Hitta på någet eget, Stockholm!

Läser i Fokus om bygget av Nationalarenan.

”Den skulle bli Sveriges stolthet. Nu har det mesta gått fel och de som står bakom bygget hotas av åtal för korruption. Här är berättelsen om hur det går till när kommunpolitiker och byggherrar gör upp i slutna rum.”

—–

Jag känner så här. Besviken och lite smickrad.

Häromkring i Västkustens huvudstad har det ju senaste tiden varit hyfsad uppmärksamhet om just sånt där. Åsikter om att det gemytliga göteborgska ryggkliandet har varit orsak till skumrask i byggprojekten. Vi har fått en viss profilering här nu.

Och så visar det sig att stockholmarna snott konceptet rakt av!

Härmisar! Hitta på något eget, Stockholm!

—–

(och visst -Solna kanske inte ligger i Stockholm – so WTF, eastcoast vs westcoast)

Annonser

En gång är ingen gång

Idag är det måndag. Eller måndag kväll noga räknat. Det har varit en omtumlande dag.

Imorgon tisdag blir det en ännu mer omtumlande dag. Start 06.30 med en tur till ett villatillbygge. Jag är ganska kvalitetsansvarig, entrenören mest ansvarig och husägaren bara orolig. Med viss rätt, dock.

Efter lunch skall jag presentera ett förslag på en enastående, nyskapande och på det hela taget fantastisk grej som vi vill sälja till en kund.  Två års tid, gott om plats för mitt ego och lite annorlunda. Typ skitbra. Om det går vägen.

Men.

Viktigast imorgon tisdag 09.00 – jag skall träffa några chalmerister som skall intrevjua mig om jobbet som kvalitetsansvarig. Peeuw!

Jag får scenskräck och ångest. Skall jag säga sanningen eller skall jag packa in det i bomull?

Seriöst. Detta kan bli enda gången jag ber om hjälp här.
Fatta läget.
Jag gör en OMRÖSTNING!

—–

Och snälla, någon mer än Byggblasket kan väl delta?

—–

Bygg mindre bostäder…

… och köp fler konsulttimmar.

Typ så tolkar jag det.

Klicka på diagrammet och du får läsa hela ”Fyra av fem bostadsbyggare väljer att bygga billigt och kortsiktigt” där man intervjuat människor i toppen på bostadsmarknaden.

Fyra av fem bygger billigt alltså, alltså. Enligt dem själva.

Vem är den femte?

—–

Läser man vidare så får också veta detta

med andra ord äntligen dags för oss konsulter att både få kompetens och mer att göra.
(Och att vi slutar bygga SUV:ar)

——

Allvarligt skojat så är det inte så kul för Planeten Jorden att få höra sånt här.

——

Tidplanen sprack i lördags 10.05

Det har varit mycket fokus på platschefer i byggmedia det sista, även på denna bloggen. Tänkte variera det lite idag. Vi får inte glömma bort projektledarna.

Den som läst här länge eller i alla fall läst många inlägg och kanske för länge sen läst att vi på Sync bedriver en plantskola för framtida projektledare. Vi har startat på dagisnivå och jobbar oss uppåt.

En ung dam är speciellt påpassad och har trots sina protester sin framtida yrkesbana säkert utstakad så som jag ser det. Den banan går via några trötta år i gymnasiet och sen några vilda år som arbetsledare och platschef för att ganska snart sitta vid änden av konferensbordet och rodda byggmöten med självklarhet och  finess.

Hon kan egentligen redan det mesta. Möjligen kommer hon hoppa över arbetsledare/platschef, men jag skall i alla fall försöka få henne att gå klart skolan. (mutor borde funka – pengar alltså)

Bevis för ovanstående:

  1. En lördagsfrukost för en tid sen när vi satt och pratade om vad vi skulle göra. Idéer bollades och önskningar framställdes  så jag sa att vi måste bestämma vad vi måste göra innan vi bestämmer vad vi skall göra för roligt. Då säger hon med sarkastiskt ton:
    – Ja ja ja, måstebordevillskullekunna!
  2. När vi skulle bygga pepparkakshus hemma så var det hon som stod för den stabilaste insatsen.
  3. Den gången vi åkte bil och hon manövrerade ut mig mig förhandlingen om gräddbullarna.
  4. I lördags när barnens mamma jobbade så skulle vi passa på att komma iväg tidigt till stan och handla lite.
    – Bra, sa jag kvällen innan, imorgon skall vi sitta i bilen kl 10.00!
    Kl 10.00 var ungarna klara och på plats, kl 10.05 satte jag mig bakom ratten och och fick kommentaren från baksätet:
    – Fem över tio? Där sprack tidplanen!

🙂

——

Hon är dessutom ekonomisk, girig och född säljare  – alltså kan hon sannolikt gå vidare från projektledarjobbet och bli typ vad som helst.

Det är skönt att hon fortfarande ibland bara är nio år, målad i ansiktet och älskar KamratPosten mer än något annat.

Gör platskontoret tillgängligt!

Jens Hoffman på Dipart har många roliga idéer, här är en till.

Det handlar om hur våra stora beställare kan göra en stor samhällsnytta utan det egentligen kommer kosta något (OBS – min tolkning). Jens har ett förslag på hur man kan handla upp stora entreprenader när miljonprogrammen skall rustas upp inom kort.

Jag gillar speciellt ”ska på platskontoret där ett 20:tal tjänstemän beräknas jobba beredas plats för minst en funktionshandikappad”.

Där har vi lite kvar att göra – att göra byggarbetsplatsen tillgänglig för den med funktionshinder.

—–

Anekdot:

För en massa år sen (1999) var jag inhyrd platschef på ett  bygge i Göteborg. Det var ett bostadshus i centrala stan. Jag har skrivit om det här tidigare, då med en annan vinkel.

Hursom helst.

Det hände sig vid vid den tiden att det ringde säljare till byggets telefon. Jag svarade och en kille ville sälja hopfällbara stegar. Nu var jag inte så sugen på att snacka med telefonförsäljare och var nog lite kort i tonen, men han stod på sig. När han öppnade för att komma ut och visa sina grejor så blev jag lite mer intresserad, jag tyckte det kunde vara ett bra inslag att förlänga en kafferast med gubbarna någon gång och en chans för alla att få se lite nya grejor.

Så jag gav med mig och vi pratade om en tid som kunde passa. När vi gjort upp om tid så frågade säljaren om hur platskontoret låg och om det var svårt att ta sig dit. Inga problem, tyckte jag, det låg ju i en butikslokal i bottenplanet. Bra det, tyckte han.

När den glade säljaren väl var på plats så mötte jag honom ute på gatan och fattade ungefär då vad han menat med sin fråga. Han svingade sig vant ur bilen och ner i sin rullstol, sen baxade han ut sin hopfällbara stege ur bagaget och rullade mot ingången till platskontoret. Kontoret som turligt nog låg i gatunivå med bara en mindre tröskel att övervinna.

När förvåningen släppt och vi fått en demonstration av hans fantastiska stegar så var jag så grymt imponerad av killen. Inte för att han sålde stegar, vi köpte ingen vad jag minns. Det som imponerade var att han inte såg miljön på en byggarbetsplats som ett hinder och att han så självklart förutsatte att det löser sig.

——

Nutid:

Jens Hoffman har en mer storslagen tanke i sitt inlägg än så här men jag fastnar vid det faktum att god tillgänglighet till platskontoret är en framgångsfaktor.  Inte bara tillgänglighet för rullstolar utan också för alla oss andra också.

Jag har ganska färsk erfarenhet av hur ett platskontor inte skall se ut. Flyttkartonger med pärmar från andra byggen skall inte stå i staplar i alla hörn, hyrmaskiner som är trasiga/nyinkomna skall inte ligga på golvet i platskontoret, fikaplasen för arbetsledarna skall inte vara ett mötesbord som är upptaget sju av åtta timmar. Nej nej nej.

Platskontoret skall fungera som navet i en stor maskin. Det är här tidplanen skall slås upp i extra stort format på väggen, det är här man skall kunna samla ett gäng runt ett bord och äta tårta, det här man skall hitta all information om vad som skall byggas, det är här platschefen och arbetsledarna skall finns tillgängliga men ändå ha möjligheten att stänga in sig och jobba i lugn och ro.

Platskontoret är en viktig plats. Glöm inte det.

——

Platschef sökes – en del av problemet

Det verkar blivit akut brist på platschefer i byggbranschen. Speciellt senaste veckan. Byggvärlden, Ny Teknik och Byggindustrin har rapporterat samma sak nästan ordagrant. Per-Ingemar på Veidekke har samma budskap.

Jag säger:

– Åh fan.

——

Så här är det. Jag har jobbat på byggen i över tjugo år, som arbetsledare, som hantverkare, som platschef, som projektledare och beställarrepresentant. Been there, done that, got the t-shirt.

Min uppfattning är klar – Platschef är en alltför blygsamt titel för att täcka in det som krävs.

——

Så allvarligt talat – vad förväntas av en platschef?

Vad är det för person som alla står i kö för att anställa?

——

Han/hon skall som minimum vara:

  • stresstålig
  • erfaren
  • välutbildad
  • empatisk
  • bestämd
  • snabbtänkt
  • analytisk
  • kommunikativ
  • tydlig
  • lugn
  • påhittig
  • glad
  • mänsklig
  • innovativ
  • metodisk
  • nytänkande
  • ekonomisk
  • modig
  • humoristisk
  • teknisk
  • administratör
  • ordningsam
  • klarsynt
  • ständigt nåbar per telefon
    (en del av problemet med att vara platschef)

——

Ja, det var det grundläggande kriterierna. Det är lite sent på kvällen så jag får återkomma med en mer utförlig analys av platschefsegenskaperna en annan kväll.

Men några till finns säkert om man funderar en stund:

  • glömsk
  • gambler
  • tokig
  • masochist (lite)

—–

Mer om platschefer på denna länken.

—–

Sync tänker klart

Jo, gårdagens fundering om vart den bloggen skall ta vägen dryftades på lunchen idag. Det och några andra frågor.

Vi har skitmycket att göra, vi jobbar som fan, vi träffas knappt alls. Det blir inte mycket över till företagandet om man säger så. Visst är det kortsiktigt bra med mycket fakturering, men långsiktigt vill vi ju utveckla oss, ha en plan och lite skoj också.

Så vi tog en extra lång stund på en kulturinstutition vi besöker sällan men gärna.

När vi satt där ringde i telefonen. Det var ordföranden i en bostadsrättsförening som just nu bygger om och indirekt är vår uppdragsgivare. Ordföranden är förutom orförande också lärare i drinkblandning. Bartender alltså. När jag sa att vi satt och drack en porter kom en lång beskrivning om vilka som är godast, var man skall dricka dem och att porter ibland är bättre än sex.

Bra kille det.

—-

Nåväl. Vi beslutade oss att göra lite skoj.

  1. Boka in oss på en kurs i företagsutveckling
    (Det kan vara trams men kan också vara nyttigt att ägna tid åt bara det)
  2. Ordna en fest
    (vi har rutin, kan det jävligt bra och saknar egentligen bara lokal, datum och avdragsgill anledning)
  3. Sitta på Sjuans Ölhall fler fredagar
    (det äldre paret som kom in och mycket mödosamt vaggade fram till sitt bord fick sina öl utan att beställa den, de kommer varje dag och bartendern vet vad de vill ha. Så vill jag ha det när jag fyller sjuttio – bara tjugonio år kvar)

——