Standard

Publicerat av

Publicerat den

19 april 2011

Publicerat i

Övrigt och allt annat från Syncs lilla värld

Kommentarer

10 kommentarer

Samhällsbyggare – Entreprenad 2012-2032

Samhällsbyggare! – Vem tar den den entreprenaden?

Förfrågan:

Kortfattat skall omfattningen av entreprenaden vara att entreprenören svara för energioptimering av samtliga befintliga bostäder, bygga nya bostäder i erforderlig mängd med nollenergiteknik och till 30% lägre boendekostnad än index 2011, säkerställa ökad integration, säkerställa minskad segregering, säkerställa minskad arbetslöshet, säkerställa minskad kriminalitet och se till att alla har det bra i största allmänhet – ja alltså, typ nöjda och så.

Och ja – Vi sätter stort vikt på ”mjuka värden”.

Ekonomi

Vi vill köpa till lägsta pris och få väldigt mycket för pengarna.

Priset skall vara fast utan indexreglering.

Anbudföreskrifter

Upphandling skall ske enligt LOU (Lagen om Offantlig Upphandling)

  • Erfarenhet från likvärdiga projekt kommer premieras
  • Anbud skall komplett.
  • Reservationer accepteras ej.
  • Sidoanbud granskas endast om godkänt anbud erhållits

Anbud lämnas inom 30 dagar i ett förslutet kuvert märkt med
”Samhällsbyggare med totalt ansvar” på Syncs kontor (3:dje vå, längst in till vänster, lägg den på bordet om vi inte är där)

Frågor ställs till vem som helst, alla är ju inblandade på något sätt.

—–

Förlåt om det blev tramsigt.

Jag tänkte ta min pamflett från torsdagskvällen ett steg till. Det handlade om ordet Samhällsbyggnad och hur vi använder det i byggbranschen. Både Mats på Byggtjänst och Fredrik på Byggvärlden lämnade länk och kommentar på sitt håll, det gladde mig. Jag tror jag nådde fram till dem, men är orolig att jag annars inte var tillräckligt tydlig.

Så jag skrev och skrev och skrev så mycket att jag fick klippa bort alltihop. Eventuellt återkommer de texterna i annan form på ämnet om vem som egentligen är samhällsbyggare.

Min slutsats är att alla är samhällsbyggare. Alla.

—–

Standard

Publicerat av

Publicerat den

18 april 2011

Publicerat i

Övrigt och allt annat från Syncs lilla värld

Kommentarer

5 kommentarer

Nya PBL skakar om landet Sverige

Är det en jordbävning? Är det en orkan? Är det en folkstorm?

En storm i ett vattenglas? En tidningsanka? En tummetott?

Nej. Nya PBL har nått tidningarnas rubrikmakare.

—–

Jag tycker vi reder ut det en gång för alla.

Den 2 maj börjar vår nya Plan- och Bygglag gälla, PBL. Inget konstigt med det. I den lagen finns del nya regler som bland annat ökar arbetsbördan för kommunernas tjänstemän, enligt gissningar ca 25%. Inget konstigt med det. Sen byter vi titeln KA mot det nya KA. Inget konstigt med det.
(möjligen lite fantasilöst)

Ok, det blir alltså mer att göra och allt skall ju betalas – alltså blir det dyrare.

—–

Det det handlar om i tidningarna är att bygglovsavgiften chockhöjs, så vi tar väl det.
( att jag som är byggkonsult och KA också kan ta mer betalt är konstigt nog inte så uppmärksammat)

Jag tror TT är skyldigt till en del här. Flera tidningar har plankat TT och använt ordet ”chockhöjning!”. JAg tyckte till och med att det var med på löpet hos någon. Räkneexemplet är mer än lovligt dumt

”Så kommer bygglovsavgiften för ett plank i Sjöbo kommun att höjas från 850 till 3.100 kronor (+265 procent) och för en mur i Bjuv från 714 till 3.150 kronor (+341 procent)”

 Helledudanedå.

—–

För ett par dar sen var vi hos Lerums Kommun och fick höra bygg- och miljöenhetschefen berätta om höjningarna. En villa ökar från 15 000 kr till 18 000 kr. Vissa grejer blir billigare, de flesta lite dyrare. Vi var drygt tjugo blivande KOntrollansvariga som lyssnade, ingen av oss undrade över bygglovskostnaderna.

För någon vecka sen hade Stadsbyggnadskontoret i Göteborg en infokväll om nya PBL. Som tur var tittade i alla fall jag in och sa hej, tur för annars var det knappt någon där. LIte gulligt faktiskt när tjänstemännen stod där i rad, två stycken vi varje ståbord, med en laptop och nyutbildade i sin kommande uppgift. Göteborgs fastighetsägare var inte så intresserade av detta.

Så i fredag så var det info på CMB Chalmers. Wallenstams jurist ihop med sina gamla kollegor på Mannheimer Swartling höll ett föredrag. Jag skulle varit där men hann helt enkelt inte, jag har fått infon per mail istället .
(missade dock frukostbuffén =fail)

Sammanfattning av info – kommunerna vet inte riktigt hur det skall gå till och hur de skall hinna med. Kostnaderna är nog de minsta problemet. Fundera istället på att de skall lämna besked inom 10 veckor på vissa frågor, tänk på att de skall hantera slutbevis skyndsamt och glöm inte att de skall ut på fältet mycket mer än tidigare. Det kommer bli problem.

—–

Jag kollade i min dator nyss hur mycket bygglovsavgiften utgör. Svårt att sen en entydig siffra men någonstans 0.5-1 % av hela projektet (skall kolla detta bättre). En villa som kostat 15 000 i bygglov ökar till 18 000 kr så stämmer det väl. Den utgör en halv procent av totalen.

Det här kanske låter illa men en 30% höjning av avgiften är i praktiken försumbar. Det är alltså ynka promillen på den totala kostnaden. Förlåt, jag ångrar mig direkt. Ingen kostnadsökning skall försummas, vi skall ju sänka våra kostnader med 20-30% och har inte råd att slösa på något.

Men fundera då på om den nya rollen som KA (Kontrollansvarig) med  krav på att vara certifierad, krav på flera sakkunniga och en massa certifieringspapper. Tänk på hur kravet på att slutbeviset skall vara klart innan man tar en byggnad i bruk faktiskt förlänger byggtiden om man drar det till sin spets. Glöm inte all ökad administration i projekten på grund av detta.

—–

Jag tror inte nya PBL sparar in så mycket pengar till oss, tyvärr. Jag tror inte den kommer kosta så mycket heller. Promillen.

Jag kan inte låta bli att citera mig själv när jag citerar ”Bygg – helt enkelt!” (SOU 2008:68). Det var ett tag sen nu, jag skrev om den för nästan två år se. Jag tycker deras sätt att finansiera krångligare admin och fler pappersvändare är så fantastisk.
(gissar att man satt på Statskontoret en sen kväll, ett gäng gubbar som hängt av sig kavajerna och kavlat upp ärmarna, spyfärdiga och med hets att bli klara. Sista frågan – Hur skall vi finaniera skiten då? typ så)

Så man skrev så här:

”Kostnaderna för utbildning och certifiering av AA och särskilt sakkunniga måste ställas mot de i princip omätbara samhällsekonomiska vinsterna i form av höjd kvalitet i byggandet.”

Nuff said.

—–

Detta chockämnet på Byggvärlden, Expressen, DN  och lite mer sansat i bloggform.

—–

Standard

Publicerat av

Publicerat den

17 april 2011

Publicerat i

Övrigt och allt annat från Syncs lilla värld

Kommentarer

7 kommentarer

Huset som gud glömde (att överlåtelsebesiktiga)

DN kör vidare med sin Boskola. Sync Blogg skuggar tappert, korrekturläser, kompletterar, vrider och vänder.

Det är våra favoritämnen, som till exempel när man skall bygga nytt  eller när man köper bostadsrätt. Idag handlar det om den överlåtelsebesiktning som behövs när man köper en fastighet (=ett hus).

Den besiktningen har jag råkat på i flera olika sammanhang. Oftast då när någon låtit utföra en sådan och fått ett protokoll med noteringar om ”fortsatt teknisk undersökning krävs”. Det betyder normalt sett att här är något tokigt, här är något som besiktningsmannen inte vill ta på sitt samvete, här är alltså något lurt. Det skall man inte blunda för även om det är surt att tänka så när man just hittat sitt drömhus. Istället skall man ta tillfället att omförhandla priset och sätta ett pris på problemet. Sen köper man sitt drömhus i alla fall, fast billigare.

Någon enstaka gång händer det att en köpare helt struntar i den besiktningen. Kanske för att han tyckaer han kan själv, kanske för att han tycker den är dyr, kanske för att han inte begriper bättre. Det kan bli katastrofala följder och knäcka vem som helst. Jag har skrivit om det här, det är en väldigt sorglig historia om fukt och mögel.

Jag hoppas att jag aldrig mer behöver träffa på det.

Snåla inte inte in på besiktningen.

—–

Standard

Publicerat av

Publicerat den

14 april 2011

Publicerat i

Övrigt och allt annat från Syncs lilla värld

Kommentarer

4 kommentarer

Samhällsbyggnad – Hur hänger det ihop?

Samhällsbyggnad kallar sig en avdelning på det stora konsultbolag jag jobbade på förut.
Samhällsbyggnad heter en lista som jag är inpetad på av en twittrare.
Samhällsbyggnad används ibland när ordet byggbranschen inte räcker till eller passar in.

Samhällsbyggnad – Vad betyder det egentligen?

—–

På Trenddagen 2011 var det en del  om samhällsbyggande tycker jag.

Örjan Wikforss, professor i projektkommunikation på KTH och arkitekt, pratade om stadsplanering, om vårt rörelserum (staden) och som jag tolkade det varnade han för just det system tänkande som nu eftersträvas. Han tyckte att han hade hört pratat om högre industrialisering i förtio år . Han frågade retoriskt om vi kanske vi nått den nivå vi skall ha. Han påpekade också att vi inte mår så bra om inte staden funkar bra, om vi slarvar med vår stadsplanering och rumplanering. Lika retoriskt frågade han om vi har råd att tänka så kortsiktigt.

Och så på slutet stod storbolagen i form av  Skanska som visade ett byggande lite mer systematiskt än normalt och NCC som stolt visade upp den tekniska briljans och precision som numera finns i anläggningsprojekten. Konstruktioner och hus som är anpassade till produktionen. Precis i miljonprogrammen.

Och igår var jag och kollade på Ncc´s P303. Enligt en arkitekt jag pratat med ”extremt tråkiga hus”.

Byggaren vill förse marknaden med snabba, billiga system att bygga bostäder och vägar. Arkitekten och professorn vill bygga en stad man mår bra i.

Samhällsbyggare allihop.

—–

Debatten om Göteborgs yttre områden och samhällsbyggandet som skedde för förtio år sen har tydligen nått ända till Stockholm, det är en debatt som Mark Isitt har satt fyr på. Det handlar om arkitekturen möjligen är vållande till kriminalitet och ohälsa i miljonprogramsområden som Hammarkullen och Biskopsgården i Göteborg. Alla är inte överrens om det och det är ett smärre gängkrig i GBG´s förorter just nu, fast det förs mer i de fina salongerna och via den lokala blaskans debattsida.

Fredrik på Byggvärlden är inne på det här, och i den begränsade skara som bloggar om byggbranschen så finns också Rotpartnern, Fredrik Olsson. Hans företag jobbar väldigt mycket med just dessa områden, han har nog en väldigt bra bild av problemen ur flera synvinklar. Det är klart att man som fastighetsägare måste fundera på kassaflöde som fastighetsägare, alltså Fredriks uppdragsgivare.

Fredrik och Fredrik är ju kloka pojkar, en av dem är chefredaktör och FB-kompis med Isitt, den andre är VD för en av de stora aktörerna på konsultsidan när det gäller stora ROT-jobb. Fredrik och Fredrik är samhällsbyggare.

Vad har jag och komma med här?

Född i Bergsjön. Uppvuxen i sjukhusbostäderna nära Östra Sjukhuset, bodde där i arton år. Flyttade sen till Lövgärdet. Idel ädel adel – bara miljonprogram. Min erfarenhet av miljonprogrammet är alltså att växa upp där som barn och boende. En åttabarnsfamilj i en fyrarummare på knappt hundra kvadrat. Äldsta syrran hann flytta innan den yngsta föddes. Det kunde bli lite Taikonstämning där ibland.

—–

Jag skulle så väldigt gärna klistra in en favoritteckning här av den fantastiske Jan Stenmark. Den föreställer några barn som springer barfota i gräset och leker indianer, ett stenkast från höghusen. Bildtexten till teckningen är tagen från min barndom. (OBS – ej exakt citat)

– Vi förstod inte då att vi var olyckliga.

Ironi. (Klipper in en bild på mig själv istället. Från sjuttio-nånting.)

För det var en lycklig tid, jag kanske inte alltid begrep det då men jag har fattat bättre sen. Om det finns människor som tror att det per automatik är misär att bo i ett sexvåningshus, de har fel. Så jag förstår dem som bor i de höga husen i Hammarkullen, som trivs med det och som reagerar på debatten som förs över deras huvuden.

—–

Ja, i alla fall, boendekarriären tog fart när jag fyllt 22, då flyttade vi in till stan, sen bytte vi lägenhet några gånger. Långt senare när barnen fötts så drog vi från stan, långt ut på landet till ett nybyggt hus.

Vad är det för problem man dras med i förorterna? Integration och segregering. Det är så svåra ord att jag måste kolla stavningen, jag kan knappt uttala dem. Men är det konstigt att det är just de problemen? Jag är en av dem som stack därifrån, ytterligare en som ville byta upp sig i status och ansluta till den vita medelklassen, först i city, sen långt ifrån både höghus och stad.

Men min insats som samhällsbyggare då? Gjort någon nytta i miljonprogrammen, Sync? Nja, tveksamt.

—–

Jag tror inte det är arkitekturen som är felet. Problemet är att vi stack därifrån. Problemet är att vi som drog lämnade tomma platser, platser som till del har fyllts upp av dem som har sämst förutsättningar av alla, flyktingar. Människor med lite förankring i vårt samhälle och noll chans att få ett jobb. Arbetslöshet och utanförskap är inte arkitektens fel.

Samhällsbyggnad? Lite mer än arkitektur.

—–

Standard

Publicerat av

Publicerat den

13 april 2011

Publicerat i

Byggbranschens hantering av pengar (och människor)

Kommentarer

14 kommentarer

Skvaller om bemanningsföretag och skurkar

Jag fick ju en liten öm tillrättavisning av Fredrik på Byggvärlden när jag skrev om bemanningsföretag och dess  roll i min verksamhet 2006.

Jag förstod med Fredriks kommentarer att jag missat att få fram budskapet med några dåliga formuleringar och tänkte börja om det inlägget inom kort. Det är en en inte helt problemfri relation som byggföretagen har till bemanningsföretagen Jag är helt övertygad om att branschen behöver den typen av tjänst, men det har inte landat riktigt än.

Tyvärr har några som kallar sig bemanningsföretag en del skumisar ute i kulisserna som solkar hela frågan. Det finns stora pengar i rullning och människor som kommer i kläm.

Senaste skvallret i stan säger att 11 personer är häktade från ett av de företagen och att det fattas 48 miljoner.

Spännande och tråkigt samtidigt

—–

Standard

Publicerat av

Publicerat den

13 april 2011

Publicerat i

Övrigt och allt annat från Syncs lilla värld, Nytänkande i byggbranschen

Kommentarer

3 kommentarer

P303 – 30% på 3 år

Jag var på studiebesök i morse hos NCC i Vallda. Där bygger man sitt P303-koncept för första gången. Bostäder med 2-, 3- och 4-rumslägenheter i tvåvåningshus.

NCC erbjuder fast pris, 11 995 kr/m2 – färdigt och klart. Exklusive markarbeten förstås och exkl anslutning och tomtförvärv och lite mer som vi kallar Byggherrekostnader i våra projektbudgetar, men ändå. Tolv tusen är rätt ok!
(Egentligen femtontusen med moms. Momsen måste räknas in i bostäder. Det är bra ändå.)

Jag åkte dit tillsammans med en bekant som jobbar mestadels som fastighetskonsult där med nybildande av bostadsrättsföreningar som specialområde. Vi pratade om hur smart det är att ha ett färdigt koncept till rätt pris. Det gör det enkelt för kunden, paketet är färdigt och klart. Priset är garanterat. Han jämförde med Sveriges framgångrikaste företag, IKEA och HM. Snyggt paketerat till fast pris. Enkelt att vara kund då.

För det är på ett vis en lättnad för dem som är exploatörer, man slipper i praktiken vara byggherre med en massa byggkonsulter, tjafs om kvalitetsansvar och ännu ett projekt där man skall uppfinna ett av de hjul som vi med stor säkerhet redan har.

Direkt efter besöket åkte jag till ett möte på ett arkitektkontor. Jag kunde glatt meddela att NCC nu säljer färdiga paket och att vi inte kommer behöva arkitekter mer – Ni kan klappa igen, typ. J
(Köper man P303 så är arkitektjobbet i projektet minimalt, i stort sett skall man placera kåkarna bra på tomten och göra situationsplan. Allt annat är ju klart.)

Invändningen från den arkitekten jag besökte är att det är tråkiga hus. Förstås.

—–

Rent tekniskt är det egentligen inte så nytänkande. Cellplastsystemet har funnits ett tag. Enkla och gedigna lösningar, inget lull-lull. Färdiga moduler för badrum känns som en rätt självklar metod numera. Byggmetoden är snabb och ganska okänslig för väder.

En sak som vi kämpat med i många projekt är tillval eller Kundanpassning. Det brukar bli rörigt, dyrt och tjatigt. Det är en tung administration som skall dras igenom. Jag och min resekamrat för dagen är helt överrens om att det egentligen är ett självförvållat problem, vi har själva öppnat upp för det. NCC säger med P303 rakt upp och ner att det inte går att påverka så mycket. Tillvalen är mycket begränsade och det är bra.

Det som jag gläds mest åt är sättet att jobba. Vi fick komma i på platskontoret och ta del av hur man tänkt och gjort. Säkerligen tillrättalagt men jag gilla det stenhårt. Det är illustrativt och noggrant redovisat, arbetsberedningarna är genomjobbade ordentligt, tankearbetet har skett innan bygget påbörjades. Det doftar LEAN och ödmjukhet.

Det verkar som man gjort läxan på ett bra sätt, jag tror man snart har en mall för hur det skall byggas på ett snabbt och smart sätt utan att göra fel. Då blir det bra ekonomi för byggaren också.

—–

Så byggaren blir nöjd med täckningsbidraget, exploatören blir nöjd med projektet och sin förtjänst, den boende blir nöjd med sin nya, prisvärda bostad (antar vi).

Alla nöjda. Ja utom en och annan arkitekt kanske.

—–

Namnet P303 kommer av att man stack ut hakan och sa att man skulle kapa kostnaderna 30% på 3 år. Det tror jag man gör genom att använda basic teknik, genomarbetade metoder och att bygga samma sak många gånger.

Jag gillar det.

—–

Standard

Publicerat av

Publicerat den

11 april 2011

Publicerat i

Övrigt och allt annat från Syncs lilla värld

Kommentarer

10 kommentarer

NCC´s P303 – Nyskapande bostäder?

På onsdag hoppas jag kunna gå på studiebesök och kolla in NCC´s satsning på billiga småhus, P303. Billiga i betydelsen låga kostnader, inget annat. Jag förväntar mig hög kvalitet och lång hållbarhet, inget annat funkar att att bygga idag.

Det måste vara så vi skall bygga i större mängd. Plattformstänkande, systemstyrda arkitektur och en absolut fast kostnad som stämmer med vad som går att hyra ut. Naturligtvis med minimal energiårgång i driften och lååååångtidsperspektiv på underhållet.

Det skall bli intressant.

P303

—–

Jag kollade i efterhand på Skanskas inlägg på Trenddagen 2011 hos Byggtjänst. Man pratade om sitt Exchange-koncept, där man kan bygga större flerbostadshus lite grann enligt samma principer som NCC´s  P303. Man har ett system som råder över arkitekturen, man har en kärna av trapphus, fläktrum och annat som följer med från gång till annan. För mig låter det helt rätt, vi behöver inte uppfinna hjulet fler gånger nu.

Sync lunchar frekvent och jobbar ganska tätt med en arkitekt som just nu har ett uppdrag åt Skanska i just det konceptet. Han och hans kollega tyckte häromdan när vi käkade indiskt att det kan vara lite bökigt att anpassa sig. Jag förstår det, för arkitekter jobbar ju inte bara med system och jämna 1200-mått, det finns en del andra aspekter som vi ingenjörer och strukturfashister lätt hoppar över.

Å andra sidan – att arkitekterna får det lite jobbigt känns som överkomligt för mig. Allt för den goda saken.

—–

Belackarna till systemtänket tar nästan alltid upp invändningen att vi inte vill ha ett nytt miljonprogram. Det ät lite tröttsamt tycker jag.

Det som NCC och Skanska gör är ju helt vanlig produktutveckling, precis som vilken industriverksamhet som helst. Man mallar formatet, styr in allt i ett system och strävar efter att få färre komponenter att sätta ihop på plats.  Allt för att kunna sänka pris och få jobben i konkurrens.

—–

Onsdag morgon så får vi se om man kan överraska med nytänkande lösningar och gott kaffe. NCC bjuder på både frukost och lunch, men jag tror vi är där tidigt och är osäker på om jag kan stanna så länge, kanske om Henrik Lindblad själv lagat  käket, vi får se 🙂

—–

Standard

Publicerat av

Publicerat den

10 april 2011

Publicerat i

Övrigt och allt annat från Syncs lilla värld

Kommentarer

4 kommentarer

En stabil grund, schyssta lokaler och läget, läget, läget

DN kör vidare på sin serie Boskolan tidigare uppmärksammad här – idag med del 3 där man sätter föreningens ekonomi under lupp. Det vill säga då bostadsrättsföreningen. Dessutom en snutt om hur det kan vara att få ihop en styrelse som funkar, det är inte alltid så lätt.

Det är inte mitt specialistområde men vi som är byggkonsulter gränsar till det och Sync är inblandade ibland. Vi gör en del underhållsplaner åt brf:er, vi hjälper några med att bygga vindslägenheter eller bygga om och några att byggas från start. Men det där att läsa bokslut och bedöma nyckeltal är inte min grej, däremot tycker jag det att det ofta finns en del bra att veta i brf:ens ekonomiska plan.

Så det här år inget tips om hur man skall göra, det är hur jag skulle tänkt om jag tittat på lägenhet och – märk väl – jag gör inte alltid rätt.

Som insnöad byggare så är jag intresserad av byggnaden förstås, och undrar om det står på en stabil grund. En gammal kåk som står inför en grundförstärkning måste ha en god summa i brf:ens renoveringsfond, annars kan de svida. Husets kläder är också viktigt, taket måste få lite kärlek ibland och fönstren håller inte utan underhåll. Inget av detta är något större problem om tidigare styrelser gjort sitt jobb, haft ordning på sin underhållsplan och också följt den.

Numera är dessutom den tekniska biten när det gäller energioptimering intressant. Både för samvetet och för de boendes plånbok är det viktigt att kåken drar så lite det är möjligt. De åtgärderna kan sägas vara kostnadsneutrala på sikt och inte påverka värdet men kan innebära en investering och lite pyssel för styrelsen.

En annan sak som jag lärt mig med tiden är betydelsen av att ha bra lokaler centralt. Den brf som ligger i centrala stan med butiksläge eller lämplig plats för restaurang är att gratulera. Intäkterna från dem är guld värda. Jag tror inte alla inser att lokalhyresgästerna faktiskt höjer värdet på lägenheten. Faktiskt så ser vi ibland boende i brf:er som inte inser att de är hyresvärd åt verksamheten och att butiken eller restaurangen betalar en god del av föreningens intäkter. Alltså indirekt den boendes egna intäkter.

En sista slag överkurs om brf:er är att kolla efter outnyttjad yta. Det är en fantastisk möjlighet att ha en byggnad mitt inne i centrum där det är möjligt att bygga mer uthyrningsbar yta eller att bygga fler lägenheter. Man skall i och för sig passa sig, det är lätt att göra en önskekalkyl. Ombyggnadskostnaden kan var lika hög som försäljningspriset men faktum kvarstår att det ändå är en god affär givet den avgiften per kvm som föreningen sen får in i all framtid. Mer om detta här.

Sen självklart så är läget viktigt, en attraktiv adress kommer vara attraktiv även i dåliga tider. Närhet till skolor, daghem eller systembolag (eller vad man nu värdesätter) kan förändras med tiden men bra utsikt försvinner inte så lätt. Närhet till kollektivtrafik brukar vara ganska stabil, det är bra

—–

UPPDATERING:
Nu när DN´s artikel är några timar gammal har den fått lite kommentarer, det går lite i den tonen som jag hade förra veckan. Folk vill ha mer handfasta direktiv. Den kritiken landar tungt även här på Syncbloggen, men jag tror inte man kan vara så mycket mer exakt. Det man bör göra är att skaffa den expertis som behövs.

—–

Mer på Sync Blog om bostadsrättsföreningar och deras relation till byggare här, här o här.

—–