Ja, vi är hemma i hemlandet igen efter några dygn i Danmark. En stuga som egentligen var ett stort hus, en pool, onödigt mycket mat och pysselgrejjor i överflöd. Detta inlägget handlar lite allmänt om det, inget viktigt, många bilder är det också. Mest internt faktiskt.
Vi har ju visat det vi käkade första dygnet.
Efter fredagsfrukosten snackade vi om datorer, backupper, program och projektsiter. Vi kunde som vanligt kostatera att vi slarvar med oss själva och sparar in på fel ställe.
Till lunch fick vi rester från gårdagen plus några köttfärsbiffar. Till fick vi kaffe och skidstafett. Sen blev det promenad.
Det såg så fint ut genom fönstret, men shit vad det kan blåsa kallt i Danmark.
En av oss vågade sig ner till stranden (för att ta en Iphone-bild som skulle ge känslan av storheten i Atlanten rättvisa?)
Så dags var det rejält kallt och byn Hjörring låg helt öde och stängd och vi hade irrat runt i över tjugo minuter. Hoppet om oss var nästan ute och vi skrev avskedsbrev i våra smartphones inför det stundande slutet. Då hittade vi räddningen.
Mycket märkligt och kanske lite magiskt så hade ett café öppet. Eftersom Danmark har valt en en annan väg när det gäller cafémenyer så fanns det precis det vi behövde.
Vi höjde den dagskassan rätt så ordentligt, men det var kallt – ok?
Tre rundor Irish Coffee och ett par öl på det. Förutom kvinnan bakom bardisken och hennes kille som kom förbi så var den delen av Planeten Jorden obefolkad den stunden. Vi var mycket kreativa ett par timmar där. Faktiskt. (intäktsmodeller, tänkbara kunder, nya tjänster vi inte haft förrut).
Sen gick vi hem och lagade mat.
Under tiden köttet var i ugnen gjorde vi ett grafiskt schema över de tjänster vi vill sälja och vilka människor vi vill skall ha Sync som arbetsplats inom närmsta åren.
Rostbiff gjord med kärlek, lite salt och lite peppar, serverad med lätt sotiga soltorkade tomater och portabellosvamp.
Sen – mest för att inte barnen helt totalt skulle idiotförklara oss – så blev det bad och bastu.
——
Mycket otippat så avslutade vi kvällen med att mina två kollegor satt med varsitt återupptäckt Facebookkonto och addade vänner kors och tvärs. Det testades chatfunktion och jag fick förklara varför det ibland står en liten röd siffra däruppe till vänster. (Välkommen till tjugohundratalet)
Ni fattar att jag behöver ta med dem ut i bland, va? För att utvecklas!
—–
Sync Blog 