, det är ingen idé.

Ingen idé att lova att blogga om saker som jag sen inte hinner med. Jag har ju en rad ämnen på kö i dåliga-samvets-banken. Ena gången lovade jag att bevisa för beställaren Viktoria att ÄTA-arbeten är till nackdel även för entreprenörer, en annan gång lovade jag att göra en utförlig bloggserie om byggkalkylerande, en tredje gång var jag kaxig nog att utlova en doktorsavhandling om kundanpassning i bostadsprojekt. Av det blev det intet.

(jag gör en paus för kommentaren – ”skyll dig själv” – det känns välförtjänt)

– – – – – –

Syncbloggen tjänar inget annat syfte än att jag skall få skriva av mig lite om allt som snurrar i skallen på mig. Jag har bestämt mig för att bloggen inte skall bli en belastning, ett måste-göra eller en plats för krystade inlägg för att hålla  skenet uppe. Hösten 2011 har det varit betydligt glesare mellan inläggen, just därför. Så det är glädjande ändå att det är såpass goda siffror på årsredovisningen från WordPress.

Tack för det 🙂

– – – – – –

Men självklart satsar vi på ett friskt byggblogg-år 2012 – eller hur?
Rotpartnern, Mats på Byggtjänst, Byggidioterna, Robert på Archicon, Jens på DipartDan Engström, Kunskapsflöde och alla andra som knyter an till byggbranschen. Några som kan bli intressanta men ännu inte kommit igång på allvar är Boverket bloggare, ett intressant gäng helt klart.

Den avgående chefen för Byggvärden, Fredrik Karlsson, har lovat fortsätta sin bevakning från ny adress på Ny Teknik, det gillar vi. Kanske kommer det en ny kraft in på blogg-planen när den nya chefredaktören tar vid. Hoppas på det 🙂

– – – – – –

Jag hugger i sten

…eller – God fortsättning – som man säger. Julen är slut, jullovet pågår och jag tänkte stjäla några dar från jobbet och ägna mig åt familjen.

Julefriden på jobbet är inte helt komplett dock, ett par projekt som oroar. Det ena hjälper kollegan mig att lösa, där hugger jag bildligt i sten. Det andra står inför ett avgörande, på måndag krävs ett tydligt besked från flera håll. Vi får se hur det går.

– – – – – –

Just hugga i sten mer bokstavligt är annars det roligaste vi har att fundera på just nu. Kollegan har i sitt jobb med VSBK sytt ihop en resa igen. En resa för konstnärer, fastighetsägare, byggkonsulter och entreprenörer. 2008 var vi på en första sån resa, då till Portugal, Monte Lavar. Det var fantastiskt.

I slutet på februari 2012 åker vi till Indien, 10 dagar. Det finns ett par platser kvar att fylla upp, än så länge.

”I Mahabalipuram, som ligger i delstaten Tamil Nadu med sina 14.000 invånare, ligger Sculpture plattform India.  Mahabalipuram är hjärtat i den indiska stenindustrin och ett Mecka för indiska konstnärer som arbetar i sten. I staden finns 100-tals skickliga stenarbetare och det har så funnits i över 2000 år.

Sculpture Platform India är uppbyggd för konstnärer och stenarbetare och erbjuder möjlighet för intresserade att arbeta i, eller prova på att arbeta i sten och brons.

Du får mycket grundläggande utbildning i bearbetning av indisk granit, såväl som i mjukare stenarter såsom marmor och kalksten. Nestor Stefano kommer också att lägga ett konsthistoriskt perspektiv på hur stenindustrier och konstnärer arbetar med sten i Indien såväl som i andra delar av världen. Studiebesök kommer att genomföras på stenindustri i närområdet med utgångsläget att kunna finna lokala tillverkare av byggnadssten, såväl som på historiska platser med dess grandiosa stenskulpturskatter.” 

– – – – – –

Först skall vi reda ut verkligheten, förstås.

God fortsättning, alltså. 🙂

– – – – – –

God jul

God jul. Eller – God Jul.

(språkpoliser på twitter har diskuterat detta – jag säger, och?)

Den här bloggen tar julledigt. Det blevt snålt med bloggandet hela hösten. Det har varit onödigt spännande att jobba de sista månaderna. Lite för mycket att göra, lite darr i luften att allt inte går helt bra ute i branschen, lite känsla av att 2012 kan bli ett tufftår för många.

Hade tänkt uppdatera här med mingelbilder och annat från vårt stora Julknytkalas men inte ens det har hunnits med. Det kommer vad det lider.

Nåväl. Just nu är det skitsamma. Det är jul. Vi skall ut i morgon hela familjen och göra vår traditionsenliga granstöld. Fram till att den är på plats och vulgo-klädd så klipper vi in en annan gran. Den är också stulen. På internet.

God jul och gott nytt önskar Sync, Syncbloggen och jag 🙂

—–

UPPDATERING:

nu är grannen på plats, tomtemor och rumpnissarna sjunger och dansar glatt…

—–

—–

Platschef sökes – någon som vågar?

Fick ett mail i går om en person som inget hellre önskar än att få jobba, arbetstillståndet är precis klart. Kvalifikationerna är de många arbetsgivare i byggbranschen söker efter.

Utbildning: Business Managenment på universitetsnivå (administration och teknologi)
Arbetslivserfarenhet: 10 år på olika positioner (t ex som urklippet nedan från en anställning)

– – – – – –

Den här personen pratar inte svenska, men – hey – vad spelar det för roll? Vi kan ju engelska, eller hur?

Någon som vågar sig på en anställningsintervju?

– – – – – –

Mer om Platschef sökes på Sync Blog

– – – – – –