Nätverk vs Korruption

Jag har funderat på en sak. Svågerpolitik, vänskapskorruption och nätverkande. Ja, det blev ju egentligen tre, men saken är det som knyter ihop dessa tre.

—–

Vi pratar ju i byggbranschen en hel del samverkansentreprenader, partneringavtal och rätt så mycket sitta-i-en-ring-runt-lägerelden-och-tycka-om-varandra-känsla. Man måste förstå allas del i det stora, alla är beroende av varann, bla, bla, bla. Sync eldar gärna på det, jag tycker i princip att samarbete är överlägset de tradionellt skarpa avtalen enligt AB/ABT.

När jag käkade lunch i måndags med Årets Byggchef, Magnus Rudén, så var det andra gången vi träffades. Däremot känner han ju min kollega väl, kollegan var Magnus platschef på NCC på nittiotalet. Med i lunchsällskapet var också en av Syncs beställare som är från samma ort som Magnus. Gemensamma bekanta och kopplingar dem emellan drogs snabbt upp till ytan. Samtidigt – vid bordet intill två personer som jobbar på det bolag där både jag och kollega och Årets Byggchef  jobbat. Vi tjingsade och de skulle hälsa så gott från mig till en gammal kollega som jag numer bara ser på Facebook (bättre än inte alls).

Årets Byggchef har jobbat på en firma som jag känner lite grann, vi delade bygge och byssja med hans kollegor för drygt tio års sen. Innan han började där förstås. Beröringspunkterna blir många. Så där kan jag fortsätta länge. Det är så nätverket funkar. Jag har tusen kontakter i min telefonbok och det är vår största tillgång. Man känner en massa folk, de känner en massa andra plus några man själv känner. Nätverket.

—–

Jag läser Byggvärldens reportage om den så kallade muthärvan i Göteborg. Alla inblandade är i 50- och 60-årsåldern, alla inblandade är män. Män som har varit yngre och jobbat på olika ställen och byggt upp ett nätverk.

Åklagarens beskrivning av hur det hela kan börja. Två killar är polare, den ena utför arbeten och den andre beställer. I något svagt ögonblick har beställaren skott sig privat med hjälp av utföraren, sen är hjulet i rullning. Han har försatt sig i ett beroendeförhållande, säger åklagare Schultz.

Min beskrivning av hur det hela börja. Två killar är polare, den ena utför arbeten och den andre beställer. Sannolikt har de killarna som yngre startat ett samarbete , ett enklare och mer effektivt sätt att få saker gjorda. Kanske gjorde man det i all välmening, för att vara beställare i kommunal regi med dyr byråkrati och snåla budgetar är inte lätt. Om du har skolor, daghem eller lekplatser som behöver fixas och pengarna går åt till den egna administrationen kan det bli lite frustrerat. Följer du reglerna så blir helt enkelt sämre daghem, sämre skolor och mer papper att arkivera. Sen – i något svagt ögonblick har beställaren skott sig privat med hjälp av utföraren. Ridå.

Jag vill inte släta över bedrägerierna, men jag kan inte släppa upprinnelsen till dem.

—–

Jag funderar på några grejor:

  • När övergick det från att ett smidigt samarbete till att bli skumrask?
  • Leder nätverkande och partnering till osunda kontakter mellan beställare och entreprenörer?
  • När räknas man till 50- och 60-årsåldern?
    (jag är 42 år)
    (…och man)

—–

Fuskbyggarna – TV4 har lagt locket på

Det har varit tyst om Fuskbyggarna i en vecka nu men jag kan se i statistiken på bloggen att det googlas ganska friskt fortfarande på X-tra Lagom Produktion i alla möjliga varianter. Inte ett pip har kommit om det inställda programmet som skulle sänts den 2 mars handlade ju om Leif ”Havva” Halvarsson och hans påstådda fuskbygge hemma hos Lise-Lott Eek i Degerberga.

Det har gått så långt så jag fått söka information på Flashback vilket känns som ett tveksamt val om man vill ha en någorlunda nyanserad och rättvis bild av någonting så viktigt. Jag kan rapportera ändå att konspirationsteorierna frodas därinne 🙂

Facebook (tack Jonas!) är det irriterat när TV4 tiger. Många vill ha svar och respons.

Jag fick in en länk i en kommentar här för en stund sen från ett radio program i ämnet. Det är Radio Kristianstad som gjort ett försök att lista ut hemligheterna bakom tystnaden. Klicka på länken och lyssna på klippet kl 16.00. 12.25 in i klippet kommer ett inslag om detta. Det ger tyvärr inte så mycket.

Reportern ringer upp TV4 och snackar Matilda Snövall som hänvisar till ”privata skäl” och att det inte beror på byggarens publiceringar. Nehej

Reportern ringer byggaren och kommer till en telefonsvarare som hänvisar till hemsidan alternativt till TV4. Jaha.

Reportern ringer upp Lise-Lott Ek som svarar (!) och inte vet mycket alls men som tycker det ”känns obehagligt” med det som lagts ut av byggaren på hans hemsida. Hon tycker att det bara kommer sådant som är till hennes nackdel vilket är en bitterljuv ironi. Hade programmet sänt och Havva lagt sig på rygg så hade det varit precis tvärtom.

—–

Syncs konspirationsavdelning har jobbat fram följande:

Först och främst är det viktigt att veta att säsongen har bjudit på ett nytt moment – byggarna som slår tillbaka. Järntorget och Sparrman ha fått en del sympatier och blottat en del tveksamheter med programmets trovärdighet. Samtidigt har programmets fällts i granskningsnämnden för ett av förra säsongens program och klandrats för något ytterligare.

Möjligen balanserade alltså Nordisk Film och Fuskbyggarna på TV4´s skamgräns redan innan X-tra Lagom drog igång sin kampanj.

Att TV4 lagt locket på och byggaren inte lägger ut mer material eller säger flaska tyder på att parterna har en deal. Dealen består i att TV4 inte sänder sitt program och att byggaren lägger inte ut de dokument som knäcker TV4/Timell/Ekdal/offret eller varför inte experten. Det är min gissning (och den stöds ju av expertisen på Flashback, som sagt).

Att den som skulle spela offer i programmet inte vet (?) vad som är på gång stöder väl detta. Möjligen är hon medveten om att hon farit med osanning (?) och håller låg profil i detta.

Stämmer detta? Är det så simpelt?

Känns lite som antiklimax…

—–

Hursomhelst så kommer Nordisk Film att få jävligt svårt att få betalt av TV4 för det uteblivna programmet. Mycket pengar och prestige som gått förlorade gissar jag.

Svågerpolitik i byggbranschen? Inte då!

Svågerpolitik? Jag anställde ju i och för sig min svåger det första jag gjorde när jag startade firman 1997. Men det var inte politiskt på något sätt. (Han är en av de f.d. unga pojkarna på bilderna i inlägget strax innan detta)

DN rapporterar om en undersökning som tyvärr inte ger så mycket nytt om byggbranschen. Priset går nästan alltid för de mjuka värdena, typ.

”…utbredd oro för att drabbas av korruption inom byggbranschen. De tillfrågade företagens finanschefer radar upp ett pärlband av risker som de anser hämmar konkurrensen”

Åh, vad jag längtar efter nyheter ibland.

—–

 

Byggbranschens kommunikationsproblem, nu i bloggform

Det har tråkigt nog uppstått en läckande-golvbrunns-situation nånstans i Majorna.

Jag råkar veta det för att både mannen och kvinnan i som bor i lägenheten finns i min feed, deras bloggar hör till dem jag sveper förbi ganska så dagligen. Bloggfrossa är väl ganska känd bland bloggläsare, hans sambo Miss Muffin likaså, mer än så känner jag dem inte även om MikeBike och jag nu för tiden har en gemensam bekant på nära håll.

Så nu får jag förstahandsinfo från privatpersoner som drabbas av problem i sin ägda bostad och allt det som detta drar med sig. Typ vem som egentligen bär ansvaret för en 30 år gammal golvbrunn, numera en läckande golvbrunn alltså. En inte helt självklar fråga, jag har besiktigat många blivande bostadsrätter där man ombildar en hyresrätt. Ansvaret för om tätskiktet är ok och dess anslutning till golvbrunnen funkar brukar vara en fråga. Det ligger precis i gränssnittet föreningens ansvar och bostadsrättsinnehavarens.

Som utgångsläge anser både bostadsrättsföreningen och försäkringsbolag att de boende själva skall svara för kostnaderna, förstås.  Som krydda bär sig sig fastighetsskötaren och besiktningsmannen lite gott mansgrisigt åt när de besöker platsen.

Jag räknar med att det kommer mera

Skall bli intressant att följa.

—–

Jens Hoffman på Dipart ger sig inte…

…för han är den mest envetna i byggbranschen just nu.

Idag i en debattartikel på Brännpunkt i SVD, minsann. Det handlar om svarta pengar och den slappa inställningen till detta från samhällets sida.

Jens föreslår följande:

1. Tillåt oannonserade kontroller ute på våra arbetsplatser.Skattemyndigheten, eventuellt med stöd av polisen, måste när starka misstankar finns kunna åka ut och på plats kontrollera identitet, rådande anställningsförhållande och att skatter och avgifter är betalda. Vid uppenbara brister slår man till mot företaget direkt. Ta operation krogsanering som förebild. Sådana kontroller skulle bli oerhört effektiva och sända ut starka signaler. Svartjobb accepteras inte! Du kan faktiskt åka dit! Många seriösa företagare och entreprenörer skulle välkomna detta.

2. Företagen ska redovisa sina inbetalda arbetsgivaravgifter individuellt vilket är enkelt med dagens bokföringsprogram. Då får skattemyndigheten något att jämföra med när de kontrollerar.

3. Inför ett utökat beställaransvar. I första hand bör detta gälla hos statliga, kommunala och andra offentliga förvaltningar. Det räcker inte med att det finns F-skattebevis och någon slags försäkring. Här har det blivit bättre men det finns mycket kvar att göra.

—–

Ja, varför inte.

—–

Fuskbyggarna – äpplen och päron

Håhåjaja.

Fuskbyggarnas case nr 2 är en ruskig historia.

Förra veckans huvudperson, Martin Arkad på Järntorget Bostad, framstår ju som ytterst seriös när Daniel Hagbo på Widhag Gruppen synas i sömmarna. Att jämföra dem blir ju nästan löjligt. Arten av fel i respektive bygge är väsensskild. Bolagen de driver finns på olika platser i planetsystemet.

Gårdagens program beskriver ju förutom grovt byggskojeri något som sen länge varit ett problem. Mäklare säljer in något som verkar vara ett komplett och nyckelfärdigt paket, tjänar sin provision och lämnar sen köparna med en entreprenör man inte själv har valt. Jag undrar varför inte mäklaren hängdes ut med namn och personlig ekonomi. Vad är anledningen till det, TV4?
(Gissning – annonsör)

När entreprenören dessutom i sin tur anlitar klåpare som går långt, långt under skamgränsen samtidigt som kunden sitter på andra sidan Atlanten så blir det pannkaka. Tjockpannkaka.

Sorgligt för de drabbade och för byggbranschen.

—–

En fundering jag har är hur man som konsument uppfattar inblandningen av byggare från östländerns, i detta fallet Estland och Ryssland. När Timell har svingat sitt sponsrade trollspö så kommer Lasse, Lunkan, Björn, Stefan, Roffe och Martin in och kammar hem vinsten.

”What we call riktiga hantverkare” som Timell säger.

Suck.

Min erfarenhet är att det finns fantastiskt mycket kunskap och bra hantverkare från andra länder. Jag vet också att man får vad man betalat för. Daniel Hagbo har köpt något annat än det han sålt, det är en gissning.

—–

Fredrik funderar på privatkunder

Fredrik på Byggvärlden tänker för övrigt fördjupa sig vidare i relationen mellan byggföretag och privatkunder enligt dagens blogg.

Sync Blog kunde säga att det är sååå 2009 över det, men väljer att generöst bjuda på ett färdigt forskningsunderlag istället.

Efter en sommar med tusentals lästa inlägg på Byggahus.se och några års egenhändigt arbete i svenska folkhemmet så blev det här hösten 2009 min sammanfattning av denna relationen så här.

Varsågod, Fredrik. Du får fixa resten.

—–

Sync utvecklar/svamlar

Jag fick en kommentar i förra inlägget där Lasse ber att jag utvecklar punkt 2.
(livet är hårt för en bloggare – nu måste det underbyggas med substans också = djupt vatten))

Jag skrev:

”Det blir lite rörigt när bostadspolitik blandas ihop med produktionskostnader för byggande. Det blir ännu stökigare när vi blandar ihop pris och kostnad.”

Glasklart? Nähä.

—–

Produktionskostnad – bostadspolitik

När jag skriver produktionskostnad i det här sammanhanget så tänker jag mig det som jag själv som byggprojektledare normalt hanterar, en entreprenad, en del projektering, lite blandade byggherrekostnader. Jag är ganska övertygad om att de m2-priser som nämns avser just i detta skedet. Att några politiska beslut skulle påverka det i någon större utsträckning är knappast aktuellt.

För mig handlar bostadspolitik mer om visionära beslut, stadsplanering och ett evigt tjäbbel om bruksvärdeshyrans vara eller icke vara. I någon mån kan väl politikerna påverka genom lagtexten i PBL och sen i nedåtstigande led förordningar, BBR, krav på tillgänglighet, bygglovsavgifter, mm. Jag är dock lite för cynisk för att tro att det kommer förändringar den vägen som sänker kostnaden.

Politiken kan ju däremot påverka i ett större perspektiv. Subventioner av viss typ av byggande  påverkar enormt mycket. En annan sak som ofta är uppe på tapeten är förslag på förenkling av planprocesser, säkert en viktig faktor men jag är inte övertygad om att det sänker kostnaden i slutändan.

Pris och kostnad?

Priset på bostadsrätter och nyproduktion i storstadsområdena har väldigt lite att göra med produktionskostnaden. Priser på bostadsrätter bestäms av marknaden, människors vill-ha-känslor och förväntad ränta. Hyran i nyproducerade bostäder bestäms i förhandlingar i hyresnämnden, fastighetsägaren vill ha så mycket det går, hyresgästföreningen vill hålla ner den.

Hyresvärden ekonomi är i princip sådan att hyran minus kostnader för drift blir vinsten på insatt kapital. Om han (för det är oftast en han) är långsiktig och klok så kanske han investerar mer i sin byggnad men får en låg driftskostnad och lång livslängd på sin investering. Det kan vara så fantastiskt att han gör sin LCC och har koll på bostadens klimatpåverkan från start till mål, hela livscykeln. Men det funkar ekonomisk att bygga billigt och istället ta en högre driftskostnad också.

Priset/hyran kan ju vara densamma men investeringen kan skilja något enormt.

—–

(tveksamt om här blev tillräckligt tydligt/genomtänkt/bra – kanske får slipa lite på det?)

Sync sågar debattsidan – Frågan är hur!

På DN Debatt idag kan man läsa gammal skåpmat klädd i nya ord. Den för mig något oväntade kombinationen Gert Wingårdh (superarkitekt) och Barbro Hellman (ordf i Hyresgästföreningen) har slagit sig ihop och tar klivet upp på barrikaderna.

Ämnet är som vanligt kostnader för byggandet, mer specifikt kanske egentligen hyran på en nybyggd trerummare. Det är ett viktigt och intressant ämne, minst sagt. Människor måste ha någonstans att bo, vi i byggbranschen vill ha jobb och Planeten Jorden behöver få lite chans att andas också. Viktigt alltså.

Bäst är ju att läsa artikeln själv men kortfattat så skriver man att det visst går att bygga billigt med bibehållna arkitektoniska kvalitéer och en fräckt kök. Det behöver inte bli barackbyggnader av allt som skall bli billigt.

Lösning på problemet skall tydligen vara att i förväg sätta ett tak för kostnaderna och sen be branschen tala om vad man får för pengarna.

—–

Några citat:

”Det går alldeles utmärkt att bygga goda bostäder med högklassig arkitektur och komfort.”

”Hyreshusen som byggs i dag ska stå i hundra år. Gärna längre. Då måste vi ta steg framåt, inte bakåt.”

”Prispressen i byggbranschen är anmärkningsvärt låg och därför kan nybyggnadskostnaderna dra i väg. Det finns ingen sektor som har så låg produktivitet och där det händer så lite som i byggbranschen. Det har fastslagits i flera statliga rapporter med talande titlar som ”Skärpning, gubbar!” och ”Sega gubbar”.”

”Det går utmärkt att bygga goda bostäder som har höga arkitektoniska ambitioner. Och det ska göras med tydliga kostnadsramar och krav på kvalitet och komfort.”

—–

Jag tycker så här:

  • Skåpmat alltså och ingen egentlig lösning på någonting. Debattartiklarna i ämnet håller ungefär samma standard/krativitet/bullshit som den bransch den berör. Same old story.
  • Det blir lite rörigt när bostadspolitik blandas ihop med produktionskostnader för byggande. Det bir ännu stökigare när vi blandar ihop pris och kostnad.
  • Referensen till projektet i Halmstad är lite blek. Sättet att sätta tak på kostnaderna gör man i princip i starten av alla projekt men oftast stannar det inom en mindre krets. När vi har prövat den varianten i upphandling på mindre entreprenader har det varit med gott resultat. I praktiken bestämmer du att du har hundra kronor att handla för och frågar tanten i affären hur mycket mat du får för det, inget nytt alltså.
  • Det är pinsamt att så tunga spelare som Wingårdh och Hellman kan ha rubriken ”Så bygger vi högklassigt för vanliga inkomsttagare” utan att leverera någon lösning alls.
  • Ingen säger emot det faktum att byggandet är för dyrt. Men jag ser inte att någon har lösningen på problemen. Vi behöver sänka 20-30 % av produktionskostnaderna och minimera belastning på miljön.
  • Att vi behöver bli duktigare är klart, jag vill veta hur.

—–

Mer om : Stefan Attefall på DN, Fredrik svär i kyrkan, Sync spekulerar om bilar och tillgänglighet.

—–

Fredrik svär i kyrkan

Han Fredrik som bloggar om bygg blir allt hetare, snart kanske han hamnar på Hetaste-listan*. Vi får se.

Han svär i alla fall.

”man skulle kunna göra undantag från tillgänglighetsregler och bullernivåer i några procent av alla bostäder som byggs. Det skulle ge sänkta kostnader och fler bostadsprojekt kunde räknas hem”

Så skrev han idag. (klicka och läs hela inlägget)

Skulle vara intressant att höra en replik från Barbro Hellman på den passningen. Hennes krav på billigare bostäder stämmer väl med Fredrik Karlsson avsikter. Men de lösningar hon önskar är kanske inte helt i linje med redaktörns.

—–

* Hetast av de heta är Calle Fridén som lyckats dra på sig en stämning för förtal.
Julstämning när det är som bäst

—–