Brännpunkt Byggbranchen

TV4´s omilda behandling av företaget Järntorget Bostad och dess vd Martin Arkad har fått en del utrymme de senaste dagarna.

JOHAN T. STERNDAL vd på Hantverkarnas Riksorganisation lämnade en replik på Brännpunkt, ganska likt mina gamla käpphästar här på Sync Blog. Budskapet är att det finns rötägg men också det faktum att det finns många många fler som faktiskt är seriösa, som lämnar bra jobb efter sig, som har nöjda kunder. Den som läst här ett tag känner igen diskussionen jag fört med Berra som var en trogen kommentator och ganska kritisk mot byggbranschen, men som tyvärr i längden var alltför kategorisk och dömande för mitt tålamod (läs kommentarerna!).

Martin Arkad gjorde ju ett utspel på SVD Brännpunkt om TV4´s metoder och han fick ett genmäle av Lennart Ekdal. Egentligen inte så mycket nytt under solen. Ekdal försvarar sin överrumpling, återkommer till att Arkad hade många chanser att delta i programmet och att man faktiskt inte kan undgå granskning av media bara för att man vunnit en rättsprocess. Arkad gör en slutreplik som andas seger. Fan vet.

—–

Jag tycker så här.

Det är bra att byggbranschen, eller för den sakens skull vilken bransch som helst, granskas. Det är är nyttigt och kanske nödvändigt för att driva på en utveckling mot något bättre att vi får input från lite sidan.

Samtidigt blir det lätt osmakligt när TV-folket skall göra underhållning av det hela. Upplägget på Fuskbyggarna följer ju en strikt mall där Timell går in som en medkännande lustigkurre och konstaterar felen, han får understöd av experten, snabbt klipp till dramtiken när Ekdals team likt FBI-agenter lurar den förmodade skurken in i ett bakhåll, när skurken gjort bort sig tillräckligt så fixar Timell till det som är fel i huset ackompanjerad av stråkar och softade bilder. Efter reklamen blir det nyheter och väder.

TV4 har dragit in reklampengar, familjen har fått ett badrum sponsrat av ett antal företag och byggaren har fått sömnsvårigheter. De två första posterna är väl helt ok, att Martin Arkad ligger vaken beror nog mer på hur han själv har agerat än hur TV4 jobbar.

Jag hade ju redan sammanfattat vad jag tycker om hela historien, men har svårt att släppa det ändå. Relationerna mellan privatkunder och byggare har ju tidvis varit huvudtema här, för den som orkar finns det många inlägg om det här.

—–

Uppdatering 20 jan

TV4 verkar nödgat att försvar sig, här. Det verkar som Arkads envetna kampanj satt sina spår trots allt.

Alla jävlar kan bygga hus, eller?

Martin Arkad hade ju en storstilad (?) avslutning på sitt försvarstal på hemsidan igår. Den om att det är tur att TV4-snu8bbarna inte bygger hus. Det här kan bli värre ändå.

Min bror Anjo som gjort väldigt blygsamma insatser på några byggarbetsplatser under mitt överinseende, han skriver om ett bygge som körs av en reklambyrå.

Vad skall det bli härnäst? Konsulter och arkitekter med hammare i handen? Byggbloggare? Chefredaktörer?

Bäva, byggbranschen!

—-

Vad vill Martin Arkad egentligen?

Försöker han uppfostra TV4 i etik och moral?

—–

Talesättet att ”man skall inte kasta spjut i radhus” kanske kommer väl till pass här.

Martin Arkads göranden har dragit igång en massa trafik på nätet idag. Artikel i SVDDagens MediaResumé och på Second Opinion, kommentarer på bloggarna i byggnischen förstås (Blasket, ByggaHus-bloggen) liksom Fredric Kjellberg och några till.

Varför då?

Någonstans på vägen har det blivit en principsak. Det måste skurit sig totalt i kommunikationen med kunden. När hände det?

Byggfelen som påvisas är allvarliga, men inte värre än att det kan fixas. Den slappa hanteringen av både KA och BN bekräftar en del som jag skrivit om förut här på bloggen, men inte heller det kan vara hela orsaken.

Hur illa det än låter i konsumenternas öron är det inte helt ovanliga fel, det märkliga är att man inte fixat dem och gått vidare i livet. Det kostar mer att processa än att fixa skiten, så varför blev så här?

De dokument som bolaget Järntorget lagt upp på sin hemsida kanske belyser det hela lite mer. Längst ner på ett dokument, nedanför arga brev till Jan Scherman och chefsjuristen på TV4 så finns en beskrivning av Martin Arkads personliga bild av konfrontationen. En rätt så ryslig och välformulerad berättelse. Där börjar man förstå vad som ligger bakom hans agg mot Timell/Ekdal och TV4.

I ett annat dokument redovisar man en kronologisk kedja med händelser, där står det att man efter besiktningen 2006 och fram till april 2008 hade en rad möten och att man försökte fixa det fel som kunden påpekade, fel som då var utöver besiktningsanmärkningarna. Någonstans där stannade försöken att komma överens, därefter blev det juridik och skyttegravar. Det skulle jag vilja veta mer om.

Vad var det som byggarn inte ville åtgärda?
Vad vad det kunden krävde?
Vad var droppen som fick bägaren att rinna över?

—–

Det finns några sidor av det här alltså.

  1. Faktiska fel utförda av byggaren, mäklaren, KA och BN, den delen är väl ganska klar.
  2. Järntorgets misslyckande att avsluta sin affär med en kund, ganska tydligt.
  3. Sist, på toppen av allt, vill Martin Arkad uppfostra TV4´s attack-team Timell Ekdal i pressetiska frågor.

Punkt 1 måste vi i byggbranschen fixa till, så kan vi inte ha det. Punkt 2 måste Järntorget fixa till, missnöjda kunder är inte bra för företaget. Punkt 3 tror jag han kan lägga ner, det kriget vinner man inte.

—–

Fusk-TV, Fusk-Timell, Fail-5%

Fuskbyggarna på TV4 tar ny fart och nytt bloggvirke på väg in 🙂

Igår var det byggbolaget Järntorget som fick värmd fisk. Men TV4Play verkar vilja ta betalt (!?) numera så jag har inte sett spektaklet. Det hindrar mig inte på något sätt från att tycka, gissa, undra saker och dra ihop några förhastade slutsatser.

Fredrik på Byggvärlden skriver om det både före och efter programmet. Han har en intressant position som representant för journalistiken och de pressetiska reglerna, dessutom som någorlunda kunnig i byggverksamhet, tuff kombo. Man kan gissa att det kommer mer i tidningen Byggvärlden om det här.

Jag har läst på det här på Järntorgets hemsida, under temat ”VDn´s klagosång”. Han har säkert rätt i sak, till stor del, men har ju misslyckats ändå på något sätt.
Slutklämmen är bäst:

”Efter att ha fått en inblick i hur den kommersiella TV-branschen fungerar under hösten kan jag konstatera att vi alla skall vara glada över att TV4 inte bygger hus. Det hade blivit en katastrof om de förde över sitt oseriösa beteende in i vår bransch.

Martin Arkad
VD Järntorget Bostad AB”

Håhåjaja – Ekdal i byggbranschen? Ja, Timell har ju redan visat hur man bygger. Han var ju bra på det med. Väl?

(Redaktionen för Fuskbyggarna är uppenbart inte fel felfrivilket fall som helst.)

—–

Man kan ana att det ligger mer problem bakom det här än bara ett felaktigt fall i badrummet. Det är tydligt att dessa kunderna kvalar in bland de 5% där det skiter sig på något sätt, frågan om vem som är idioten respektive den drabbade är inte helt solklar för mig.

Att Järntorget gjort tekniska fel står klart, att de misslyckats med sin kundhantering är också tydligt, att det kostat byggarn mer att tjafsa än fixa felen är fakta. Familjen i fråga – kunden – har förlorat pengar, genomlidit svåra år och mycket bråk, fått bakfall i badrummet och allmän olustkänsla för hela projektet. Helt i onödan.

Så var ligger egentligen felet?

Kommunikation, kanske?

—–

Platschef sökes – Noggrann och nitisk

Att vara platschef på byggen är ingen lek. Det krävs en lång rad goda egenskaper. Ibland räcker man inte till ändå.

Idag skriver Byggvärlden om en platschef på NCC som dömts för arbetsmiljöbrott. Olyckan där en betongpelare föll så olyckligt att det kostade en ung man livet. Sorgligt för alla inblandade, grymt och omänskligt för killens familj och närstående.

Byggvärlden skriver:

Betongpelarna hade levererats av Strängbetong tillsammans med montageanvisningar och en konstruktionsritning. Några lyftöglor ingick inte i leveransen, men av handlingarna framgick pelarnas vikt, att de skulle lyftas med ingjutet skruvfäste i pelartoppen och att lyftöglorna skulle ha gängstorleken M20.

Platschefen gav därför sin arbetsledare i uppdrag att handla M20-öglor, och arbetsledaren åkte till Ahlsells. I tingsrätten har han berättat att han inte tänkte på vad pelarna vägde när han köpte öglorna.

Tingsrätten konstaterar att både platschefen och arbetsledaren felaktigt utgick ifrån att öglor med gängstorleken M20 skulle vara tillräckligt starka för lyften”

—–

Platschefen hade gjort ett så ynka litet misstag att vem som helst av oss kunde gjort detsamma. Av tusen beslut och saker att tänka på så passerade en fundamentalt viktig detalj förbi utan eftertanke.

Hantering av tunga element är ett moment solklart skall noteras som arbete med särskild risk i arbetsmiljöplanen. Därmed skall det också noga beskrivas hur jobbet skall utföras, vilka hjälpmedel och säkerhetsåtgärder som skall vidtas. Det framgår inte av artikeln men platschefen var säkert Bas-U och ansvarig för arbetsmiljöplanen, kanske hade han till och med gjort den själv.

En arbetsmiljöplan brukar i regel innehålla en del ordningsregler som normalt sett är så självklara att en normal arbetarklassuppfostran egentligen täcker in det mesta av det. Typ att man inte skall röka på arbetsplatsen, inte skräpa ner och inte spela hög musik så att omgivning störs av de det. Typ så. Längst bak brukar vi lista Arbeten med särskild risk (AFS 1999:3 §11), det är där det blir riktigt allvarligt.

Allvarligt och därmed extra viktigt att göra rätt.

—–

Jag kan lätt känna med samtliga inblandade, jag har själv varit med om en olycka med samma tragik, det minnet sitter kvar och bubblar upp gång på gång.

Domen är säkert helt korrekt, det hjälper inte att skylla på arbetsbörda, okunskap eller otur, det får bara inte hända sånt här. Platschefen och arbetsledaren har min sympati men det får inte hända.

—–
(mer om Platschef sökes på Sync Blog – här)
—–

Sync gillar svartvitt, också

Sotarn ser allt i svart, han mailade just till kollegan och meddelade att Cosmic Egg med Wolfmother är den enda anledningen till att genomlida 2011…

—–

Nåja, vi ser det ganska ljust här på kontoret. 2011 alltså.
Men man måste ge sotarn cred för hög kulturell nivå.

(han har tidigare figurerat här på bloggen som ”en på ytan butter men i övrigt helt ok  jävel”)

—–

Gott Nytt År önskar Sync

Ja, jag tänkte prova att skriva ett inlägg helt utan vare sig ironi, sarkasm eller baktanke.

Det får bli en lista. 2010 Sync finest.

—–

  1. Syncs Julknytkalas 2010
    Vi hade ett kalas julen 2008 som kändes svårt att toppa men vi gjorde ett försök och det känns som vi lyckades rätt ok :).
    Det ger oss lust till arrangera mer, ordna och fixa tillställningar och möten. Människor vill och behöver  träffas. Vi kommer att fortsätta och sannolikt också utöka den verksamheten.
  2. Sync vände
    2008 blev det tvärstopp i maskineriet bara månader efter att vi startat bolaget. Vi var fyra friska gossar, jag som ende anställd och övriga med egna firmor fast under samma skylt. Vi insåg under hösten 2008 att det inte funkade, jobben fanns inte. Två av fyra fick ägna sig åt annat för att rädda brödfödan. Vi två som var kvar kämpade på, startade bloggen och tog därmed vår navelskådning till en ny nivå.
    Geggan från 2008 kletade av sig på 2009 som egentligen annars var ett ganska bra år. När vi stänger 2010 är den känslan borta, ekonomin i ordning och projekten vi skall göra 2011 riktigt, riktigt bra.
  3. Sync växte
    Efter några års tjat och ett lyckligt sammanträffande i tid och rum så bestämde sig en gammal kompis sig för att hänga på Sync-klanen. Han kör egen firma under Syncs namn 2011 med målet att han skall bli anställd och delägare på lika villkor 2012.
    Faktiskt är det först nu i slutet på 2010 som jag vågat formulera Syncs plan på tillväxt. Vi vet vilka vi vill ha, några av dem vet att vi vill ha dem. Helt säkert finns det någon som passar in och skulle stärka oss, någon vi inte känner, det blir roligt den dagen vi råkas.
  4. Sync Blog
    Lustigt nog så har bloggen öppnat några dörrar och gett lite tillbaka. Den har definitivt gjort att jag blivit tvungen att formulera mina åsikter och tyckanden, den har säkert också gjort att jag funderat lite mer över tingens ordning.
    Om den hjälper till att förbättra byggbranschen eller rädda Planeten Jorden är dock fortfarande tveksamt.
  5. Fredriks lista och Byggbranschen
    En stor förmån man har som bloggare är att man kan sno vad som helst genom att länka till det med valfritt mycket cred. Fredrik är chef för Byggvärlden, han har listat 25 Snackisar 2010 som ganska klart visar läget i branschen just nu. Ganska mycket som inte är så positivt, tyvärr. Det finns med andra ord mycket att snacka om, ännu mera att förbättra och shitloads att blogga om 2011. Det är ju på sätt och vis bra för Sync men dåligt för många andra och för Planeten Jorden.

—–

Sync önskar alla ett minst lika Gott Nytt År 2011 som vi själva tror att vi får.

—–

Sync utvecklar/svamlar

Jag fick en kommentar i förra inlägget där Lasse ber att jag utvecklar punkt 2.
(livet är hårt för en bloggare – nu måste det underbyggas med substans också = djupt vatten))

Jag skrev:

”Det blir lite rörigt när bostadspolitik blandas ihop med produktionskostnader för byggande. Det blir ännu stökigare när vi blandar ihop pris och kostnad.”

Glasklart? Nähä.

—–

Produktionskostnad – bostadspolitik

När jag skriver produktionskostnad i det här sammanhanget så tänker jag mig det som jag själv som byggprojektledare normalt hanterar, en entreprenad, en del projektering, lite blandade byggherrekostnader. Jag är ganska övertygad om att de m2-priser som nämns avser just i detta skedet. Att några politiska beslut skulle påverka det i någon större utsträckning är knappast aktuellt.

För mig handlar bostadspolitik mer om visionära beslut, stadsplanering och ett evigt tjäbbel om bruksvärdeshyrans vara eller icke vara. I någon mån kan väl politikerna påverka genom lagtexten i PBL och sen i nedåtstigande led förordningar, BBR, krav på tillgänglighet, bygglovsavgifter, mm. Jag är dock lite för cynisk för att tro att det kommer förändringar den vägen som sänker kostnaden.

Politiken kan ju däremot påverka i ett större perspektiv. Subventioner av viss typ av byggande  påverkar enormt mycket. En annan sak som ofta är uppe på tapeten är förslag på förenkling av planprocesser, säkert en viktig faktor men jag är inte övertygad om att det sänker kostnaden i slutändan.

Pris och kostnad?

Priset på bostadsrätter och nyproduktion i storstadsområdena har väldigt lite att göra med produktionskostnaden. Priser på bostadsrätter bestäms av marknaden, människors vill-ha-känslor och förväntad ränta. Hyran i nyproducerade bostäder bestäms i förhandlingar i hyresnämnden, fastighetsägaren vill ha så mycket det går, hyresgästföreningen vill hålla ner den.

Hyresvärden ekonomi är i princip sådan att hyran minus kostnader för drift blir vinsten på insatt kapital. Om han (för det är oftast en han) är långsiktig och klok så kanske han investerar mer i sin byggnad men får en låg driftskostnad och lång livslängd på sin investering. Det kan vara så fantastiskt att han gör sin LCC och har koll på bostadens klimatpåverkan från start till mål, hela livscykeln. Men det funkar ekonomisk att bygga billigt och istället ta en högre driftskostnad också.

Priset/hyran kan ju vara densamma men investeringen kan skilja något enormt.

—–

(tveksamt om här blev tillräckligt tydligt/genomtänkt/bra – kanske får slipa lite på det?)

Sync sågar debattsidan – Frågan är hur!

På DN Debatt idag kan man läsa gammal skåpmat klädd i nya ord. Den för mig något oväntade kombinationen Gert Wingårdh (superarkitekt) och Barbro Hellman (ordf i Hyresgästföreningen) har slagit sig ihop och tar klivet upp på barrikaderna.

Ämnet är som vanligt kostnader för byggandet, mer specifikt kanske egentligen hyran på en nybyggd trerummare. Det är ett viktigt och intressant ämne, minst sagt. Människor måste ha någonstans att bo, vi i byggbranschen vill ha jobb och Planeten Jorden behöver få lite chans att andas också. Viktigt alltså.

Bäst är ju att läsa artikeln själv men kortfattat så skriver man att det visst går att bygga billigt med bibehållna arkitektoniska kvalitéer och en fräckt kök. Det behöver inte bli barackbyggnader av allt som skall bli billigt.

Lösning på problemet skall tydligen vara att i förväg sätta ett tak för kostnaderna och sen be branschen tala om vad man får för pengarna.

—–

Några citat:

”Det går alldeles utmärkt att bygga goda bostäder med högklassig arkitektur och komfort.”

”Hyreshusen som byggs i dag ska stå i hundra år. Gärna längre. Då måste vi ta steg framåt, inte bakåt.”

”Prispressen i byggbranschen är anmärkningsvärt låg och därför kan nybyggnadskostnaderna dra i väg. Det finns ingen sektor som har så låg produktivitet och där det händer så lite som i byggbranschen. Det har fastslagits i flera statliga rapporter med talande titlar som ”Skärpning, gubbar!” och ”Sega gubbar”.”

”Det går utmärkt att bygga goda bostäder som har höga arkitektoniska ambitioner. Och det ska göras med tydliga kostnadsramar och krav på kvalitet och komfort.”

—–

Jag tycker så här:

  • Skåpmat alltså och ingen egentlig lösning på någonting. Debattartiklarna i ämnet håller ungefär samma standard/krativitet/bullshit som den bransch den berör. Same old story.
  • Det blir lite rörigt när bostadspolitik blandas ihop med produktionskostnader för byggande. Det bir ännu stökigare när vi blandar ihop pris och kostnad.
  • Referensen till projektet i Halmstad är lite blek. Sättet att sätta tak på kostnaderna gör man i princip i starten av alla projekt men oftast stannar det inom en mindre krets. När vi har prövat den varianten i upphandling på mindre entreprenader har det varit med gott resultat. I praktiken bestämmer du att du har hundra kronor att handla för och frågar tanten i affären hur mycket mat du får för det, inget nytt alltså.
  • Det är pinsamt att så tunga spelare som Wingårdh och Hellman kan ha rubriken ”Så bygger vi högklassigt för vanliga inkomsttagare” utan att leverera någon lösning alls.
  • Ingen säger emot det faktum att byggandet är för dyrt. Men jag ser inte att någon har lösningen på problemen. Vi behöver sänka 20-30 % av produktionskostnaderna och minimera belastning på miljön.
  • Att vi behöver bli duktigare är klart, jag vill veta hur.

—–

Mer om : Stefan Attefall på DN, Fredrik svär i kyrkan, Sync spekulerar om bilar och tillgänglighet.

—–

Sync på Blogipedia

Eftersom jag saknar vettigt bloggmaterial och har dötid just för stunden så klipper jag in lite navelludd jag just pillade loss.

—–

Jaha?

Frågor på det?

—–